Hazelius, Artur

folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och Skansen, världens första friluftsmuseum.
Hazelius var son till arméofficeren, politikern och skriftställaren Johan August Hazelius (1797-1871), och Louise Svanberg (född 1804), dotter till landsfiskalen Lorentz Svanberg och Brita Carolina Alenius från den så kallade Bureätten. Släkten Hazelius var på 1400-talet bosatt i Hassela i Hälsingland, varför stamfadern Petrus Jonae antog namnet Hazelius på 1600-talet. Artur Hazelius gifte sig 1864 med Sofia Elisabet Grafström (1839-1874) från Umeå, dotter till skalden och professorn Anders Abraham Grafström (1790-1870) och Helena Sofia Franzén. Arturs syster Heloise Desdemona Hazelius var gift med hans svåger, skalden Thor Frithiof Grafström.

Hazelius blev fil.dr. vid Uppsala universitet 1860 varefter han var verksam som lärare i Stockholm och lektor vid Högre lärarseminariet. Hazelius trivdes dock inte som lärare och begärde avsked från sina tjänster för att i stället ägna sig åt författarskap om rättstavning och skrev läroböcker.

Hazelius intresserade sig bla för allmogebyggnader. Han köpte upp Morastugan som flyttades till Skansenshöjden, där han lät uppbygga världens andra friluftsmuseum - Skansen 1891, efter inspiration från Kung Oscar IIs friluftsmuseum vid Kristiania 1881. Skansen blev omedelbart populärt. Hazelius hade redan vunnit internationell erkännande genom världsutställningarna i Paris. Museet fick stor betydelse för kulturlivet i Stockholm; redan från början hade Hazelius varit klar med muséets och Skansens pedagogiska funktion att införliva hela Sveriges kultur i huvudstaden. Hazelius och Skansen är omtalade av flera samtida kulturpersonligheter som Verner von Heidenstam och August Strindberg; Fredrik Böök menade att Hazelius faktiskt var den viktigaste personen i bildandet av den nationalromantiska tidsandan.

Då Arturs hustru Sofia Elisabet avled 1874 förändrades Hazelius och han började alltmera att isolera sig från människor. De sista åren av sitt liv tillbringade han i självvald ensamhet i ett hus på Skansen, detta trots att han ansågs vara en älskvärd och socialt kompetent person som var både beundrad och omtyckt. När Artur Hazelius dog 1901 vid 67 års ålder efter en promenad, fick han sin sista vila på Skansen. Artur och Sofia Elisabet Hazelius fick ett barn, Gunnar Hazelius (1874-) som efterträdde sin far som chef på Skansen (1901-1905).

Artur Hazelius (1833 – 1901) Nordiska museets och Skansens grundare föddes 1833 i Stockholm.

Efter avslutad skolgång tog han sin studentexamen i Uppsala 1854. Hazelius koncentrerade sina universitetsstudier kring nordiska språk och disputerade 1860 på avhandlingen ”Inledning till Havamal”. Under sin studietid i Uppsala greps han av den skandinavistiska studentrörelsens idéer. Denna rörelse ville närma de nordiska folken till varandra och framhöll ländernas starka historiska och kulturella band . Efter disputationen var han under tio år verksam som lärare i svenska och svensk litteratur vid Nya Elementarskolan och Högre allmänna lärarinneseminariet i Stockholm.

Sommaren 1872 gjorde han tillsammans med sin hustru Sofie en resa till Dalarna. Artur Hazelius hade under sin studietid företagit flera vandringar runt om i Sverige, bland annat i Dalarna. Han beskrev senare hur han vid resan 1872 upplevde att mycket av seder, bruk och traditioner hade förändrats under trycket av industrialismen. Kanske var det då han greps då av tanken att samla in och för kommande generationer bevara minnet av det som han upplevde höll på att försvinna. Under resan gjorde han och hans hustru flera uppteckningar av visor och sägner. De köpte också några dräktdelar, bland annat en yllekjol från Stora Tuna socken. Kjolen kom att bli det första föremålet i museisamlingen.
Till en början koncentrerades insamlandet av föremål mot det folkliga dräktskicket, men perspektivet vidgades snabbt till att också omfatta föremål från andra samhällsklasser.

Under det första året förvarades och visades föremålen i makarnas hem på Kammakargatan i centrala Stockholm och i ett par mindre lokaler i närheten. Den 24 oktober 1873 öppnade det egentliga museet som han valt att kalla Skandinavisk-Etnografiska samlingen. Museet var nu inhyst i lokaler på Drottninggatan 71.

1880 omvandlade Hazelius museet till en stiftelse, i samband med detta ändrade han också museets namn till Nordiska museet.

Källa: http://www.nordiskamuseet.se/artiklar/artur-hazelius-nordiska-museets-grundare