Kyrkogården
Före 1800-talet hade kyrkogården antagligen en enkel karaktär utan gravindelning och planteringar. En trädrad planterades dock redan på 1700-talet. De äldsta delarna av kyrkogården ligger närmast kyrkan.
Under 1800 och 1900-talet har kyrkogården utvidgats ett flertal gånger. 1832 utvidgades den mot norr. 1852 brann byn och prästgården. Prästgården byggdes upp på nytt ställe söder om kyrkogården och 1861 användes den gamla prästgårdsmarken till att utvidga kyrkogården mot väster. De gamla murarna revs 1863 och nya byggdes upp. 1881 utvidgades kyrkogården mot öster och dess yta fördubblades. Murar runt den utvidgade delen byggdes 1887 och kyrkstugan uppfördes.
1930 utvidgades kyrkogården med ett vinkelrätt område mot nordväst fram till byvägen. Den planerades som park och var avsatt som krigskyrkogård under andra världskriget men behövde inte användas.
1964 grässåddes den östra delen av kyrkogården och all gravindelning, plantering och gångar togs bort därför att man önskade lättare skötsel.
Kyrkogården har en långsträckt utformning i öst-västlig riktning med kyrkan i mitten och omgärdas av en gråstensmur avtäckt med stora stenblock och en krans av stora oxel-, lind- och kastanjeträd. Kyrkogårdens huvudentré i öster från en parkering går genom ett portvalv i kyrkstugan. Det finns även grindar i murade grindpelare med pyramidformade krön i norr och söder. Mot söder leder grinden till prästgården som numera är privat. En grind från byvägen går till kyrkogårdsparken. Från kyrkstugan leder en singelgång kantad med pelarklippta avenbokar till kyrkan.
Kyrkogårdens äldsta delar runt kyrkan har traditionell indelning med buxbomskantade gravar och singelgångar. Här finns flera äldre gravstenar. Några få gravar har steninramning eller järnstaket. Kyrkogårdens största träd är en ask med en diameter på en meter. Enligt kyrkovaktmästaren säger sägnen att stammen växt runt ett kors.
En liten del närmast kyrkan i nordvästra delen är gräsbevuxen. Kyrkans östra del är helt gräsbevuxen sedan 1964 och gravstenarna står i gräs utan indelning, planteringar eller gångar. Kyrkogårdens nyare västra del har indelning med buxbomskantade gravar, singelgångar och många kant- och rygghäckar av bok. Denna del har fler låga breda gravstenar. I sydvästra hörnet ligger minneslunden, en gräsmatta med en mandelformad plantering med en sten med inskription. Kyrkogårdsparken utan gravar är en gräsmatta med buskplantering längs kanterna.
Gravstenarna tillhör till övervägande del lantbrukare, men det finns även yrken som husägare, rusthållare, trädgårdsmästare, toffelmakare, skomakare, målare, kompositör och lasarettsläkare.
Byggnader på kyrkogården
Kyrkstugan ligger längst i öster vid parkeringen. Huset byggdes 1887 och har tidigare varit kommunalrum och småskola. 1969 inreddes bårrum och porten genom huset togs upp igen efter att ha varit lärarinnebostad en period, ombyggnaden ritades av Eiler Græbe. Nu finns här förråd och samlingsrum med pentry. Huset är av gult tegel med rusticerande hörn och rött tegeltak. En port i ett förhöjt mittparti i huset leder in till kyrkogården.
I nordöstra hörnet ligger en liten tegelbyggnad med eternittak som tidigare var stall och nu inrymmer kyrkogårdskontor, toalett och förråd.
Källor och litteratur
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, (utkast)
opublicerad 2012
Underhållsplan Norrvidinge kyrka, 2008-11-06 Wikerstål arkitekter AB, Helsingborg
Norrvidinge kyrkogård, Vård och underhållsplan, 2012. Regionmuseet Kristianstad
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html hämtad 2014-11-27
https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/s/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=69&sd_base=lm12&sd_ktun=00033qo3&mdat=1294620336 hämtad 2014-11-27
Intervju med representanter från Svalövbygdens pastorat, möte 2014-03-17
Se även beskrivning av Norrvidinge kyrkomiljö under Miljöer.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
