Status: Lämningen utgörs av botten av ett kravellbyggt fartyg, bevarad upp till slaget. Det stycke av förskeppet som frilagts är 7,6 meter långt. Ett ca 7 meter långt och drygt 1 meter brett parti av babords reling har också frilagts.
Fartyget är av ek och byggt på kravell. Kölen är 39 cm bred och 22 cm tjock. Nära fören är den skarvad till ett kri samt till ett underlopp, som utgör nedre delen av förstäven. Ett stycke utefter spunningen är kölen laskad med ett isatt stycke som dymlats till densamma. Ett större ekstycke, 6-15 cm tjockt och 125 cm brett är iskarvat på styrbordssidan av kriet och underloppet och fästat till dem med dymlingar. Ett mindre trästycke om 79x10x5 cm är isatt på babordssidan av underloppet. Detta trästycke var fästat med järnspikar.
Underloppet är 14 cm högt och 24 cm brett. Det är laskat till kölens övre sida, och för att ytterligare fixera underloppets läge har tresidiga fyllnadstimmer, vardera 2,35 cm lång, lagts löst på var sida om kölen. Fyllnadstimren har en spunning för kölen, och är i deras aktre del urtagna så att de omsluter kölens yttre, övre kanter. Därvid bildas mellan fyllnadstimren en ränna i vilken underloppet vilar i fixerat läge.
Bottenstockarna är ca 20 cm höga invid kölen. Bredden växlar mellan 20 och 40 cm. Deras längd motsvaras i regel av fartygets så gott som flata botten. Det inbördes avståndet mellan bottenstockarna är mycket växlande, men aldrig mer än 25 cm. Med ett djupt uttag i mitten är de nedfällda över kölen. Mot underloppets bakre ände finns däremot ett hak urtaget i bottenstockens sida för passningen mot underloppet. Bottenstocken är fästad mot densamma, med två järnspikar. Den framförliggande bottenstocken vilar i ett urtag i underloppet, och är liksom bottenstocken närmast akteröver urtagen i sin ena sida att passa mot den kant, som genom urtaget bildats i underloppet.
Kölsvinet är 31 cm brett och 11 cm tjockt. I kölsvinets undersida finns två urtag för de två bottenstockar som ligger för om de nyss beskrivna. I övrigt är kölsvinets undersida plan och endast dymlad till bottenstockarna. Arrangemanget med fyra inskurna bottenstockar efter varandra, bör ha tillkommit för att stärka fartyget i lasken mellan underloppet och kölen.
Bottenstockarna ligger inte dikt an mot bordläggningen närmast kölen, utan är formade så att ett genomlopp för slagvatten bildats. Denna inbyggda distans löper 12 cm på var sida om kölen, och avslutas med triangulära våghål. Dylika våghål fanns även på styrbordssidan, vid slaget.
Skarven mellan bottenstockar och upplängor är i regel placerad i slaget, men enstaka krokvuxna timmer är något längre. Laskarna är av typen stumlask, där bottenstockarnas ändar antingen är i det närmaste horisontellt avkapade, eller nästan vertikalt. Mellan spanten har zittror, d.v.s ett stödspant vid sidan av en stumlask, placerats. Dessa är inte bevarade i dess övre ändar, varför deras längd inte kan avgöras. Zittrorna och spanten låg som regel dikt an varandra.
Garnering och bord är fästade till spanten med samma dymlingar. Borden är 5 cm tjocka och 40-50 cm breda. Samborden är infällda i en 8 cm djup spunning i kölen. Garneringen är 6 cm tjock och 30-60 cm bred. I skrovsidorna ligger de kant i kant, men i botten ligger de på ett inbördes avstånd av 10-20 cm. 4 cm tjocka fjärdar av furu är då inpressade mellan dem. Dessa är, till skillnad från ekgarneringen, inte fastdymlade.
4,5 m från vrakets förligaste, bevarade del fanns ett masthål i kölsvinet. Detta mäter 48x20 cm och är 7 cm djupt. Mellan styrbords skrovsida och kölsvinet ligger ovanpå garneringen en björn eller en stinnare, som förefaller ha stöttat mastspåret. Mot skrovsidan var timret böjt som ett knä. I fören, där kölsvinet slutar, ligger en tvärbalk, som kan vara ett kattspår. Ytterligare tre dylika påträffades akteröver. Dessa tvärbalkar är spikade till fartygsbotten. Något akter om spåret för förmasten fanns på vardera skrovsidan i slaget ett hål i garneringen med ca 30 cm diam.
Övrigt: I kvarteret har ytterligare ett vrak, SMA 6141:067, samt en kajanläggning 6141:097, påträffats.
Kvarteret Katthavet 3 hette tidigare kvarteret Näckström 1
Fyndlista: En jungfru, 62x46x8,5 cm
Ett hissblock med två blocktrissor över varandra, 19x63x11 cm
Ett block med en hisstrissa
Flera gjutjärnstackor, s.k. gösar, 95x34x6 cm
Fyra krutkamrar med handtagsbyglar till bakladdningskanoner, den största 53 cm lång
Några tågstumpar
Bärgning: Vraket påträffades i september 1915 i samband med grundgrävingsarbeten för Lifförsäkringsaktiebolaget Thules nybyggnad i hörnet mellan Kungsträdgårdsgatan och Näckströmsgatan anläggningsarbeten. I oktober samma år besiktigade Nils Lithberg vraket å Nordiska mussets vägnar.
Då direktören för A. B. Thule, Sven Palme, även han intresserade sig för vraket, träffade Lithberg och Palme en överrenskommelse om att vraket skulle undersökas närmare på bekostnad av A. B. Thule. Efter att förskeppet undersökts erhölls tillstånd att på bolagets bekostnad göra mindre stickprov inne på den angränsande Molinska tomten. Fyra meter öster om tomtgränsen, midskepps i fartyget, togs därför ett nytt schakt upp. Man kunde därvid konstatera att vraket fortsatte under en kajanläggning (SMA 6141:097). Då man ansåg att detta förhållande var intressant för kunskapen om den äldre Stockholmstopografin, och då akterskeppet ansågs vara mest intressant skeppsbyggnadstekniskt, planerades en fortsatt undersökning på Molinska tomten. Amiral J. Hägg försökte skaffa sponsorer för en fortsatt undersökning, men arbetet med grundens läggande för det nya huset fortskred i sådan takt att man dessförrinnan hann bebygga det aktuella tomtområdet. Man fick således lämna de resterande vrakpartierna in situ. Förskeppet, som redan grävts ut, bärgades och fördes till Skansen för förvaring.
I november följande år gjordes en ny grävning i Molinska gårdens södra tomtlinje, varvid ett stort stycke av fartygets babords reling blottades. De nyfunna skeppsdelarna fördes in på tidigare upprättade planritningen, varefter man påbörjade betonggjutning i schaktet.
Överkanten av fartygets reling låg 1,35 m under marknivån, och botten av fartyget låg 2,2 meter under samma nivå. Inne i fartyget utgjordes det inre jordlagret av gyttja. Kulturlagren ovanför gyttjelagret, som var ca 0,5 meter tjockt, kunde utifrån keramikfragment uppskattas till 1600-talets förra hälft resp. tiden omkring 1800.
Fartygets totala längd är inte känd, men uppskattas till 26,6 meter. Vraket kunnat frilagts till en längd av 17,8 meter. Dess totala bredd har uppskattats till 7,65 m.
Ett antal block samt flera krutkammare till kanoner har gjort att man ibland tolkat fartyget som ett örlogsfartyg. Vid undersökningen var man dock av den meningen att krutkammrarna ingick i barlasten, som utgjordes av järntackor/osmundsjärn staplade i fyra lag på varandra på fartygets botten. Krutkamrarna skall enligt uppgift ha legat slängda bland dem. Järntackorna tolkades inte som last utan som barlast.
Vid närmare analys av stratigrafin på platsen slöt man sig till att det kajanläggningen (6141:097) vid vraket hade två skeden. I det tidigaste, medeltida skedet fanns en länning med pålrader som strandskoningar. I ett senare skede har platsen fyllts ut, och en större kajanläggning med stockar, pålar och brädor har uppförts.
Vraket bör inte ha fungerat som fundament för den sistnämnda kajanläggningen, eftersom det var fyllt med lös gyttja. Man har i stället, utifrån lagerföljden, tolkat situationen så att vraket lämnats att förfalla i den äldre hamnbassängen eller länningen, som vid den tiden övergivits. När den senare kajanläggningen uppfördes var såväl vraket som den forna hamnbassängen till största delen igenslammad och utfylld.
Datering: Daterande artefakter, lagerföljd och skeppstekniska drag daterar fartyget till sent 1400-1600-tal, troligen första halvan av 1500-talet.
Vraket bör vara äldre än 1600-tal, då det är fyllt av ett lerlager, som ligger under ett kulturlager från 1600-talet, och då det förefaller ha lämnats invid 1500-talets strandlinje.
Nils Lithberg menar att fartyget kan ha byggts redan under 1400-talet, medan Harald Åkerlund vill förlägga byggnationen till 1500-talets början.
Krutkammaren som hittades i vraket anses vara av en typ som förekom omkring 1500-1550.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
