plansch, skolplansch, Vår föda, organiska och energialstrande näringsämnen

Vår föda - Organiska och energialstrande näringsämnen. M. hängare och hörnskydd.
Mått: 72x102 cm.
Nr. 82.
Utarbetad av Magda Herman.
Förlag P. A. Norstedt & Söner.
Bengtsons litografiska AB Sthlm.

Den övre delen av plaschen innehåller "Kolhydrater", och är uppdelad i två kolumner, "Animaliska" och "Vegetabiliska". Den nedre delen innehåller "Cellulosa eller träämne".

Text i planschen:
Kolhydrater = Stärkelse och socker.
(dagsbehov: ca 400-600 g = 2400 kalorier) -
Animaliska (kolhydrater i procent av den ätbara delen); Mjölk 5%, grädde 4%, surmjölk 4-5%, kärnmjölk 4%, vassla 4%, mesost 60%, ost 2-3%, lever 1-3-6% -
Vegetabiliska (kolhydrater i procent av den ätbara delen): Socker 100%, sirap 75%, honung 81%, hårt bröd 71%, mjukt bröd 52-60%, potatis 19%, morötter 10%, lök 9%, färska bär 8-12%, makaroni 73-86%, mjöl 71-80%, stärkelsemjöl 80-90%, torkad frukt 56-75%, torkade nypon 70%; ärter (färska) 15%, tomater 4%, bönor 7%, bananer 22%, färsk frukt 7-14%, gryn 67-78%, ärter 53-60%, bönor 57-60%, söta efterrätter 60-80%, kakao 50%, mandel 18%, vitkål 5%, rödbetor 9%, kålrötter 8%, äpplemos 10-40-50%, kompott 20-30%, sylt 30-50%

Kolhydrater behöver vår kropp till energi = värme och kraft till kroppens olika arbeten. Såväl stärkelsen som de sammansatta sockerarterna måste för att kunna utnyttjas av kroppen, först där nedbrytas till enkla sockerarter.
Då kolhydratrika födoämnen är vår billigaste och lämpligaste energikälla för muskelarbete och kroppsvärme, bör hälften eller mera av kaloribehovet tillgodoses genom kolhydrater (dock ej sötsaker, alltför söta efterrätter eller bakverk med mycket socker i).
Kolhydraterna kan i ringa mängd upplagras i lever och muskler (i form av glykogen) vilket vid behov lätt återbildas till socker. Överflödiga kolhydrater förvandlas till fett och upplagras som sådant i kroppen.

Cellulosa eller träämne (icke smältbara kolhydrater) (födoämnen rika på cellulosa)
Cellulosa ingår i alla växters cellväggar, i synnerhet i skal och kärnor. Då den endast till ringa del är smältbar har den ingen betydelse för oss som näringsämne. Den är dock viktig för att ge födan en viss volym, så att den lättare kan bearbetas och påverkas av matsmältningsvätskorna. Tarmrörelserna ökas och därigenom motverkas förstoppning. Cellulosan ger dessutom mättnadskänsla.