HUDENE KYRKA

Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1856, anlagd på Stommens åkergärde. Den första begravningen lär ha skett 1857, men den äldsta gravstenen, ett järnkors, är enligt uppgift från 1862. Bogårdsmuren lades av den gamla kyrkans stomme, som hade så starkt murbruk att det fordrade mycket hårt arbete för att riva den. Man vet emellertid inte när kyrkogården stod klar. Lindar planterades av innehavarna till Ambjörnsgården och Tolsgården, sannolikt samma träd som idag står i en krans vid den uppkastade invändiga vallen mot muren. I sydväst växer syrener.
Kyrkogården har en rektangulär form i nordvästlig-sydöstlig riktning, utifrån vägsträckningarna, med kyrkan i samma sträckning förlagd närmare den sydöstra sidan. Från vägen i nordöst finns tre tvåbladiga, sannolikt ursprungliga, smidesgrindar i likadant utförande; en huvudentré i tornets fond, en smalare och en bredare vid en modern ekonomibyggnad med bårhus i västra hörnet. Grindsmidet formar ovaler och en böljande linje överst. Samtliga grindar sitter i fyrkantiga grovt huggna stenstolpar. Torngrinden har stenklot på plana avtäckare. I sydväst finns i höjd med sakristian en likadan enkel grind i fyrkantiga smala järnstolpar. Från grinden till tornet går en allé med låga hamlade pyramidalmar, avslutad med två höga lindar och tvärgående lövhäckar som formar en port och ramar in en vidgad plats. Där står gjutjärnsbänkar flankerade av två mindre lövträd med vridna stammar. Smala gångar går därifrån åt sydväst, sydöst och fram till en rundad yta framför kyrkporten. Därifrån sträcker sig gångar vidare längs kyrkan som slutar i höjd med dess sydöstra fasad. Alla gångar är asfalterade och den åt sydväst rundar häcken och går vidare till den smalare grinden vid ekonomibyggnaden i väster.
Gångsystemet och häckarna delar in kyrkogårdens sammanhållna gräsmattor i fyra delar. Gravvårdarna är placerade i nordväst-sydöstliga rader men ger ändå inget strikt intryck. Gravstenarna är högre och mer varierade på den nordvästra delen. Nära sydöstra muren på södra sidan reser sig den överlägset största gravvården med monumental karaktär i slipad röd sten för makarna Anjou på Trollabo gård; en klassiserande rundbågad gravsten med hög stenram och bänkar. Flera järnkors finns också. Runt tornet saknas gravvårdar. Svarta lyktstolpar med runda eller lyktformade kupor lyser upp kyrkogården.

Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1856, anlagd på Stommens åkergärde. Den första begravningen lär ha skett 1857, men den äldsta gravstenen, ett järnkors, är enligt uppgift från 1862. Bogårdsmuren lades av den gamla kyrkans stomme, som hade så starkt murbruk att det fordrade mycket hårt arbete för att riva den. Man vet emellertid inte när kyrkogården stod klar. Lindar planterades av innehavarna till Ambjörnsgården och Tolsgården, sannolikt samma träd som idag står i en krans vid den uppkastade invändiga vallen mot muren. I sydväst växer syrener.
Kyrkogården har en rektangulär form i nordvästlig-sydöstlig riktning, utifrån vägsträckningarna, med kyrkan i samma sträckning förlagd närmare den sydöstra sidan. Från vägen i nordöst finns tre tvåbladiga, sannolikt ursprungliga, smidesgrindar i likadant utförande; en huvudentré i tornets fond, en smalare och en bredare vid en modern ekonomibyggnad med bårhus i västra hörnet. Grindsmidet formar ovaler och en böljande linje överst. Samtliga grindar sitter i fyrkantiga grovt huggna stenstolpar. Torngrinden har stenklot på plana avtäckare. I sydväst finns i höjd med sakristian en likadan enkel grind i fyrkantiga smala järnstolpar. Från grinden till tornet går en allé med låga hamlade pyramidalmar, avslutad med två höga lindar och tvärgående lövhäckar som formar en port och ramar in en vidgad plats. Där står gjutjärnsbänkar flankerade av två mindre lövträd med vridna stammar. Smala gångar går därifrån åt sydväst, sydöst och fram till en rundad yta framför kyrkporten. Därifrån sträcker sig gångar vidare längs kyrkan som slutar i höjd med dess sydöstra fasad. Alla gångar är asfalterade och den åt sydväst rundar häcken och går vidare till den smalare grinden vid ekonomibyggnaden i väster.
Gångsystemet och häckarna delar in kyrkogårdens sammanhållna gräsmattor i fyra delar. Gravvårdarna är placerade i nordväst-sydöstliga rader men ger ändå inget strikt intryck. Gravstenarna är högre och mer varierade på den nordvästra delen. Nära sydöstra muren på södra sidan reser sig den överlägset största gravvården med monumental karaktär i slipad röd sten för makarna Anjou på Trollabo gård; en klassiserande rundbågad gravsten med hög stenram och bänkar. Flera järnkors finns också. Runt tornet saknas gravvårdar. Svarta lyktstolpar med runda eller lyktformade kupor lyser upp kyrkogården.

Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1856, anlagd på Stommens åkergärde. Den första begravningen lär ha skett 1857, men den äldsta gravstenen, ett järnkors, är enligt uppgift från 1862. Bogårdsmuren lades av den gamla kyrkans stomme, som hade så starkt murbruk att det fordrade mycket hårt arbete för att riva den. Man vet emellertid inte när kyrkogården stod klar. Lindar planterades av innehavarna till Ambjörnsgården och Tolsgården, sannolikt samma träd som idag står i en krans vid den uppkastade invändiga vallen mot muren. I sydväst växer syrener.
Kyrkogården har en rektangulär form i nordvästlig-sydöstlig riktning, utifrån vägsträckningarna, med kyrkan i samma sträckning förlagd närmare den sydöstra sidan. Från vägen i nordöst finns tre tvåbladiga, sannolikt ursprungliga, smidesgrindar i likadant utförande; en huvudentré i tornets fond, en smalare och en bredare vid en modern ekonomibyggnad med bårhus i västra hörnet. Grindsmidet formar ovaler och en böljande linje överst. Samtliga grindar sitter i fyrkantiga grovt huggna stenstolpar. Torngrinden har stenklot på plana avtäckare. I sydväst finns i höjd med sakristian en likadan enkel grind i fyrkantiga smala järnstolpar. Från grinden till tornet går en allé med låga hamlade pyramidalmar, avslutad med två höga lindar och tvärgående lövhäckar som formar en port och ramar in en vidgad plats. Där står gjutjärnsbänkar flankerade av två mindre lövträd med vridna stammar. Smala gångar går därifrån åt sydväst, sydöst och fram till en rundad yta framför kyrkporten. Därifrån sträcker sig gångar vidare längs kyrkan som slutar i höjd med dess sydöstra fasad. Alla gångar är asfalterade och den åt sydväst rundar häcken och går vidare till den smalare grinden vid ekonomibyggnaden i väster.
Gångsystemet och häckarna delar in kyrkogårdens sammanhållna gräsmattor i fyra delar. Gravvårdarna är placerade i nordväst-sydöstliga rader men ger ändå inget strikt intryck. Gravstenarna är högre och mer varierade på den nordvästra delen. Nära sydöstra muren på södra sidan reser sig den överlägset största gravvården med monumental karaktär i slipad röd sten för makarna Anjou på Trollabo gård; en klassiserande rundbågad gravsten med hög stenram och bänkar. Flera järnkors finns också. Runt tornet saknas gravvårdar. Svarta lyktstolpar med runda eller lyktformade kupor lyser upp kyrkogården.

Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1856, anlagd på Stommens åkergärde. Den första begravningen lär ha skett 1857, men den äldsta gravstenen, ett järnkors, är enligt uppgift från 1862. Bogårdsmuren lades av den gamla kyrkans stomme, som hade så starkt murbruk att det fordrade mycket hårt arbete för att riva den. Man vet emellertid inte när kyrkogården stod klar. Lindar planterades av innehavarna till Ambjörnsgården och Tolsgården, sannolikt samma träd som idag står i en krans vid den uppkastade invändiga vallen mot muren. I sydväst växer syrener.
Kyrkogården har en rektangulär form i nordvästlig-sydöstlig riktning, utifrån vägsträckningarna, med kyrkan i samma sträckning förlagd närmare den sydöstra sidan. Från vägen i nordöst finns tre tvåbladiga, sannolikt ursprungliga, smidesgrindar i likadant utförande; en huvudentré i tornets fond, en smalare och en bredare vid en modern ekonomibyggnad med bårhus i västra hörnet. Grindsmidet formar ovaler och en böljande linje överst. Samtliga grindar sitter i fyrkantiga grovt huggna stenstolpar. Torngrinden har stenklot på plana avtäckare. I sydväst finns i höjd med sakristian en likadan enkel grind i fyrkantiga smala järnstolpar. Från grinden till tornet går en allé med låga hamlade pyramidalmar, avslutad med två höga lindar och tvärgående lövhäckar som formar en port och ramar in en vidgad plats. Där står gjutjärnsbänkar flankerade av två mindre lövträd med vridna stammar. Smala gångar går därifrån åt sydväst, sydöst och fram till en rundad yta framför kyrkporten. Därifrån sträcker sig gångar vidare längs kyrkan som slutar i höjd med dess sydöstra fasad. Alla gångar är asfalterade och den åt sydväst rundar häcken och går vidare till den smalare grinden vid ekonomibyggnaden i väster.
Gångsystemet och häckarna delar in kyrkogårdens sammanhållna gräsmattor i fyra delar. Gravvårdarna är placerade i nordväst-sydöstliga rader men ger ändå inget strikt intryck. Gravstenarna är högre och mer varierade på den nordvästra delen. Nära sydöstra muren på södra sidan reser sig den överlägset största gravvården med monumental karaktär i slipad röd sten för makarna Anjou på Trollabo gård; en klassiserande rundbågad gravsten med hög stenram och bänkar. Flera järnkors finns också. Runt tornet saknas gravvårdar. Svarta lyktstolpar med runda eller lyktformade kupor lyser upp kyrkogården.

Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1856, anlagd på Stommens åkergärde. Den första begravningen lär ha skett 1857, men den äldsta gravstenen, ett järnkors, är enligt uppgift från 1862. Bogårdsmuren lades av den gamla kyrkans stomme, som hade så starkt murbruk att det fordrade mycket hårt arbete för att riva den. Man vet emellertid inte när kyrkogården stod klar. Lindar planterades av innehavarna till Ambjörnsgården och Tolsgården, sannolikt samma träd som idag står i en krans vid den uppkastade invändiga vallen mot muren. I sydväst växer syrener.
Kyrkogården har en rektangulär form i nordvästlig-sydöstlig riktning, utifrån vägsträckningarna, med kyrkan i samma sträckning förlagd närmare den sydöstra sidan. Från vägen i nordöst finns tre tvåbladiga, sannolikt ursprungliga, smidesgrindar i likadant utförande; en huvudentré i tornets fond, en smalare och en bredare vid en modern ekonomibyggnad med bårhus i västra hörnet. Grindsmidet formar ovaler och en böljande linje överst. Samtliga grindar sitter i fyrkantiga grovt huggna stenstolpar. Torngrinden har stenklot på plana avtäckare. I sydväst finns i höjd med sakristian en likadan enkel grind i fyrkantiga smala järnstolpar. Från grinden till tornet går en allé med låga hamlade pyramidalmar, avslutad med två höga lindar och tvärgående lövhäckar som formar en port och ramar in en vidgad plats. Där står gjutjärnsbänkar flankerade av två mindre lövträd med vridna stammar. Smala gångar går därifrån åt sydväst, sydöst och fram till en rundad yta framför kyrkporten. Därifrån sträcker sig gångar vidare längs kyrkan som slutar i höjd med dess sydöstra fasad. Alla gångar är asfalterade och den åt sydväst rundar häcken och går vidare till den smalare grinden vid ekonomibyggnaden i väster.
Gångsystemet och häckarna delar in kyrkogårdens sammanhållna gräsmattor i fyra delar. Gravvårdarna är placerade i nordväst-sydöstliga rader men ger ändå inget strikt intryck. Gravstenarna är högre och mer varierade på den nordvästra delen. Nära sydöstra muren på södra sidan reser sig den överlägset största gravvården med monumental karaktär i slipad röd sten för makarna Anjou på Trollabo gård; en klassiserande rundbågad gravsten med hög stenram och bänkar. Flera järnkors finns också. Runt tornet saknas gravvårdar. Svarta lyktstolpar med runda eller lyktformade kupor lyser upp kyrkogården.

Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1856, anlagd på Stommens åkergärde. Den första begravningen lär ha skett 1857, men den äldsta gravstenen, ett järnkors, är enligt uppgift från 1862. Bogårdsmuren lades av den gamla kyrkans stomme, som hade så starkt murbruk att det fordrade mycket hårt arbete för att riva den. Man vet emellertid inte när kyrkogården stod klar. Lindar planterades av innehavarna till Ambjörnsgården och Tolsgården, sannolikt samma träd som idag står i en krans vid den uppkastade invändiga vallen mot muren. I sydväst växer syrener.
Kyrkogården har en rektangulär form i nordvästlig-sydöstlig riktning, utifrån vägsträckningarna, med kyrkan i samma sträckning förlagd närmare den sydöstra sidan. Från vägen i nordöst finns tre tvåbladiga, sannolikt ursprungliga, smidesgrindar i likadant utförande; en huvudentré i tornets fond, en smalare och en bredare vid en modern ekonomibyggnad med bårhus i västra hörnet. Grindsmidet formar ovaler och en böljande linje överst. Samtliga grindar sitter i fyrkantiga grovt huggna stenstolpar. Torngrinden har stenklot på plana avtäckare. I sydväst finns i höjd med sakristian en likadan enkel grind i fyrkantiga smala järnstolpar. Från grinden till tornet går en allé med låga hamlade pyramidalmar, avslutad med två höga lindar och tvärgående lövhäckar som formar en port och ramar in en vidgad plats. Där står gjutjärnsbänkar flankerade av två mindre lövträd med vridna stammar. Smala gångar går därifrån åt sydväst, sydöst och fram till en rundad yta framför kyrkporten. Därifrån sträcker sig gångar vidare längs kyrkan som slutar i höjd med dess sydöstra fasad. Alla gångar är asfalterade och den åt sydväst rundar häcken och går vidare till den smalare grinden vid ekonomibyggnaden i väster.
Gångsystemet och häckarna delar in kyrkogårdens sammanhållna gräsmattor i fyra delar. Gravvårdarna är placerade i nordväst-sydöstliga rader men ger ändå inget strikt intryck. Gravstenarna är högre och mer varierade på den nordvästra delen. Nära sydöstra muren på södra sidan reser sig den överlägset största gravvården med monumental karaktär i slipad röd sten för makarna Anjou på Trollabo gård; en klassiserande rundbågad gravsten med hög stenram och bänkar. Flera järnkors finns också. Runt tornet saknas gravvårdar. Svarta lyktstolpar med runda eller lyktformade kupor lyser upp kyrkogården.

Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1856, anlagd på Stommens åkergärde. Den första begravningen lär ha skett 1857, men den äldsta gravstenen, ett järnkors, är enligt uppgift från 1862. Bogårdsmuren lades av den gamla kyrkans stomme, som hade så starkt murbruk att det fordrade mycket hårt arbete för att riva den. Man vet emellertid inte när kyrkogården stod klar. Lindar planterades av innehavarna till Ambjörnsgården och Tolsgården, sannolikt samma träd som idag står i en krans vid den uppkastade invändiga vallen mot muren. I sydväst växer syrener.
Kyrkogården har en rektangulär form i nordvästlig-sydöstlig riktning, utifrån vägsträckningarna, med kyrkan i samma sträckning förlagd närmare den sydöstra sidan. Från vägen i nordöst finns tre tvåbladiga, sannolikt ursprungliga, smidesgrindar i likadant utförande; en huvudentré i tornets fond, en smalare och en bredare vid en modern ekonomibyggnad med bårhus i västra hörnet. Grindsmidet formar ovaler och en böljande linje överst. Samtliga grindar sitter i fyrkantiga grovt huggna stenstolpar. Torngrinden har stenklot på plana avtäckare. I sydväst finns i höjd med sakristian en likadan enkel grind i fyrkantiga smala järnstolpar. Från grinden till tornet går en allé med låga hamlade pyramidalmar, avslutad med två höga lindar och tvärgående lövhäckar som formar en port och ramar in en vidgad plats. Där står gjutjärnsbänkar flankerade av två mindre lövträd med vridna stammar. Smala gångar går därifrån åt sydväst, sydöst och fram till en rundad yta framför kyrkporten. Därifrån sträcker sig gångar vidare längs kyrkan som slutar i höjd med dess sydöstra fasad. Alla gångar är asfalterade och den åt sydväst rundar häcken och går vidare till den smalare grinden vid ekonomibyggnaden i väster.
Gångsystemet och häckarna delar in kyrkogårdens sammanhållna gräsmattor i fyra delar. Gravvårdarna är placerade i nordväst-sydöstliga rader men ger ändå inget strikt intryck. Gravstenarna är högre och mer varierade på den nordvästra delen. Nära sydöstra muren på södra sidan reser sig den överlägset största gravvården med monumental karaktär i slipad röd sten för makarna Anjou på Trollabo gård; en klassiserande rundbågad gravsten med hög stenram och bänkar. Flera järnkors finns också. Runt tornet saknas gravvårdar. Svarta lyktstolpar med runda eller lyktformade kupor lyser upp kyrkogården.

Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1856, anlagd på Stommens åkergärde. Den första begravningen lär ha skett 1857, men den äldsta gravstenen, ett järnkors, är enligt uppgift från 1862. Bogårdsmuren lades av den gamla kyrkans stomme, som hade så starkt murbruk att det fordrade mycket hårt arbete för att riva den. Man vet emellertid inte när kyrkogården stod klar. Lindar planterades av innehavarna till Ambjörnsgården och Tolsgården, sannolikt samma träd som idag står i en krans vid den uppkastade invändiga vallen mot muren. I sydväst växer syrener.
Kyrkogården har en rektangulär form i nordvästlig-sydöstlig riktning, utifrån vägsträckningarna, med kyrkan i samma sträckning förlagd närmare den sydöstra sidan. Från vägen i nordöst finns tre tvåbladiga, sannolikt ursprungliga, smidesgrindar i likadant utförande; en huvudentré i tornets fond, en smalare och en bredare vid en modern ekonomibyggnad med bårhus i västra hörnet. Grindsmidet formar ovaler och en böljande linje överst. Samtliga grindar sitter i fyrkantiga grovt huggna stenstolpar. Torngrinden har stenklot på plana avtäckare. I sydväst finns i höjd med sakristian en likadan enkel grind i fyrkantiga smala järnstolpar. Från grinden till tornet går en allé med låga hamlade pyramidalmar, avslutad med två höga lindar och tvärgående lövhäckar som formar en port och ramar in en vidgad plats. Där står gjutjärnsbänkar flankerade av två mindre lövträd med vridna stammar. Smala gångar går därifrån åt sydväst, sydöst och fram till en rundad yta framför kyrkporten. Därifrån sträcker sig gångar vidare längs kyrkan som slutar i höjd med dess sydöstra fasad. Alla gångar är asfalterade och den åt sydväst rundar häcken och går vidare till den smalare grinden vid ekonomibyggnaden i väster.
Gångsystemet och häckarna delar in kyrkogårdens sammanhållna gräsmattor i fyra delar. Gravvårdarna är placerade i nordväst-sydöstliga rader men ger ändå inget strikt intryck. Gravstenarna är högre och mer varierade på den nordvästra delen. Nära sydöstra muren på södra sidan reser sig den överlägset största gravvården med monumental karaktär i slipad röd sten för makarna Anjou på Trollabo gård; en klassiserande rundbågad gravsten med hög stenram och bänkar. Flera järnkors finns också. Runt tornet saknas gravvårdar. Svarta lyktstolpar med runda eller lyktformade kupor lyser upp kyrkogården.

Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1856, anlagd på Stommens åkergärde. Den första begravningen lär ha skett 1857, men den äldsta gravstenen, ett järnkors, är enligt uppgift från 1862. Bogårdsmuren lades av den gamla kyrkans stomme, som hade så starkt murbruk att det fordrade mycket hårt arbete för att riva den. Man vet emellertid inte när kyrkogården stod klar. Lindar planterades av innehavarna till Ambjörnsgården och Tolsgården, sannolikt samma träd som idag står i en krans vid den uppkastade invändiga vallen mot muren. I sydväst växer syrener.
Kyrkogården har en rektangulär form i nordvästlig-sydöstlig riktning, utifrån vägsträckningarna, med kyrkan i samma sträckning förlagd närmare den sydöstra sidan. Från vägen i nordöst finns tre tvåbladiga, sannolikt ursprungliga, smidesgrindar i likadant utförande; en huvudentré i tornets fond, en smalare och en bredare vid en modern ekonomibyggnad med bårhus i västra hörnet. Grindsmidet formar ovaler och en böljande linje överst. Samtliga grindar sitter i fyrkantiga grovt huggna stenstolpar. Torngrinden har stenklot på plana avtäckare. I sydväst finns i höjd med sakristian en likadan enkel grind i fyrkantiga smala järnstolpar. Från grinden till tornet går en allé med låga hamlade pyramidalmar, avslutad med två höga lindar och tvärgående lövhäckar som formar en port och ramar in en vidgad plats. Där står gjutjärnsbänkar flankerade av två mindre lövträd med vridna stammar. Smala gångar går därifrån åt sydväst, sydöst och fram till en rundad yta framför kyrkporten. Därifrån sträcker sig gångar vidare längs kyrkan som slutar i höjd med dess sydöstra fasad. Alla gångar är asfalterade och den åt sydväst rundar häcken och går vidare till den smalare grinden vid ekonomibyggnaden i väster.
Gångsystemet och häckarna delar in kyrkogårdens sammanhållna gräsmattor i fyra delar. Gravvårdarna är placerade i nordväst-sydöstliga rader men ger ändå inget strikt intryck. Gravstenarna är högre och mer varierade på den nordvästra delen. Nära sydöstra muren på södra sidan reser sig den överlägset största gravvården med monumental karaktär i slipad röd sten för makarna Anjou på Trollabo gård; en klassiserande rundbågad gravsten med hög stenram och bänkar. Flera järnkors finns också. Runt tornet saknas gravvårdar. Svarta lyktstolpar med runda eller lyktformade kupor lyser upp kyrkogården.

Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1856, anlagd på Stommens åkergärde. Den första begravningen lär ha skett 1857, men den äldsta gravstenen, ett järnkors, är enligt uppgift från 1862. Bogårdsmuren lades av den gamla kyrkans stomme, som hade så starkt murbruk att det fordrade mycket hårt arbete för att riva den. Man vet emellertid inte när kyrkogården stod klar. Lindar planterades av innehavarna till Ambjörnsgården och Tolsgården, sannolikt samma träd som idag står i en krans vid den uppkastade invändiga vallen mot muren. I sydväst växer syrener.
Kyrkogården har en rektangulär form i nordvästlig-sydöstlig riktning, utifrån vägsträckningarna, med kyrkan i samma sträckning förlagd närmare den sydöstra sidan. Från vägen i nordöst finns tre tvåbladiga, sannolikt ursprungliga, smidesgrindar i likadant utförande; en huvudentré i tornets fond, en smalare och en bredare vid en modern ekonomibyggnad med bårhus i västra hörnet. Grindsmidet formar ovaler och en böljande linje överst. Samtliga grindar sitter i fyrkantiga grovt huggna stenstolpar. Torngrinden har stenklot på plana avtäckare. I sydväst finns i höjd med sakristian en likadan enkel grind i fyrkantiga smala järnstolpar. Från grinden till tornet går en allé med låga hamlade pyramidalmar, avslutad med två höga lindar och tvärgående lövhäckar som formar en port och ramar in en vidgad plats. Där står gjutjärnsbänkar flankerade av två mindre lövträd med vridna stammar. Smala gångar går därifrån åt sydväst, sydöst och fram till en rundad yta framför kyrkporten. Därifrån sträcker sig gångar vidare längs kyrkan som slutar i höjd med dess sydöstra fasad. Alla gångar är asfalterade och den åt sydväst rundar häcken och går vidare till den smalare grinden vid ekonomibyggnaden i väster.
Gångsystemet och häckarna delar in kyrkogårdens sammanhållna gräsmattor i fyra delar. Gravvårdarna är placerade i nordväst-sydöstliga rader men ger ändå inget strikt intryck. Gravstenarna är högre och mer varierade på den nordvästra delen. Nära sydöstra muren på södra sidan reser sig den överlägset största gravvården med monumental karaktär i slipad röd sten för makarna Anjou på Trollabo gård; en klassiserande rundbågad gravsten med hög stenram och bänkar. Flera järnkors finns också. Runt tornet saknas gravvårdar. Svarta lyktstolpar med runda eller lyktformade kupor lyser upp kyrkogården.

Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1856, anlagd på Stommens åkergärde. Den första begravningen lär ha skett 1857, men den äldsta gravstenen, ett järnkors, är enligt uppgift från 1862. Bogårdsmuren lades av den gamla kyrkans stomme, som hade så starkt murbruk att det fordrade mycket hårt arbete för att riva den. Man vet emellertid inte när kyrkogården stod klar. Lindar planterades av innehavarna till Ambjörnsgården och Tolsgården, sannolikt samma träd som idag står i en krans vid den uppkastade invändiga vallen mot muren. I sydväst växer syrener.
Kyrkogården har en rektangulär form i nordvästlig-sydöstlig riktning, utifrån vägsträckningarna, med kyrkan i samma sträckning förlagd närmare den sydöstra sidan. Från vägen i nordöst finns tre tvåbladiga, sannolikt ursprungliga, smidesgrindar i likadant utförande; en huvudentré i tornets fond, en smalare och en bredare vid en modern ekonomibyggnad med bårhus i västra hörnet. Grindsmidet formar ovaler och en böljande linje överst. Samtliga grindar sitter i fyrkantiga grovt huggna stenstolpar. Torngrinden har stenklot på plana avtäckare. I sydväst finns i höjd med sakristian en likadan enkel grind i fyrkantiga smala järnstolpar. Från grinden till tornet går en allé med låga hamlade pyramidalmar, avslutad med två höga lindar och tvärgående lövhäckar som formar en port och ramar in en vidgad plats. Där står gjutjärnsbänkar flankerade av två mindre lövträd med vridna stammar. Smala gångar går därifrån åt sydväst, sydöst och fram till en rundad yta framför kyrkporten. Därifrån sträcker sig gångar vidare längs kyrkan som slutar i höjd med dess sydöstra fasad. Alla gångar är asfalterade och den åt sydväst rundar häcken och går vidare till den smalare grinden vid ekonomibyggnaden i väster.
Gångsystemet och häckarna delar in kyrkogårdens sammanhållna gräsmattor i fyra delar. Gravvårdarna är placerade i nordväst-sydöstliga rader men ger ändå inget strikt intryck. Gravstenarna är högre och mer varierade på den nordvästra delen. Nära sydöstra muren på södra sidan reser sig den överlägset största gravvården med monumental karaktär i slipad röd sten för makarna Anjou på Trollabo gård; en klassiserande rundbågad gravsten med hög stenram och bänkar. Flera järnkors finns också. Runt tornet saknas gravvårdar. Svarta lyktstolpar med runda eller lyktformade kupor lyser upp kyrkogården.

Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1856, anlagd på Stommens åkergärde. Den första begravningen lär ha skett 1857, men den äldsta gravstenen, ett järnkors, är enligt uppgift från 1862. Bogårdsmuren lades av den gamla kyrkans stomme, som hade så starkt murbruk att det fordrade mycket hårt arbete för att riva den. Man vet emellertid inte när kyrkogården stod klar. Lindar planterades av innehavarna till Ambjörnsgården och Tolsgården, sannolikt samma träd som idag står i en krans vid den uppkastade invändiga vallen mot muren. I sydväst växer syrener.
Kyrkogården har en rektangulär form i nordvästlig-sydöstlig riktning, utifrån vägsträckningarna, med kyrkan i samma sträckning förlagd närmare den sydöstra sidan. Från vägen i nordöst finns tre tvåbladiga, sannolikt ursprungliga, smidesgrindar i likadant utförande; en huvudentré i tornets fond, en smalare och en bredare vid en modern ekonomibyggnad med bårhus i västra hörnet. Grindsmidet formar ovaler och en böljande linje överst. Samtliga grindar sitter i fyrkantiga grovt huggna stenstolpar. Torngrinden har stenklot på plana avtäckare. I sydväst finns i höjd med sakristian en likadan enkel grind i fyrkantiga smala järnstolpar. Från grinden till tornet går en allé med låga hamlade pyramidalmar, avslutad med två höga lindar och tvärgående lövhäckar som formar en port och ramar in en vidgad plats. Där står gjutjärnsbänkar flankerade av två mindre lövträd med vridna stammar. Smala gångar går därifrån åt sydväst, sydöst och fram till en rundad yta framför kyrkporten. Därifrån sträcker sig gångar vidare längs kyrkan som slutar i höjd med dess sydöstra fasad. Alla gångar är asfalterade och den åt sydväst rundar häcken och går vidare till den smalare grinden vid ekonomibyggnaden i väster.
Gångsystemet och häckarna delar in kyrkogårdens sammanhållna gräsmattor i fyra delar. Gravvårdarna är placerade i nordväst-sydöstliga rader men ger ändå inget strikt intryck. Gravstenarna är högre och mer varierade på den nordvästra delen. Nära sydöstra muren på södra sidan reser sig den överlägset största gravvården med monumental karaktär i slipad röd sten för makarna Anjou på Trollabo gård; en klassiserande rundbågad gravsten med hög stenram och bänkar. Flera järnkors finns också. Runt tornet saknas gravvårdar. Svarta lyktstolpar med runda eller lyktformade kupor lyser upp kyrkogården.

Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1856, anlagd på Stommens åkergärde. Den första begravningen lär ha skett 1857, men den äldsta gravstenen, ett järnkors, är enligt uppgift från 1862. Bogårdsmuren lades av den gamla kyrkans stomme, som hade så starkt murbruk att det fordrade mycket hårt arbete för att riva den. Man vet emellertid inte när kyrkogården stod klar. Lindar planterades av innehavarna till Ambjörnsgården och Tolsgården, sannolikt samma träd som idag står i en krans vid den uppkastade invändiga vallen mot muren. I sydväst växer syrener.
Kyrkogården har en rektangulär form i nordvästlig-sydöstlig riktning, utifrån vägsträckningarna, med kyrkan i samma sträckning förlagd närmare den sydöstra sidan. Från vägen i nordöst finns tre tvåbladiga, sannolikt ursprungliga, smidesgrindar i likadant utförande; en huvudentré i tornets fond, en smalare och en bredare vid en modern ekonomibyggnad med bårhus i västra hörnet. Grindsmidet formar ovaler och en böljande linje överst. Samtliga grindar sitter i fyrkantiga grovt huggna stenstolpar. Torngrinden har stenklot på plana avtäckare. I sydväst finns i höjd med sakristian en likadan enkel grind i fyrkantiga smala järnstolpar. Från grinden till tornet går en allé med låga hamlade pyramidalmar, avslutad med två höga lindar och tvärgående lövhäckar som formar en port och ramar in en vidgad plats. Där står gjutjärnsbänkar flankerade av två mindre lövträd med vridna stammar. Smala gångar går därifrån åt sydväst, sydöst och fram till en rundad yta framför kyrkporten. Därifrån sträcker sig gångar vidare längs kyrkan som slutar i höjd med dess sydöstra fasad. Alla gångar är asfalterade och den åt sydväst rundar häcken och går vidare till den smalare grinden vid ekonomibyggnaden i väster.
Gångsystemet och häckarna delar in kyrkogårdens sammanhållna gräsmattor i fyra delar. Gravvårdarna är placerade i nordväst-sydöstliga rader men ger ändå inget strikt intryck. Gravstenarna är högre och mer varierade på den nordvästra delen. Nära sydöstra muren på södra sidan reser sig den överlägset största gravvården med monumental karaktär i slipad röd sten för makarna Anjou på Trollabo gård; en klassiserande rundbågad gravsten med hög stenram och bänkar. Flera järnkors finns också. Runt tornet saknas gravvårdar. Svarta lyktstolpar med runda eller lyktformade kupor lyser upp kyrkogården.

Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1856, anlagd på Stommens åkergärde. Den första begravningen lär ha skett 1857, men den äldsta gravstenen, ett järnkors, är enligt uppgift från 1862. Bogårdsmuren lades av den gamla kyrkans stomme, som hade så starkt murbruk att det fordrade mycket hårt arbete för att riva den. Man vet emellertid inte när kyrkogården stod klar. Lindar planterades av innehavarna till Ambjörnsgården och Tolsgården, sannolikt samma träd som idag står i en krans vid den uppkastade invändiga vallen mot muren. I sydväst växer syrener.
Kyrkogården har en rektangulär form i nordvästlig-sydöstlig riktning, utifrån vägsträckningarna, med kyrkan i samma sträckning förlagd närmare den sydöstra sidan. Från vägen i nordöst finns tre tvåbladiga, sannolikt ursprungliga, smidesgrindar i likadant utförande; en huvudentré i tornets fond, en smalare och en bredare vid en modern ekonomibyggnad med bårhus i västra hörnet. Grindsmidet formar ovaler och en böljande linje överst. Samtliga grindar sitter i fyrkantiga grovt huggna stenstolpar. Torngrinden har stenklot på plana avtäckare. I sydväst finns i höjd med sakristian en likadan enkel grind i fyrkantiga smala järnstolpar. Från grinden till tornet går en allé med låga hamlade pyramidalmar, avslutad med två höga lindar och tvärgående lövhäckar som formar en port och ramar in en vidgad plats. Där står gjutjärnsbänkar flankerade av två mindre lövträd med vridna stammar. Smala gångar går därifrån åt sydväst, sydöst och fram till en rundad yta framför kyrkporten. Därifrån sträcker sig gångar vidare längs kyrkan som slutar i höjd med dess sydöstra fasad. Alla gångar är asfalterade och den åt sydväst rundar häcken och går vidare till den smalare grinden vid ekonomibyggnaden i väster.
Gångsystemet och häckarna delar in kyrkogårdens sammanhållna gräsmattor i fyra delar. Gravvårdarna är placerade i nordväst-sydöstliga rader men ger ändå inget strikt intryck. Gravstenarna är högre och mer varierade på den nordvästra delen. Nära sydöstra muren på södra sidan reser sig den överlägset största gravvården med monumental karaktär i slipad röd sten för makarna Anjou på Trollabo gård; en klassiserande rundbågad gravsten med hög stenram och bänkar. Flera järnkors finns också. Runt tornet saknas gravvårdar. Svarta lyktstolpar med runda eller lyktformade kupor lyser upp kyrkogården.

Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1856, anlagd på Stommens åkergärde. Den första begravningen lär ha skett 1857, men den äldsta gravstenen, ett järnkors, är enligt uppgift från 1862. Bogårdsmuren lades av den gamla kyrkans stomme, som hade så starkt murbruk att det fordrade mycket hårt arbete för att riva den. Man vet emellertid inte när kyrkogården stod klar. Lindar planterades av innehavarna till Ambjörnsgården och Tolsgården, sannolikt samma träd som idag står i en krans vid den uppkastade invändiga vallen mot muren. I sydväst växer syrener.
Kyrkogården har en rektangulär form i nordvästlig-sydöstlig riktning, utifrån vägsträckningarna, med kyrkan i samma sträckning förlagd närmare den sydöstra sidan. Från vägen i nordöst finns tre tvåbladiga, sannolikt ursprungliga, smidesgrindar i likadant utförande; en huvudentré i tornets fond, en smalare och en bredare vid en modern ekonomibyggnad med bårhus i västra hörnet. Grindsmidet formar ovaler och en böljande linje överst. Samtliga grindar sitter i fyrkantiga grovt huggna stenstolpar. Torngrinden har stenklot på plana avtäckare. I sydväst finns i höjd med sakristian en likadan enkel grind i fyrkantiga smala järnstolpar. Från grinden till tornet går en allé med låga hamlade pyramidalmar, avslutad med två höga lindar och tvärgående lövhäckar som formar en port och ramar in en vidgad plats. Där står gjutjärnsbänkar flankerade av två mindre lövträd med vridna stammar. Smala gångar går därifrån åt sydväst, sydöst och fram till en rundad yta framför kyrkporten. Därifrån sträcker sig gångar vidare längs kyrkan som slutar i höjd med dess sydöstra fasad. Alla gångar är asfalterade och den åt sydväst rundar häcken och går vidare till den smalare grinden vid ekonomibyggnaden i väster.
Gångsystemet och häckarna delar in kyrkogårdens sammanhållna gräsmattor i fyra delar. Gravvårdarna är placerade i nordväst-sydöstliga rader men ger ändå inget strikt intryck. Gravstenarna är högre och mer varierade på den nordvästra delen. Nära sydöstra muren på södra sidan reser sig den överlägset största gravvården med monumental karaktär i slipad röd sten för makarna Anjou på Trollabo gård; en klassiserande rundbågad gravsten med hög stenram och bänkar. Flera järnkors finns också. Runt tornet saknas gravvårdar. Svarta lyktstolpar med runda eller lyktformade kupor lyser upp kyrkogården.

Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1856, anlagd på Stommens åkergärde. Den första begravningen lär ha skett 1857, men den äldsta gravstenen, ett järnkors, är enligt uppgift från 1862. Bogårdsmuren lades av den gamla kyrkans stomme, som hade så starkt murbruk att det fordrade mycket hårt arbete för att riva den. Man vet emellertid inte när kyrkogården stod klar. Lindar planterades av innehavarna till Ambjörnsgården och Tolsgården, sannolikt samma träd som idag står i en krans vid den uppkastade invändiga vallen mot muren. I sydväst växer syrener.
Kyrkogården har en rektangulär form i nordvästlig-sydöstlig riktning, utifrån vägsträckningarna, med kyrkan i samma sträckning förlagd närmare den sydöstra sidan. Från vägen i nordöst finns tre tvåbladiga, sannolikt ursprungliga, smidesgrindar i likadant utförande; en huvudentré i tornets fond, en smalare och en bredare vid en modern ekonomibyggnad med bårhus i västra hörnet. Grindsmidet formar ovaler och en böljande linje överst. Samtliga grindar sitter i fyrkantiga grovt huggna stenstolpar. Torngrinden har stenklot på plana avtäckare. I sydväst finns i höjd med sakristian en likadan enkel grind i fyrkantiga smala järnstolpar. Från grinden till tornet går en allé med låga hamlade pyramidalmar, avslutad med två höga lindar och tvärgående lövhäckar som formar en port och ramar in en vidgad plats. Där står gjutjärnsbänkar flankerade av två mindre lövträd med vridna stammar. Smala gångar går därifrån åt sydväst, sydöst och fram till en rundad yta framför kyrkporten. Därifrån sträcker sig gångar vidare längs kyrkan som slutar i höjd med dess sydöstra fasad. Alla gångar är asfalterade och den åt sydväst rundar häcken och går vidare till den smalare grinden vid ekonomibyggnaden i väster.
Gångsystemet och häckarna delar in kyrkogårdens sammanhållna gräsmattor i fyra delar. Gravvårdarna är placerade i nordväst-sydöstliga rader men ger ändå inget strikt intryck. Gravstenarna är högre och mer varierade på den nordvästra delen. Nära sydöstra muren på södra sidan reser sig den överlägset största gravvården med monumental karaktär i slipad röd sten för makarna Anjou på Trollabo gård; en klassiserande rundbågad gravsten med hög stenram och bänkar. Flera järnkors finns också. Runt tornet saknas gravvårdar. Svarta lyktstolpar med runda eller lyktformade kupor lyser upp kyrkogården.