HELGUMS KYRKA

Kyrkobyggnaden uppfördes 1786-90 av byggmästaren Pål Pehrsson i Stugun, Jämtland, efter ritningar 1782 av byggmästaren Eric Svedberg från Härnösand, men därefter reviderade av ÖIA.
Initialt byggdes kyrkan med tre fönsteraxlar och utan västtorn. Vid en tillbyggnad 1854 av byggmästaren J.A. Åkerlund efter ritningar av N.H.W. af Trolle, uppfördes tornet i väster och ytterligare en fönsteraxel.

Kyrkan är sedan dess en traditionell långkyrka murad i natursten och putsade fasader med västtorn och lägre och smalare, utskjutande sakristia i öster. Långhuset har sadeltak, valmat i öster, belagt med falsad kopparplåt 1990-92, detsamma gäller sakristians tak, även detta valmat i öster.

Det närmast kvadratiska tornet är högt och smalt med karnissvängd huv med tornur och uppskjutande öppen lanternin i trä och krönande förgyllt kors på klot. Dess tak är belagt med falsad kopparplåt. Trapporna är därför smala och branta hela vägen upp i lanterinen. Rundbågiga höga ljudöppningar i alla väderstreck med förkroppade omfattningar i puts. Understycken stödda på konsoler. Dubbla luckor med rundbågiga avslut, liggande bred panelning, svart målning utsidan, omålade insidor. Lanterninen helt klädd i träpanel, på utsidan dubbelfasspåntad, stående, vit målning; insidan klädd i slät spåntad panel, även i tak, vit målning. Golv, yttersidor i barockhuven falsad kopparplåt. Lanterninen med fyra höga rundbågiga öppningar, snedställda insidor med sittbrädor. Yttre svart smidesräcke med dekor.

Putsad sockel med grå målning. Slätputsade och vitmålade fasader med förenklad klassicism genom artikulerade kraftiga lisener mellan fönstren, bärande en förkroppad takfot i enkel profilering. Takfoten fortsätter runt kyrkan och även runt tornet, som avgränsande listverk. Mellan lisenerna finns en svag fördjupning i putsen så att fyllningar bildas genom en barocksvängd profilering. Förkroppad omfattning kring de bågformade fönstren. Ursprungligen eller senast från 1828 var murarna putsade och avfärgade i två nyanser rött med vita lisener.

Fyra djupa fönsterhål i muren med trekantavslutade fönster. Ej kopplade bågar. Utsidan med tolv lufter, blyspröjsat antikglas från restaureringen 1939 efter program av arkitekt Erik Fant, Stockholm, rödbrun målning utsida. Andra murhålet österifrån mot söder delat för entré, därav mindre fönster.

Södra entrén med granithällar i mark på utsidan. Förkroppad omfattning med två låga doriska pilastrar bärande en kornisch med plåttäckning. Över denna ristat i sten Gustav III 1790. Låg bågsegmentformad ytterdörr, ersatte 1939 den föregående vid restaureringen, en pardörr klädd med kopparplåt på utsidan, tre fyllningar insida var blad.

Västra entrén med trappa i röd granit, tre plansteg. Ramp från söder i samma material monterad 1980. Räcke med fyrkantstål och handledare i brunmålat trä. Portik med förkroppad omfattning, nedtrappad profilering inåt. Ovan omfattningen en murad kornisch med täckning av kopparplåt. I fyllningen under kornischen en lykta i smide, klarglas.

Dubbeldörr i trä, utsida klädd med kopparplåt, liggande skivor. Insidor med tre fyllningar, grågrönt ramverk, dito marmorerade fyllningar, mörkt grön list kring fyllningar. Inmurade gångjärn.

null, Kyrkobyggnaden uppfördes 1786-90 av byggmästaren Pål Pehrsson i Stugun, Jämtland, efter ritningar 1782 av byggmästaren Eric Svedberg från Härnösand, men därefter reviderade av ÖIA.
Initialt byggdes kyrkan med tre fönsteraxlar och utan västtorn. Vid en tillbyggnad 1854 av byggmästaren J.A. Åkerlund efter ritningar av N.H.W. af Trolle, uppfördes tornet i väster och ytterligare en fönsteraxel.

Kyrkan är sedan dess en traditionell långkyrka murad i natursten och putsade fasader med västtorn och lägre och smalare, utskjutande sakristia i öster. Långhuset har sadeltak, valmat i öster, belagt med falsad kopparplåt 1990-92, detsamma gäller sakristians tak, även detta valmat i öster.

Vapenhuset med obehandlat trägolv, ca 125 mm bräder. Slätputs, vit målning på väggar, obehandlat trä i det platta taket. Takarmatur från 1939 av Erik Fant i lyktform med blyspröjsat ramverk, antikglas. Vapenhuset har trekantavslutade fönster mot norr och söder. Ej kopplade bågar. Utsidan med tolv lufter, blyspröjsat antikglas, insidan med fyra lufter med ramverk som följer de yttre, men saknar spröjs. Rödbrun målning utsida,grå målning insida.

Smal brant brunmålad trappa i norr upp till läktarvåningen. Gulmålad bred panel undersida med förråd.

Våningen ovan vapenhus med obehandlat trägolv, breda plank, ca 250 mm. slätputs , vit målning på väggar. Båda sidor öppna här ned mot vapenhus, med enkla glest panelade räcken mot söder och norr.

Originalflöjel i plåt, 1799, perforerad, sitter här i brant, smal trappa till mellanvåningen. Låst enkeldörr i trä och slät masonit, grå målning in till orgelläktaren.

Mellanvåning med slätputs, vit målning på väggar; runt enkelbågefönster mot väster, fyra lufter, kornsiktesspröjs med många små blyspröjsade antikglas där emellan. Vit målning.
Trästege till kyrkvindens stållucka med svart målning, helt igensatt, går ej att rubba. Originaldörrblad i trä står här.

Klockvåningen med natursten i stommen, rött tegel i öppningar, slätputs och vit målning på väggar, tak i omålat trä. Två klockor.

Tornursvåning med utskjutande urtavlor i alla väderstreck, gjutjärn med opakt glas. Urverk från Westerstrand i Töreboda.

Snedställda fyrkantstöd i timmer stående på korslagda dito åsar bär lanterninen. Åsarna i sin tur lagda på tornmuren. Huvens insida med underlag av breda träplank spikade på yttre snedställda reglar.

In till kyrkorummet från vapenhuset via dubbla, tätt sittande, höga dubbeldörrar, lika utformning som entrén. Den yttre med öppet äldre skjutregel lås.

Kyrkorum med obehandlat trägolv lagt efter restaureringen 1939, då hela golvstommen gjöts i betong, 125 mm bräder, även i bänkkvarteren. Bröstning på vägg i gråmålad skivinklädnad från 1939, i övrigt slätputs vit målning. Profilerad taklist i trä fram till förlängd sektion i väster där muren är smalare och därför gör ett brott. Listen fortsätter vid läktaren, men i mindre profil. Högt tunnvälvt tak i trä,över koret valmat inåt, vit målning.

Tre mycket djupa fönsterhål på ömse långsida, trekantavslutade fönster. Ej kopplade bågar. Innerbågar tillverkade 1939 med fyra lufter med ramverk som följer de yttre, men saknar spröjs. Grå målning.

Den höga läktaren står på sex ringkapitälförsedda kolonner, grön marmorering, förgyllda detaljer.
Vitmålad undersida i trä. Rak läktarbarriär, tre sektioner indelade med korta halvkolonner. Fyllningar med plasttiska orneringar, centralt lyra uppslagen bok och palmblad. Grågrön färgsättning, förgyllda detaljer.

Läktarunderbyggnad från 1980 av arkitekt H. Jäderberg. Andaktsrum i söder, kapprum med rwc i norr. Skivklädda mellanväggar med microliteväv, vit målning. Träglaspartier på ömse sida, gångdörr och en fast del. Kvadratiska indelningar med icke genomsiktligt glas.

Andaktsrum med lackat trägolv, smala bräder. Altare mot väster i nisch, enkeldörrar på ömse sidor till förråd och elcentral. Över på vägg äldre snidat ornament-törnekrans på korslagda palmblad.

Kapprummet med lackat trägolv, enkeldörrar till städ i norr, rwc intill. Samtliga med två fyllningar, grönmålat ramverk, ljusare marmorerade fyllningar.

Två sidoställda långa läktartrappor inrättade 1905 från bakre delen av kyrkorummet. Brunmålade steg i trä, bröstning med fyllningar i grått. Brun hanledare. På vägg totalt fyra vackra lampetter i mässingsplåt ritade av Erik Fant 1939.

Läktaren med obehandlat trägolv. Öppna bänkar från 1905 med gotiskt inspirerade gavlar stående på sluttande gradin både i norr och söder. Orgel byggd 1882-83 av Åkerman&Lund, verket ersatt 1963-64. Orgelfasaden troligen från 1882-83, möjligen ombyggd vid inrättandet av nytt orgelverk 1963-64, indelad i tre segment med förhöjt mittparti. Arkitektonisk uppbyggnad med lisener och kornischer inramande bågfält med slutstensdekor. Krönande brinnande urnor, centralt en lyra. Brungrå bas, mer gråaktig övre del, förgyllda detaljer.

Fem takkronor i mittgången, den invid koret ej elektrifierad och med glasprismor. På väggarna glaslampetter, möjligen insatta i samband med läktarunderbyggnaden 1980?

Sluten bänkinredning från 1939 i tre kvarter, även sidor mot yttervägg. Insidan med släta ryggar, allt målat i beigebrun ådring.Bänkskärmarmed fyllningar i dörrarna, utanpåliggande dekorrektanglar på fasta stycken, grågröna ramverk, marmorerade fyllningar och dekorer. Brun överliggare.

Södra entrén med vindfång. Inre pardörr högre än ytterdörr, tre fyllningar, färgsättning lika västra entrén. Smal omfattning i trä med förenklad kornisch.

Koret upphöjt ett lågt steg, lackat trägolv, 95 mm bredd.

Tät, rundad altarring, öppen på ömse sidor mot korväggen. Liggande fyllningar, frontalt dekorerad med korslagda facklor, en brinnande, en slocknad, blomstergirland, förgyllning. Gröngråtonad botten, förgyllning på fyllningarnas listverk. Dubbla små konsoler mellan fyllningarna, försedda med rosetter och guttae, bär överliggaren i trä. Knäfall med grått plyschtyg.

Ingen skillnad på golv inne i ringen. Två steg i gråmålat trä upp till altaret, likaså i trä med en stor fyllning. Gröngråtonad bemålning.

Altaruppsatsen med marmorerade kolossalkolonner med joniska kapitäl som bär en rikt dekorerad fronton utförd 1843. Förgyllda detaljer. Den skjuter kraftfullt ut från korväggen där baserna byggts inpå altaret och inramar altartavlan av Gustav Erik Hasselgren 1815 med motivet "Kristi uppståndelse", inköpt 1840-41 från Jacobs kyrka i Stockholm.

Altarväggen bemålad 1844 av Jonas Byström med draperier i rött, hållna av putti. Mot kortaket molnformationer med flygande änglar.

I korets norra del finns den rikt ornerade predikstolen, utförd 1806 av Nils Dahlqvist. Den fanns fram till 1840-talet uppsatt ovanför altaret. Tämligen hög rak brunmålad trappa från öster, skärm med tre snedställda fyllningar, färgställningen lika altarringen. Tresidig rak korg med avfasade hörn och insvängd undersida med korgflätning och avslutande ekollon. Fyllningarna rikt dekorerade med kristna symboler, ormen slingrande sig kring korset, lagerkrans kring uppslagen bibel mot palmblad, guds han ur ett moln mot knäböjande moses med lagtavlor. Kraftfull krönlist med äggstav och bevingat änglaansikte under bokbrädan.

Åttkantigt mindre ljudtak med tältduksfrans och tofsar, fästonger kransar sidorna, kupolen avslutas med förgyllt kors på klot. Undersidan strålsol mot blå botten. På väggen målad drapering i rött med förgylld frans och tofsar.

Intill predikstolen en dopfunt i kalksten, åttkantig fot, insvängt skaft, rund cuppa. Text:Anno Domini MCMXL runt skaftets övre del.

Korbänkar i norra resp södra hörnet, lika övriga. En nummertavla i söder, den andra i tornursvåningen. Hög bas, lyra som bär en oval tavla. Förgyllning av lyra och ornerad ram, svart botten. Strax intill finns en äldre tramporgel, närmare bänkkvarteren ett piano. Där sitter på södra väggen en kvadratisk tavla, en målning av skäggprydd man med lejon vid sin högra sida, bevingad ängel med fjäderpenna i hand. På ömse sidor av tavlan sitter vägglampetter, förgyllda gipskeruber som håller tre ljusbärare i mässing i var hand.

Två dörrar på ömse sidor om altaruppsatsen, den södra en målad skendörr med klassicerande omfattning. In till sakristian via snedställd gång norra sidan av altaruppsatsen, svart målning på den putsade vägg- och takytan. Omfattningen på korväggen likaså målad.

Kraftfull enkeldörr i trä med två åttkantiga fyllningar, grå målning. Insidan med inmurade gångjärn vars smidda följare löper över de fem stående planken och det ytre ramverket. Träkista för regellåset.

Sakristian har golv av rött tegel, slätputs och vit målning väggar och tak. Takarmatur lika vapenhus men annan form. Fönster mot söder och norr, sex lufter, trekantavslut, kopplade utåtgående bågar, yttre med blyspröjsat antikglas, grå målning insida. Insida fönster inmurade smidesgaller, svart målning.

Sidoaltare i trä mot öster. På ömse sidor enkeldörrar i trä med ramverk och fördjupad stor fyllning, grå målning. Den norra leder till textilförvaring en trappa upp ovan sakristia, skapad vid 1939 års restaurering, allt gjutet i betong, fönsterlöst. Den södra ett förråd. I väster ett inmurat kassaskåp tillverkat av Hans Hagelin Gefle. Troligen ca 1890. Inmurade järnfästen efter äldre dörr, troligen den som fram till 1840-talet ledde upp till predikstolen.

Under kyrkan i ifrån norr finns en nedgång till ett pannrum helt i betong, skapat vid 1939-års restaurering.

Kulturhistorisk karaktärisering
Helgums kyrka, idag en traditionell långhuskyrka med västtorn och lägre sakristia i öster, ligger i skogsbygden, naturskönt placerad i älvdalens bördiga landskap på samma plats där en äldre kyrka föregått den nuvarande.

Ursprungligen uppförd undet slutet av 1700-talet, till formen och färgen som en släkting till de mindre brukskyrkorna i trä, ex.vis Graninge kyrka, men också till ex.vis Borgsjö kyrka, bär den idag exteriört mycket litet vittnesbörd om den tiden. Genom förlängning mot väster och påbyggnad med torn vid 1800-talets mitt, samtidigt som färgen nu ändrats till helt vit, ingår den numera i en klassicistisk tradition från Tessin, Hårleman och Tempelman. Det klassicerande draget är mycket nedtonat, inte så officiellt och överlastat.

Interiört har den dock genom sina tunga murar och höga volym med välvt trätak bibehållit visst 1700-tal, men karaktäriseras starkare av 1800-talets förändringar med utökad storlek, altaruppsats med korväggsmålning, läktarbyggnad och tornbyggnad med vapenhus. 1939-års restaurering med ny sluten bänkinredning, antikglas i ytterfönstren, nya innerbågar och vindfång i södra entrén; och 1980-års läktarunderbyggnad underordnar sig väl med historicerande inriktning. Den samställda färgsättningen i grönt och grått undgår dysterhet både genom rummets volym och lättas av de 1980 insatta glaslampetterna. Många skickligt utförda 1800-tals snickerier, liksom målningar och föremål från senare tid bidrar till en intressant och harmonisk helhet.