Halmstads Teater

"Halmstads Teater invigdes 1954. Planer på ett teaterbygge hade då funnits sedan lång tid, men inte förverkligats. Teatern hade sedan 1866 varit inhyst i Hotell Mårtensson på Storgatan, där resande teatersällskap framträdde. Redan 1918 hade det motionerats i stadsfullmäktige om en utredning för att lösa den växande stadens behov av en större teater och konsertsal. Tanken att bygga en teater i Halmstad hade bl.a. diskuterats av en för skådespel intresserad Halmstadpolitiker – bagaren Fritz Gyllensvärd. När han avled 1927 efterlämnade han en donation på 100.000 kronor till Halmstad ”för att underlätta byggandet av en teater och i någon mån trygga dess drift”.
Under 1930-talet ordnades en arkitekttävling om en teaterbyggnad. Inte mindre än 50 förslag lämnades in. Vinnare med 35 röster mot 1 blev Göteborgsarkitekten Sven Brolid. Därefter kom teaterfrågan att lämnas åt sidan. Det andra världskriget innebar ett stillastånd för allt byggande.
Efter kriget kunde planläggningen på nytt ta fart, staten bidrog med 242.000 kronor ur Lotterimedelsfonden. Ett genombrott för teaterbygget ägde rum då två politiker föreslog att man skulle undersöka om teaterbygget kunde kombineras med ett nytt Folkets Hus.
Som arkitekt för detta anlitades KF:s Gösta Hedström, som kom att arbeta med projektet i inte mindre än 9 år. Det beräknas att ca 300.000 arbetstimmar lagts ned i projektet då Teatern invigdes hösten 1954. Den totala arbetskostnaden uppgick till 5.5 miljoner kronor.
Teatersalongen nås genom en rymlig entré via en övre våning med garderob och servering. 756 personer rymdes i salongen och på balkongen fick ytterliggare 191 plats. Totalt 947 åskådarplatser – allt enligt originalritningarna.
Halmstads Teater har en rik konstnärlig utsmyckning och många av de konstnärer som aktivt medverkade till att göra teaterhuset till en nationell angelägenhet, är idag ”stora” och berömda.
I Teaterns foajé framträder en stor väggfresk, där samtliga konstnärer i Halmstadgruppen har medverkat. Den utfördes 1953-54. Tidigare hade gruppen utfört en monumentalmålning i det gamla Stadsbiblioteket, belägen mitt emot Teatern.
Teaterhuset inrymmer förutom en restaurant – som ofta utgör scen för jazzkonserter – även en biograf ”Figaro”. Den numera f.d. biografen utgör en ”byggnad i byggnaden” – avsikten med detta var dels säkerhetsskäl, dels att verksamheten inte skall störa föreställningar i den stora salongen.
Halmstad Teaters massiva stenhus vänder en kolossal yta mot Österbro och stadens centrum. Till detta bygge har det gått åt 3.800 kubikmeter betong samt 20.000 säckar cement. En stor del av detta material sitter i byggnadskomplexets teaterdel. Nämnas bör också att 250 000 tegelstenar har använts – de flesta i den f.d. Folkets Hus-delen.
Vid invigningen skrev Hallandspostens journalist – ”Den har en exteriör som imponerar genom sina rena ytor. Den funktionalism som arkitekterna arbetat med har skapat festivitas utan vräkighet och monumentalitet utan överbelastning. Den som ger sej tid att titta närmare finner hur små och obetydliga detaljer fullkomnar helheten”.
Redan samtiden insåg Teaterns egenart och byggnaden fick fort en berömmelse över hela landet – inte minst för att den hade landsortens största teatersalong.
[...]
Vid premiären i november 1954 gavs August Strindbergs ”Dödsdansen” i regi av Karin Kavli och med ett flertal välkända skådespelare: Karin Kavli själv, Kolbjörn Knudsen, Erland Josephsson, Mona Dan-Bergman och Alica Florin."
Text av Lennart Lundborg, www.halmstadsteater.se