SJÖBO KYRKA

Sjöbo kyrka har en mycket särpräglad utformning invändigt med ett mycket brett och grunt mittskepp, så kallat tvärkyrka, som är öppet ända upp i nock och två smala, låga sidoskepp. Materialen är ofärgat trä och sten, vilket ger en påtagligt nordisk känsla. Nord-sydlinjen går diagonalt genom rummet. Kyrkan har en något undanskymd entré från södra hörnan. Placeringen är medvetet vald av arkitekten för att man skall "få tid att ställa in sig på kyrkans ro och stillhet" från den bullrande trafiken utanför. Besökaren möter först orgelläktarens gavel med trappa upp från söder. Läktaren sträcker sig längs sydöstra väggen och är bred, fritt utskjutande och stödd av två pelare. Mitt för läktaren är en mittgång mellan stolarna med altaret i ena fonden vid nordvästväggen. I övrigt finns inget kor markerat. Kyrkorummet är dunkelt, sidoskeppens fönsterväggar och sydöstgavelns små gluggar till trots, då väggarna till största delen utgörs av de enorma, fönsterlösa takfallen och likaledes slutna nordvästgaveln. Sidoskeppens tak vilar på tre rektangulära, murade stenpelare var på jämna avstånd, med de smala pelargavlarna åt mittskeppet. Mot taket har de indragna, träklädda partier. Sydvästra sidoskeppet vetter åt en liten kvadratisk atriumgård med olika utrymmen grupperade runt sig. Längs dess sydöstra sida är entréhallen, med ingång till ett väntrum sydväst om gården. Detta står i sin tur i förbindelse med en smal korridor längs nordvästra sidan, med toaletter och förråd, mellan en mindre entré i väster och en sakristia i norr, med ingång till kyrkan.

LÅNGHUS & KOR - Ungefär halva kyrkorummet, den sydöstra, upptas av stolar i sex kvarter, med en mittgång och två snedställda sidogångar. Mellan pelarna i sidoskeppen står därtill rader med stolar som är riktade mot kyrkans mitt. Längs sydöstväggen under läktaren är också stolar uppradade, avbrutet av ett högt ljusbord av trä i mittgångens fond. Altaret står i gångens fond åt motsatt håll och är centrerat på nordvästväggen på ett podium. Den nordvästra halvans golvyta är endast möblerad med en predikstol och ett Fazer piano i mörkt laminat på västra sidan om altaret och en dopfunt, en smidd ljusbärare, samt ett sidoaltare på den norra sidan. På var sida står också längs väggen ett knäfall. Orgeln är placerad på läktarens östra sida. Inventarierna är ursprungliga.
GOLV - Rummet har samma golvnivå i alla delar, täckt av kvadratiska och rektangulära kalkstensplattor av olika storlekar, lagda med breda fogar. Ytan är sannolikt hyvlad och något ojämn. Altaret står på ett podium i två etager, nära väggen, men fritt från denna. Podiet är av tjocka, kvadratiska, klossliknande, slipade kalkstensstycken.
VÄGG - Mittskeppets gavlar sträcker sig ända upp i taknocken och är beklädda med en stående, omålad furupanel. I samma höjd som utvändigt löper en kalkstensmur, vilken har en glugg i nordvästväggen för altarpodiet I mitten av nordvästra väggen, från golv till taknock, sträcker sig ett gracilt, förgyllt träkors. På ömse sidor om detta finns två något kortare kors som är betsade mörkbruna. Sydöstra mittskeppsgaveln är översållad av små fönstergluggar och har tre brunlaserade kors från muren upp till taknocken. De låga partierna på stenpelarna upp till taket har brunlaserad träpanel.
PORT - Utåtgående pardörr i söder och en enkel dörr i nordöstra sidoskeppets fönstervägg i öster, med raka överstycken. Södra dörren har stående furupanel som är lackad och mörkbetsad omfattning, och dörren i öster har brunbetsad träpanel.
INNERDÖRR - Till sakristian och entréhallen finns dörrar med raka överstycken och omålad, stående träpanel, enkel respektive dubbel dörr.
FÖNSTER - Sidoskeppens fasader är helt glasade med rektangulära, höga, smala treglasfönster. De ej öppningsbara fönsterlufterna och karmarna är av brunbetsat trä. Fönstergluggarna i sydöstgaveln är stående, rektangulära utan omfattningar men ytan runt dem är något vidgad. Glasrutorna byttes 1999.
TAK - Mycket brant sadeltak över mittskeppet som är öppet till nocken, klätt med omålad furupanel. Utmed taket finns tre par brunlaserade limträbalkar som landar på pelarna. Från taket hänger i trådar mindre armatur av glas eller kristall, likt istappar. Sidoskeppen har plana tak med dito panel och brädorna lagda längs med fönstren. Längs hela sadeltakets fot löper ett lågt, vertikalt parti med ventilationsgaller ovanpå pelarna, så takhöjden är där något lägre än sidoskeppens och takpanelen ligger i vinkel mot dessa. Under läktaren är träpanelen indelad i smala fält längs hela längden av brunbetsade brädor.

FAST INREDNING
ALTARE - Altaret står fritt från väggen på ett podium, förlängt 1984, och är av slipad, gotländsk kalksten. Det är öppet, smalt och långt på två ben lika djupa som skivan, men tjockare än denna. Altaret pryds av ett krucifix av förgyllt trä i form av ett liksidigt kors av bildhuggaren Edvard Jensen.
ALTARTAVLA - Saknas, se vägg.
ALTARRING - Saknas sedan 1984, men längs väggarna står två raka knäfall av omålad furu med stoppade dynor, klädda i samma tyg som stolarna, och tunna, släta armstöd av trä på dito trästolpar. Dessa flyttas fram vid behov.
BÄNKINREDNING - Fast bänkinredning saknas. Enkla stolar av trä, troligen ek eller alm, med stoppade sitsar klädda med tyg i blå och bruna toner. De står i mittskeppet i fyra kvarter; raka i sex rader om mittgången och snedställda i olika antal rader på sidorna. Mellan pelarna i sidoskeppen står de i raka led i tre rader. Längs sydöstväggen står stolar uppradade.
PREDIKSTOL - Predikstolen står fritt på golvet och har en fyrsidig korg på ben med en liten trappa. Allt är av omålat trä och sidorna består av ett gallerverk med små kvadratiska hål i släta ramar. Benen löper ned från hörnen och trappan har smala, enkla räcken. Brättet är en tunn bräda som följer korgens form. Bokbrädet har en enkel träram, varifrån en textil hänger ned.
ORGEL - Kyrkans orgel byggdes i två omgångar, 1962 och 1973, samt renoverades 2001. Den är av omålad furu och består dels av ett huvudverk med spelbord och pipor, dels ett ryggpositiv med enbart pipor infällt i läktarbarriären, mitt framför huvuddelen. Båda pipsektionerna är formade som ett "M" av tunna träskivor och har metallpipor. Huvudverket pryds i mitten upptill av en cymbelstjärna och i underkanten sitter en rad spanska trumpeter. Över spelbordet är en smalare, rak del, med metallpipor, ett så kallat crescendobord, med jalusisvällare av trä.
LÄKTARE - Läktaren stöds på två gråmålade, runda, smala stålpelare med en balk mellan sig, något indraget från framkanten. En trappa går upp längs sydöstväggen från söder. Läktarbröstningen och trappbarriären är av omålade furulister och brädor satta i ett spjälverk på brunbetsad botten. Sidorna är raka och överstycket är en tunn list. Trappans plansteg har blå matta, sättsteg saknas.
På läktaren täcks golvet av blå heltäckningsmatta. Orgeln upptar hela östra sidan. Två gradänger med metallister i kanterna löper längs sydostväggen och upptar större delen av utrymmet. Likadana stolar som i långhuset står på gradängerna och längs bröstningen.

SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten är av slipad, marmorliknande sten och har formen av en rektangulär kloss på en smalare dito bas. På ena sidan av ovansidan är en mindre mässingskål av A. Karlström nedsänkt.
DOPALTARE - Intill dopfunten, längs nordvästra väggen, står ett sidoaltare med skiva och sidostycken av omålad furu. Bordsskivan förbinds med sidostyckena med smalare lister och mellan sidostyckena löper en bjälke. På altaret står ett kors av obearbetade grenbitar.

VAPENHUS - Vapenhus saknas i egentlig mening. Entréhallen har väggar och golv som övriga kyrkan och kyrkotorg, med fönstervägg och altandörr åt atriumgården i nordväst. Dörren är av glas i brunmålade träposter med överljus. Väntrummet har linoleummatta på golvet och träväggar med vitmålad glasfiberväv, utom åt nordöst där det är en fönstervägg åt atriumgården. Korridorens ytterdörr i väster är enkel med rakt överstycke och i fönsterväggen i sydöst åt atriumgården finns en likadan altandörren som entréhallens.

SAKRISTIA - Sakristian ansluter till kyrkan i nordöst med dörr i norr och till korridoren i sydväst med dörr i söder. Väster om sistnämnda dörr är en nisch med ett altare i form av en furuskiva mellan väggarna samt ett träkrucifix. Väster om altaret är en garderob.
GOLV - Blå heltäckningsmatta.
VÄGG - Slätputsad och färgad vit åt nordväst och sydväst. Trävägg åt nordöst och fönster åt atriumgården i sydöst.
PORT - Saknas
INNERDÖRR - Enkla, släta med stående, omålad träpanel eller skiva fräst till panelliknande utseende.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Missad uppgift, troligen träpanel.

TORN - Saknas.

Nord-sydlinjen går diagonalt genom byggnaden. Sjöbo kyrka har en mycket särpräglad utformning och exteriör med ett brant och högt sadeltak över själva kyrkan och en lång, låg utbyggnad åt sydväst samt en grund utbyggnad åt nordöst med ena sidoskeppet, båda med plana tak. Kyrkan har på så vis fyra gavlar; dels kyrkorummets höga gavlar som skjuter upp i nordväst och sydöst längs långsidorna på byggnaden som helhet och dels de smala gavlarna på sidopartierna åt nordöst och sydväst. Entréerna är på gaveln i sydväst, där taket skjuter ut till ett skärmtak på fyrkantiga trästolpar. Utbyggnaden åt sydväst rymmer en atriumgård.

FASAD - Byggnadens långsidor består till nästan full höjd av de låga sidopartierna av en stenmur av ljusa kalkstenskivor med tuktad utsida, murade med tjocka fogar. Kyrkorummets gavlar och ett kort parti från de plana takfallens takfot ned till den något utkragande och med kopparplåt täckta muren har en relativt smal, stående, spontad träpanel. Den är målad med blank, chokladbrun, organisk täckande färg. Åt sydväst sitter en bredare dito träpanel i ramverk, målad i samma kulör som övrig panel. Nordvästsidan består av fönster. Kyrkorumsgaveln i sydöstväggen har tätt sittande, vita, smala, höga rektangulära fönster i rader, likt gluggar och tre vita kors, monterade utanpå fasaden, av olika höjd som når från stenmuren upp till nock och över hela bredden. Den har ett livligt och iögonfallande uttryck och påminner om äldre tiders spannmålsmagasin med alla sina gluggar. Kyrkorumsgaveln åt nordväst har också tre kors som når ända ned till marken i en glugg i stenmuren, men inga fönster. På nordöstra väggen sitter två lampor med vita glasklot. Ingen sockel längs långsidorna och en gråfärgad cementsockel åt sydväst och nordöst.

PORT - Huvudentrén är anonym och markeras endast av att den ligger i ett indraget parti av fasaden i sydvästra hörnan. Den har två dörrblad med samma utformning och färg som väggen. Längre västerut sitter en enkel dörr med överljus med två öppningsbara lufter. Dörren leder in till sakristian. I nordöstra fönsterväggen sitter i öster en brunbetsad trädörr med stående panel utan tryck.

FÖNSTER - Nordöstfasaden täcks helt av fönster till ett grunt sidoskepp. Det är höga, smala fönster i fyra partier om sex lufter i brunmålade smala poster. Kyrkorummets sydöstra fasad är översållad med små, rektangulära, stående fönstergluggar med vita omfattningar.

TAK - Kyrkorummet har ett mycket högt och brant sadeltak med vita vindskivor och grunt taksprång. Taket är kopparklätt och ärgat i skivtäckning med storplåtsformat och förskjutna falsar. Utbyggnaderna har i det närmaste plana, pappklädda tak med stupränna inifrån och en plåtklädd skorsten nära kanten i sydväst. Hängrännor och stuprör saknas utvändigt. Vindskivorna fortsätter runt utbyggnaderna som en vitmålad träsarg. Undertill är det utskjutande taket i sydväst klätt med ohyvlade, omålade bräder och infälld, säregen armatur.

Sjöbo kyrka är Borås första fristående stadsdelskyrka. Kyrkan började uppföras 1961 på tomten nr 3 i kvarteret Biskopsmössan (nr 4 idag), i den relativt nyuppförda stadsdelen Sjöbo i Borås utkanter. Den ursprungliga idén var att uppföra en så kallad småkyrka eller vandringskyrka och redan i 1952 års stadsplan fanns en kyrka inritad på sin faktiska plats. Men då stadsdelens invånarantal redan vid början av 1960-talet var cirka 14 000 personer ville man i stället uppföra något som var anpassat för de faktiska och kommande behoven. Man planerade att kyrkan i förlängningen skulle komma att fungera som församlingskyrka. Inspiration till kyrkans utformning hämtades från ett studiebesök i Danmark där man även knöt kontakt med kyrkans arkitekt Holger Jensen. Hans ambition var att bygga en kyrka utan "lyxkaraktär" men av god kvalitet. Att efterleva arkitekten Le Corbusiers tes att en kyrka skall vara "något att hålla gudstjänst i, varken mer eller mindre" eftersträvades enligt egen utsago, alltså en förenkling av uttrycksmedlen. "Endast genom att ålägga oss själva den disciplin, som kan uttryckas med orden ödmjukhet, flärdfrihet och framför allt äkthet, kan vi kanske lyckas nå den andliga kvalitet i vårt arbete, som måste krävas för en byggnad, vilken är avsedd att vara ramen kring det största.", menar Jensen. Förutsättningarna på platsen, klipporna, björkskogen, klockstapeln från 1952 och det moderna stadscentret på andra sidan vägen, inspirerade och ledde honom i arbetet. Önskan att betona stillheten var också en avgörande faktor, därav den slutna fasaden mot Fristadsvägen. De mindre rummen vänder sig därför mot en atriumgård, likt en förenklad klostergård. Läktaren lär vara en eftergift till byggnadskommittén och inget arkitekten hade tänkt sig. Arkitekten ritade själv de fasta inventarierna, armaturen samt de kopplingsbara stolarna.
Kyrkan uppfördes i en skogsdunge med lövskog som inte förändrades mer än att man högg ned de träd som stod på själva platsen för kyrkan. Kyrkan stod klar och invigdes den tredje december 1962. Arkitekten ansåg inte att kyrkorna skulle dra på sig uppmärksamhet genom en särskilt uppfinningsrik, expressiv arkitektur, men dess yttre är onekligen iögonenfallande. Kyrkan har inte genomgått några större förändringar, dock byggdes altarområdet om 1984 då bland annat altarringen öppnades upp och altarpodiet förlängdes.