H.T., Handelstidningen, Göteborg, Handelstidningen, Göteborgs Handelstidning, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, GHT

Magnus Prytz anmälde i febr. 1832 hos hovkanslern sin avsikt att ge ut en daglig tidning Götheboirgs Handels- och Sjöfarts Tidning. Eftersom hovkanslerämbetets utgivningsbevis lät vänta på sig gavs de 14 första numren av tidningen ut som Bihang till Götha Runor, första numret utkom den 22 mars 1832.
Göteborgs första dagliga morgontidning.
"1833 i feb. överflyttades tidningens tryckning till Löwengrenska Boktryckeriet och i mitten av april kunde Prytz själv lägga sig till med titeln boktryckare. Den glada nyheten meddelades så här: "..... kommer denna Tidning att utgivas från M. Prytz tryckeri i f.d. Beindorffska lokalen..." Denna lokal låg vid Ö. Hamngatan mittemot nuvarande Börsen (tidigare värdshuslokal).
1833-1844 inskränktes utgivningen av tidningen p.g.a ekonomiska problem till tre nr. i veckan - mån, ons, tors.
1836-37 drabbades tidningen av hovkanslerämbetets indragningar.
Sommaren 1838 flyttade Handelstidningen med redaktion och tryckeri in i huset Kungsgatan 23, f.d Contubernium. Teckning i Göteborgs museum. Samma källa s. 48: "Det var icke blott de redaktionella förhållandena som förändrades för Handelstidningen under sommaren 1838. Med tidning, tryckeri och bostad bröt Prytz upp från sin förhyrda hemvist vid Ö. Hamngatan och flyttade in i eget hus vid Kungsgatan. Det var ett rejält hus med tre rymliga våningar. I 30 års tid hade det gått under namnet Conubernium, hade alltså varit skolhem för fattiga gymnasister. Sedan köptes det av Olof Wijk (..) som överlät det till sin svåger Magnus (Måns) Prytz."

Fredberg, Det gamla Göteborg II s. 431 ff.
1844 blev GHT återigen daglig.
I slutet av 1848 sålde Måns Prytz tidningen till den mångsidigt verksamme tidningsredaktören från Jönköping, kamrer Johan Sandwall (f.1814 d. 1867). 1851 måste Sanwall p.g.a en gammal i Jönköping begången förselse fly till USA.
År 1851: Handelstidningen blev aktiebolag (.... ) fann den 1852 sin chef i (...) S.A Hedlund.
"Tidningen trycktes alltjämt hos Gumperts 1856, då Lindskog och Hedlund köpte och satte upp Gumpertska tryckeriet i gamla Sahlgrenska sjukhuset, Ö Hamngatan 11 (det s.k. Oterdahlska huset där Medicinhistoriska museet inom SU huserar idag), nuvarande polisverket. Året därefter blevo de ensamma ägare till tidningen.
1895 i feb. ersattes snällbressenav en rotationspress från Koenig & Bauer i Würzburg). Och ung. samtidigt övertogs handsättningsarbetet av sättningsmaskiner. Redaktionen fick skrivmaskiner och telefoner. HT-huset byggdes till 1905 för modernare tryckeri och rotationspressar.

liberal sexdagarstidning fram till 1973, veckotidning 1974-84, därefter sjudagarstidning fram till nedläggningen i februari 1985.
Tidningen startade av bokhållaren Magnus (Måns) Prytz. Under S.A.Hedlunds tid som chefredaktör blev GHT en av landets mest ansedda tidningar

liberal sexdagarstidning 1832-1973, veckotidning 1974-84, därefter sjudagarstidning till nedläggningen februari 1985. GHT startades av handelsbokhållaren Magnus (Måns) Prytz (1802-74) som ett organ för den liberala oppositionen mot Karl XIV Johan. De styrande svarade med åtal och indragningar (jfr indragningsmakten). Under S.A. Hedlunds tid som huvudredaktör 1852-1900 blev GHT en av landets mest ansedda tidningar. Den kämpade för liberala reformer med sikte på upplysning, medborgerlig frihet och folkstyre. Den vid sidan av huvudredaktören mest kände medarbetaren var Viktor Rydberg, fast anställd från mitten av 1850-talet till mitten av 1870-talet, kring 1870 som utrikesredaktör. Flera av Rydbergs romaner publicerades först som följetong i tidningen. En annan uppmärksammad medarbetare var Mauritz Rubenson (1836-99), i hela Norden känd som GHT:s "flygande reporter". En ny storhetstid för GHT var åren 1917-45, då Torgny Segerstedt var huvudredaktör. Han markerade tidningens karaktär av kulturorgan genom inrättandet av "tredje sidan", en annonsfri sida med kulturmaterial av skiftande slag - från populärvetenskapliga artiklar till nyskrivna dikter av kända författare. En annan nyhet var spalten "I dag", där i första hand Segerstedt själv skrev osignerade, starkt personliga artiklar, ibland ett slags profana predikningar. Från Hitlers maktövertagande 1933 förde GHT en oförsonlig strid mot den tyska nazismen, som gjorde tidningen bekant i hela världen. Under andra världskriget citerades GHT:s artiklar regelbundet i BBC:s sändningar och spreds i hemlighet inom den norska och danska motståndsrörelsen. Inrikespolitiskt var tidningen under kriget en frän kritiker av Per Albin Hansson samlingsregering, särskilt av avvikelserna från neutralitetspolitiken till tyskarnas förmån och den repressiva tryckfrihetspolitiken. De styrande svarade med att flera gånger konfiskera tidningen. Segerstedts främste medarbetare var andreredaktören Knut Petersson, huvudredaktör 1945-57.

GHT-koncernen råkade mot slutet av 1930-talet i ekonomiska svårigheter, främst genom förlusterna på Morgontidningen (utgiven 1932-40). Svårigheterna förstärktes genom framgångarna för Göteborgs-Posten och genom påfrestningarna under andra världskriget. Trots statligt presstöd i början av 1970-talet kunde tidningen inte räddas.

Torbjörn Vallinder
(Källa NE 2004-09-07)