KLOCKSTAPEL

I Svedvi klockstapel finns medeltida virke i stort sett genom hela byggnaden. Det finns tolv kraftiga ben och en hjärtstock som står på stenar. Syll och grundkonstruktion har inte kunnat undersökas inom ramen för projektet, men bedömningen gjordes att den har förändrats genom åren. I dess nedre delar är benen cirka 3032 cm breda och i dess övre delar cirka 2627 cm breda. De är cirka 9,2 meter långa och stapeln lutar cirka 25 cm inåt upptill. Hjärtstocken har fasade kanter och är 3033 cm bred nedtill och 2324 cm bred i överkant, där den kapats av i sen tid. Upptill har den också skarvats på två ställen genom långa snedskarvar den första cirka 8 meter upp i konstruktionen och en skarv finns strax under där den är avkapad. Hörnben och mellanben har en slits som hammarbanden är nedfällda i upptill. De ursprungliga hammarbanden, sex bindbjälkar och kortlingar finns bevarade. Kortlingarna är nedlagda i urtag ovanpå hammarbanden och sedan intappade i nästliggande bindbjälke, en konstruktion som inte känns igen från tidigare undersökta klockstaplar.

Mellan hörnbenen finns tvärplank, 8 × 18 cm stora, tapphålen är genomgående och 8,5 × 1821 cm stora. Planken är förskjutna i höjdled, mot norr och söder sitter de ovanför planken i västra och östra väggen. I det fjärde och översta varvet av tvärplank ligger alla på samma höjd. Hur mötet ser ut inne i hörnbenet vet vi inte, men i exempel från Brevik klockstapel, Skara stift, är tvärplanken gerade i hörnbenet. Fjärde varvets plank har en mindre dimension, 8 × 1012 cm.

Långa korslagda kryssträvor från hörnben till hörnben är monterade. De är 15 × 20 cm nedtill i klockstapeln. Förbindningarna är gjorda helt i en tredjedel med husning nedtill och upptill som helt i en tredjedel och genomgående.

Konstruktionen är dymlad i förbindningar med ekdymlingar, 44,5 cm i diameter. Antingen är de avsågade några centimeter ut eller så har de utstickande trubbigt avslut.

Ben, strävor, plank, bjälkar och panel är av tätvuxen furu och dymlingar av ek. Allt det medeltida virket är sprättäljt och merparten är skarpkantat. Sprätthuggningen är noggrant utförd och i flera band, näst intill vinkelrätt över fibrerna. Kryssträvorna är endast barkade på två sidor och behuggna på två. Mycket tunna, knappt urskiljbara, ritsar markerar förbindningar. I tvärplanken är ritsarna mycket grova.

Svedvi kyrka är av medeltida ursprung vilket framgår klart av långhusets murar, takfall, takstolar samt kyrkorummets valv. När klockstapeln uppfördes är okänt, kanske på 1600-talet, fast dess nuvarande utseende är resultatet av ombyggnader 1817 och 1895.

För anläggningen och kyrkans historik se Kyrkans historik samt bifogad PDF

Källor och litteratur

Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900

Hallstahammars kyrkliga samfällighets arkiv (HKS) & Svedvi församlingsarkiv (SF):
HKS: F 1 B: 5-9, handlingar angående kyrkogårdens utvidgning 1981-82
SF N II: 1, ämbetsberättelse 1961-66
SF O I a: 1, besiktning 4/6 1852
SF O I a: 1, Förslag till ny belysning, november 1920
SF O I a: 1, orderbekräftelse angående inre fönsterbågar 1933
SF O I a: 2, Tjänstememorial av Einar Lundberg 30/6 1936
SF O I a: 2, restaureringsförslag av Einar Lundberg 24/8-1954, kompletteringar gjorda 24/4 och 16/6 1956
SF O I b: 1, Projektering inför kyrkogårdsutvidgningen 1961, fakturor

Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 82a, pastor Sevenbaums berättelse 10/7 1710
Västerås domkapitel E IV a: 82a; visitation 2/1 1737
Västerås domkapitel E IV a: 82a, generalvisitation 20/8 1750
Västerås domkapitel E IV a: 82b; prostvisitation 25/5 1814
Västerås domkapitel E IV a: 82b; specialvisitation 13/6 1821
Västerås domkapitel E V a; 6, ämbetsberättelse 1937-43
Västerås domkapitel F III a; 3, biskopsvisitation 12/12 1626
Västerås domkapitel F III a; 19, generalvisitation den 15 maj 1740
Västerås domkapitel F III a; 27, generalvisitation 13/12 1772
Västerås domkapitel F III a: 35, visitation 11-12/9 1869
Västerås domkapitel F III a; 37, prostvisitation 14-15/8 1886
Västerås domkapitel F III a; 40, ämbetsberättelse vid visitation den 23-24/6 1904

Litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952
Sköld, Ulla: Svedvi kyrkomiljö i rik fornlämningsbygd/Tidernas kyrkplatser, tolv kyrkomiljöer i Västmanlands län Redaktör Krister Ström, Västmanlands läns museum 1998, s 75-78/

, Svedvi klockstapel har tidigare uppskattats vara från 1600-talet, men visade sig efter inventeringen i Medeltida taklagsprojektet vara en av de äldsta daterade i landet och rest omkring 1293. Endast Härads klockstapel, Strängnäs stift, har hittills en äldre datering till 1285 (Eriksson 2017). Med sina bevarade delar av byggnadsstommen, eventuell bevarad medeltida ytterpanel samt ytor med ålderdomliga stavspån i fasaden, har Svedvi klockstapel ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Den kan betraktas som unik i såväl ett nationellt som internationellt perspektiv. Klockstapelns datering till cirka 56 år före kyrkans taklag stärker också teorin om att den nuvarande kyrkan inte är den första på platsen vilket ytterligare betonar Svedvi kyrkplats särskilda karaktär och betydelse.