HÄRADS KYRKA

Härads kyrka omges av en kyrkogård som inramas av naturstensmurar på alla sidor. Kyrkogårdsmurens norrsida går i liv med norra korsarmens norrgavel. Innanför kyrkogårdsmuren i väster, nordväst och sydväst löper en trädkrans av stora träd, framförallt lind. Utmed norra muren förutom i dess västra del löper en häck i samma höjd som muren. Östra muren döljs helt av en högt uppvuxen häck.
Till kyrkogården leder fem ingångar. I den norra muren finns två stigluckor, öster respektive väster om kyrkan. Stigluckorna som uppfördes 1775 är putsade och avfärgade lika kyrkan och har trägrindar samt takspån i samma utförande som på kyrktaken. Ingången i väster har enkla järnstolpar och dubbelgrind av enkelt järnsmide. Den södra muren har två öppningar utan grindar, den ena mitt för vapenhuset och den andra mitt för den östra stigluckan.
Kyrkogårdens gravkvarter är gräsbevuxna och avgränsas av grusgångar. Gravarna är i huvudsak orienterade o öst-västlig riktning.
Sydväst om kyrkan finns gravkvarter med långa rygghäckar.
En minneslund ligger utanför södra bogårdsmuren.

Öster om kyrkan står en inklädd klockstapel från 1685. Klockstapeln har fyra kraftiga hörnstolpar och en klenare stolpe på varje sida. Mellan stolparna är klockstapeln inklädd med lockpanel. Den inklädda delen slutar ca 1,5 meter under takfoten vilket bildar ljudöppningar. Taket är ett spånklätt pyramidtak med utsvängd takfot. Spånorna har konkava nederdelar.

Topografiska arkivet, Sörmlands museum.
Redelius, G. Härads kyrka, 1994
Sörmländska kyrkor 79, 1946, 1976
Kjell Taawo, inventeringstillfället 2007.

FÖRSAMLING 1995 - HÄRAD

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 800, år 1900: 967, år 1995: 901

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen, som ligger väster om Strängnäs, hör till regionen Mälarbygd. Kyrkan ligger i en sluttning i utkanten av Härads tätort. I en avgränsad miljö ligger här några äldre rödfärgade byggnader samt skola, daghem och idrottshall.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Det finns olika uppfattningar om kyrkans byggnadshistoria. Långhuset kvarstår ännu efter en romansk kyrka. Dess ursprungliga planform är inte känd. Enligt Schnell (1966) påbörjades redan under äldre medeltid ett västtorn. Gunnar Redelius (1994) anser dock att tornet började byggas 1625. Det kom aldrig att fullföljas och fungerar nu som förhall i väster. Det befintliga korpartiet som är lika högt och brett som långhuset, är av Schnell daterat till 1400-tal, medan Redelius menar att det kom till omkring 1300 samtidigt som en sakristia byggdes. Ett vapenhus tillkom under senmedeltid, under denna tid välvdes också kyrkorummet med stjärnvalv. 1759 påbörjades korsarmen på långhusets norra sida och den medeltida sakristian revs. Vid en restaurering 1937 under ledning av Erik Fant murades öppningen mellan vapenhus och kyrkorum igen och det gamla vapenhuset användes sedan som bårhus. När man 1980 åter restaurerade kyrkan under ledning av Jerk Alton, öppnades den igenmurade portalen mellan vapenhus och långhus.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan av sten är putsad i en blekt gul nyans med vita hörnkedjor och portalomfattningar. Taket är spånklätt. Ingången ligger i väster medan vapenhuset i sydväst tjänar som sakristia. Den nuvarande inredningen tillkom 1937, flera medeltida skulpturer återfördes vid detta tillfälle från domkyrkomuseet i Strängnäs till kyrkan. Bland dem finns bland annat flera altarskåp. En relikkista i sandsten som dateras till 1100-talets slut, hör till kyrkans märkligaste föremål. Kistan är tillskriven stenmästaren Majestatis. I kyrkan står en romansk dopfunt med repvulst och fyrkantig fot.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.