Kontrollpanel

Kontrollpanel/front till dator UAC 1601

Själva datamaskinen bestod av 5-6 skåp med 19 tums rackar från båda håll. Fronten, som satt på insidan av en skåpdörr, användes för att starta upp maskinen.

Datorns storlek var 64 Kb, den hade 16 bitars ordlängd, 16 och 32 bitars instruktioner, 6 mikrosekunders minnescykel, en additionstid på mellan 30 och 65 mikrosekunder och upp till 256 avbrottsnivåer. Man hade tagit fram programpaketet Eric, som innehöll program för in/ut-matning, hjälpprogram, konsolprogram och felsökningsprogram. Datorn kunde drivas av batterier, som laddades från nätet.
Kärnminnet låg på 32000 ord.

UAC 1601 utvecklades av LM Ericsson under benämningen Processdatamaskinsystem. I själva verket var det en föryngrad version av en testdator (AutoTestare: AT) som utvecklats till flygplanet Viggen för att testa att elektroniken fungerade i flygplanet. Man använde sig av samma kretskort och samma minnen som AT:n. Projektledare för testdatorn var Stig Larsson, som senare blev chef för SJ.
UAC 1601 lanserades på Norddatakonferensen i Oslo 1967. Systemet ställdes även ut på Instrumentmässan i Stockholm i november 1967. Det erbjudna föremålet är fronten till det första levererade exemplaret. Maskinen installerades på BillerudKorsnäs i Gävle, som då hette Korsnäs Marma AB, hösten 1968. Priset var ca 1 miljon kronor. Vid leveransen innehöll den mjukvara för ett automatiserat papperslab. Vid Korsnäs gjorde de sedan själva en del styrningar, till exempel mälderistyrning (den process där pappersmassan mals och tillförs färg) och vad som kanske var världens första styrning av kontinuerliga kokare.
Enligt givaren, som arbetade med datorn på Korsnäs i många år, utfördes all programmeringen i Assembler (ett maskinnära språk) med pappersremsor i en teletype skrivare. All kommunikation med användarna skedde med IBM-skrivare på pyjamaspapper. Datainsamlingen gjordes med digitala och analoga enheter som satt utplacerade i fabriken. Kommunikationen med dem var parallell vilket innebar att många tjocka kablar måste dras. De hade ett nätverk av kablar och terminalskåp som innehöll ca 20000 lödpunkter. Datorn var i bruk i c:a 18 år och uppvisade en mycket god driftsäkerhet.
En följd av datoriseringen av processerna vid Korsnäs var enligt Lars-Olof Granat, som intervjuades i projektet Från matematikmaskin till IT, att personalen efter ett år inte längre klarade av att köra pappersmaskinen manuellt, de hade tappat handkänslan.
Totalt tillverkades fyra exemplar av UAC 1601. De levererades till Korsnäs, Iggesund och till Electrolux höglager i Mariestad. En behölls av Ericsson. Datorn vidareutvecklades snart till 1605 och 1610. Det är okänt hur många UAC 1600-system som levererades. En UAC 1605 användes för styrning av trafiksignaler i Göteborg, troligen det första datorstyrda trafiksignalsystemet i Sverige. UAC 1610 användes huvudsakligen av Ericsson för övervakning av telefonstationer och till ställverk. Under beteckningen APN 586 tillverkades UAC 1610 i över 30 år, men mot slutet tillverkad av ett företag som hette ETX och levererade främst (bara?) till ABB-signal och används som ställverksdator i ställverk 85.
UAC-systemet moderniserades under mitten av 1970-talet med integrerade kretsar och halvledarminnen, vilket ledde till stora ordrar från Saudiarabien och Australien vid slutet av 1970-talet.