Båstads Sankta Maria kyrkomiljö

Båstad ligger på Bjärehalvöns norrsida längs Laholmsbuktens kust. Söder om sam-hället övergår den låglänta strandmiljön i Sinarpsdalens kuperade blandskogslandskap. I trakten, som brukats sedan stenåldern, finns en stor koncentration bronsålderslämningar, vilket antyder att bygden blev ett centralområde under denna tid. Den varierade och skyddade topografin gav goda förutsättningar för djurhållning och fiske. Båstad anlades först under 1450-talet på Christian I:s befallning. Stadsmarken som inköptes hade fram till dess tillhört grannbyarna, vars bönder hade sina odlingar i remsor som sträckte sig till havet. Det finns inga bevis för någon bebyggelse i Båstad innan 1450, men det är möjligt att det, liksom i Helsingborg och Luntertun (dagens Ängelholm), funnits ett fiskeläger på platsen för stadens etablering. Sillfisket, som expanderade snabbt i Skåne under 1400-talet med ökad handel som följd, var en viktig anledning till grundandet av senmedeltidens kuststäder, däribland Skanör, Falsterbo, Landskrona, Simrishamn och Båstad. Namnet Båstad, ursprungligen Botzstaedae, är en sammansättning av lederna båt och stad. Orten växte under 1400- och 1500-talen ut till en betydande köpstad, som utöver fisket levde på timmer- och tegelexport.

Sedan tegelbruket lagts ned i slutet på 1500-talet, och Torekov fått större betydelse som utskeppningshamn, förlorade Båstad sina stadsprivilegier i början av 1600-talet. Orten krympte till en liten by med husen samlade kring kyrkan och hamnen. Båstad sargades av flera krig under 1600-talet och eldhärjades både 1742 och 1840, då 2/3 av stadens byggnader brann ned. Nästa blomstringsperiod inträffade runt sekelskiftet 1900, då Båstad började omvandlas till den bad- och semestermiljö vi idag förknippar samhället med. Orten växte österut med semestervillor i området Malen, och väster om kyrkan med Ludvig Nobels, Alfred Nobels brorsons, villastad. Utanför Båstad anläggs Norrvikens trädgårdar, och bakom Warmbadhuset bygger Nobel en tennisplan, på den plats där tennisstadion ligger idag. Under senare år har Båstad växt med nya villakvarter, samtidigt som samhällsservicen och industrin i orten utvecklats. Även väg- och järnvägsbyggandet har tagit mark i anspråk och förändrat stadsbilden.

S:ta Maria kyrka ligger på en höjdrygg i den västra delen av samhället, omgiven av en småskalig stadsbebyggelse. Söder om kyrkan finns ett samtida stensatt torg, kantat av hus från sent 1800-tal till tidigt 1900-tal. Bland dessa märks Båstads församlingsgård, byggd 1879 som folkskola i gult tegel i en medeltidsinfluerad stil, och Båstads turistbyrå i rött tegel med putsade listverk. Torget och kyrkoanläggningen genomkorsas av Köpmansgatan, ortens huvudled som kantas av små affärer. Nya begravningsplatsen ligger väster om vägen. Bakom torget ligger Dalmanska tomten, en kuperad parktomt med utsikt över Laholmsbukten. På tomten står en skulptur, formgiven av Ulla och Gustav Kraitz, över Västra Karup- bördiga sångerskan Birgit Nilsson. Ett förslag att exploatera tomten med hotell och tennismuseum har under senare år väckt debatt inom kommunen. Norr och öster om kyrkan löper ett medeltida, slingrande gatunät med en varierad 1800- tals villabebyggelse klädd i färgstark träpanel.