ANNELUND

Enligt stadsplan antagen 1948 reserverades kvarteret Tryggheten för en kyrklig byggnad för Västra Skrävlinge församling. På kyrkofullmäktiges initiativ anordnades en öppen arkitekttävling om församlings- och kyrkobyggnad. Till denna inkom 48 förslag, varav de fyra främsta, av Bror Thornberg och Thorsten Roos, Fritz Jaenecke, Peter Celsing samt Åke E Lindqvist, utsågs till omtävling. Det blev sistnämnda arkitekt som till slut vann tävlingen, men endast församlingshuset med pastorsexpedition och diakoniexpeditionen uppfördes. Dessa ritades av Lindqvist 1955 och uppfördes kort därefter. En tilltänkt etapp två, som omfattade loggia, kyrksal och sakristia var planerad att byggas 1959, men kom inte till utförande.
Församlingshuset består av en trevåningslänga med rektangulär plan sammanbyggd med en lägre pastorsexpedition. Byggnaderna är uppförda i tegel med fasader av vitgrå betongplattor. Församlingshuset har uppglasad bottenvåning.
Bakom församlingshuset, längs med Enskiftesgången, ligger diakoniexpeditionen som ursprungligen innehöll två lägenheter. Denna enplansbyggnad är gråputsad och har ett svagt sluttande pulpettak.
Församlingshuset tillhörde ursprungligen Västra Skrävlinge församling, men då Sofielunds församling genom en utbrytning bildades 1969 kom det att fungera som kyrkosal fram till att S:t Matteus kyrka invigdes 1983. Denna ritades av Sten Samuelson och Åke Martinsson 1981.
Kyrkan har en veckad snäckform och ett glasat pulpettak. Byggnaderna ligger på platsen för Sofielunds gård och framför kyrkan finns gamla höga träd bevarade. Träden fortsätter symboliskt in i kyrkan där pelare, utformade som abstraherade trädkronor, sträcker sig mot ljuset som flödar in genom taket. Kyrkans betongväggar är vitmålade såväl exteriört som interiört medan golvet består av cirkulära keramiska plattor i olika blå nyanser. De blåglaserade keramikplattorna bidrar till dagsljusets spel med skuggor och sol i kyrkorummet. Bänkkvarteren är ställda radiellt för att ge en känsla av gemenskap och placeringen vittnar om att arkitekten medvetet tagit fasta på rummets liturgiska funktion och circumstantesprincipen. Denna betonar betydelsen av "de som står omkring" och planformen ingår som en del av kommunikationen mellan prästen och församlingen.
Församlingshuset markerar gränsen mot Enskiftesgången medan gränsen mot Annelundsvägen utgörs av en mur. Från Lantmannagatan är det fritt tillträde och framför kyrkan finns en klockstapel.

Kyrkomiljön
Kyrkoanläggningen ligger i bostadsområdet Annelund som gränsar till Sofielund i Malmö.

Namnet Sofielund kommer från den gård som låg här fram tills församlingshemmet byggdes 1957. Ägaren till gården gav den namn efter sin hustru Sofia. Gården utskiftades hit från Västra Skrävlinge by. Kyrkotomten gränsar till parken Enskifteshagen, vars namn kommer från att här genomfördes det första enskiftet i Sverige 1786.
När Sverige industrialiserades i mitten av 1800-talet var behovet av arbetskraft stort i Malmö. Tomter började styckas av från Sofielunds gård till arbetare som kom från landet eller innerstaden. 1874 delade järnvägen Sofielund i två delar vid nuvarande Lönngatan. Vid sekelskiftet 1900 var fortfarande den mesta marken i norra Sofielund obebyggd, en del användes till koloniträdgårdar och småindustri. Staden köpte på
1920-talet marken norr om Lönngatan och exploateringen tog riktig fart på 1940- talet. Bebyggelsen i Annelund som ligger direkt norr om kyrkan uppfördes mellan 1940 och mitten av 1950-talet. Förutom bostäder och församlingshem byggdes även Folkets hus och skola.

Kyrkoanläggningen gränsar i norr och väster mot gator och bostadshus. Bostäderna norr om kyrkan är mestadels fyravåningshus i rött tegel, de flesta byggda med en U-formad plan men även lamellhus förekommer. I öster finns parken Enskifteshagen. I söder ligger ett stort fabriksområde som nu delvis håller på att omvandlas till andra verksamheter som vårdcentral, studielokaler och kontor. Tanken är att det i framtiden ska byggas bostäder även här.

Anläggningen ligger inom Riksintresse Kulturmiljövård, Malmö och av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Malmö-Limhamn.

Kyrkotomten
Anläggningen saknar kyrkogård men inramar en trädgård. Mot norr utgör församlingshuset gräns mot omgivningen. I söder mot gatan gränsar en vitmålad tegelmur avtäckt med vit plåt och mot gatan i väster en spaljé av armeringsjärn täckt med växten bokarabinda. I öster bakom kyrkan finns en asfalterad parkering och ett nätstängsel mot parken. Trädgården som varit en del av gården Sofielunds park var
tidigare mycket lummig med en mängd almar och en stor blodbok. Träden ute inspirerade arkitekten till de symboliska träden i kyrkan. Tyvärr är de flesta träden nertagna efter almsjukan. 2010 anlades en labyrint med betongplattor med stenmönster i gräsmattan. Labyrinten är omgiven av en cirkel med idegran. Tomten är grässådd och nyplanteringar av träd har gjorts framförallt längs muren. Kyrkan omges av en smal kant med singel, avslutad med en rad av storgatsten mot gräsmattan. Från huvudingångens grind i muren i söder går en gång med åttkantiga betongplattor fram till ingången.

Byggnader på kyrkotomten
Ett fristående hus från 1957, ritat av Åke E Lindqvist, ligger i nordöstra hörnet av tomten. Före detta diakoniexpeditionen har putsad fasad och pulpettak. Denna byggnad har fortfarande smäckra stålpartier i fönster och dörrar. Används till kontor och en lägenhet som hyrs ut.
Kampanilen för klockorna står i sydvästra hörnet av tomten. De tre klockorna hänger ovanför varandra mellan två bågformadevitmålade betongskivor. Betongen är gjuten i formar av råhyvlade brädor. Klockstapeln, ritad av Sten Samuelson arkitektkontor, invigdes 1984, året efter kyrkan.

Källor och litteratur
Underhållsplan för S:t Matteus kyrka 2005-09-27, Wikerstål Arkitekter AB
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund, 1997
Moderna kyrkor i Sverige, H.Lind och B. Leandersson, 2016
http://malmo.se/Kultur--fritid/Kultur--noje/Arkiv--historia/Kulturarv-Malmo/P-S/Sofielund.html
http://malmo.se/download/18.76105f1c125780a6228800015362/1383646336674/del1_low.pdf
Bostadsmiljöer i Malmö. Inventering. Del 1: 1945-55, Malmö kulturmiljö 2001
Arkiv med ritningar på pastorsexpeditionen.
Samtal med vaktmästare Thomas Alander 2017-02-22
Telefonsamtal med konstnär Gustav Kraitz 2017-02-24