Rådhuset på Stora torget i Nyköping

Stora torget i Nyköping år 1878

Till höger Ambrosiahuset med Reiners Manufakturhandel som kom hit 1876. Fönstren är omgjorda till skyltfönster vilket förändrade byggnadens karaktär.

I mitten Rådhuset. Till höger därom ingången till Rådhusgränden vilken är avstängd med högt plank. I mitten av 1860-talet "larmade" strejkande arbetare från Nyköpings. Mekaniska Verkstäder på stan. Med löfte om "Supen, drickat och biten" lockades arbetarna till Rådhuskällaren och blev fångade i gränden. Dramat kallades "Råttfällan i Rådhusfarstun".

Rådhuset är uppfört 1923 på grundrester från bränderna 1665 och 1721. På nedre botten fanns på 1700-talet Hållkrogen där resande kunde rasta och byta hästar. Krögaren var skyldig att hålla 40 hästar. Krogen bytte senare namn till Rådhuskällaren och blev kvar till 1912. I Mitten av 1800-talet fanns både Stadstelegraf och Polisen i Rådhuset. Polisen var alltså vägg i vägg med krogen vilket nog var praktiskt. Nyköpings Sparbank hade sitt kontor här 1832-1875 och 1886-1898.

Till vänster Westerlingska gården, Bernhardska gården eller Indebetouska gården. Släkten Westerlings stamfar hette Mårten Svensson och var brukspatron på Harg på 1600-talet. Två söner adlades och den ena tog namnet Westerling. Gården uppfördes på 1720-talet. Bernhardska gården kommer av urmakare, verkmästaren och vattenledningsbyggaren G. Bernhardt. Han var också den som anlade en vattenledning från Rönne källa till torget. Den gamla fontänen med sina skopor var till för alla som ville svalka sig. Indebetouska gården kallas den efter bankdirektör Johan Govert Indebetou. Apoteket Fenix var här 1912-1962. Se vidare information i Bildgruppens pärm Kvarter Del 6.
Källa: Bildgruppen Nyköping.