KULLADAL, BLEKINGSBORG

Blekingsborg består av ett kvarter i Kulladal som för övrigt mest utgörs av villor och radhus. Blekingsborg är en liten, men för 1950-talet typiskt utformad grannskapsenhet: ett sammanhängande, utifrånmatat område med husen grupperade kring en grönyta och butiker samlade i höghusens bottenvåningar. Husen har ett intressant samspel med varandra och den centrala gröning som med sin skålformade yta omgärdad av buskplanterade vallar binder samman området och dess olika hustyper. Husens fasader i rött och gult tegel är karaktäristiska för sin tid. De låga, röda lamellhusens utformning är typiska för det tidiga 1950-talets nyrealism. De fyra tolvvåningshusen representerar de höga skivhusens inträde i stadsbilden.
Stadsdelen Kulladal är belägen i Malmös södra delar. Området avgränsas i öster av Trelleborgsvägen och i söder av Inre ringvägen. I väst ligger Gröndal och norr om Kulladal finns köpcentrat Mobilia.
Den huvudsakliga bostadsformen i Kulladal är enfamiljsbostäder, varav en stor del utgörs av egnahem från tiden innan 1940. Det finns dock två områden inom Kulladal med flerbostadshus dels Blekingsborg, dels Per Albins hem.

HISTORIK FÖRE 1955
Namnet Blekingsborg stammar från den så kallade plantagelycka som låg söder om Ystadvägen. Platsen var fram till byggandet av dagens bostadsområdets inte bebyggd.
På 1936-års Malmökarta finns ett torg, kallat Backatorget, och en nord-sydlig gata, kallad Vesslegatan, inritade i kvarteret. 1941 fastställs en stadsplan för denna del av Kulladal och området reserveras då för industriändamål.

BEBYGGELSE EFTER 1955 STADSPLANER; UTBYGGNADSHISTORIA
En ny stadsplan för utbyggnaden av bostäder inom upprättades av stadsplanechefen Gunnar Lindman 1955. Planen omfattade både nuvarande Blekingsborg och den sydvästra delen av Heleneholm.
Utformningen skedde i samarbete med arkitekterna Fritz Jaenecke, Sten Samuelson, Thorsten Roos och Bror Thornberg. I samband med stadsplanearbetet genomfördes omfattande tekniska och ekonomiska undersökningar den så kallade "höghusutredningen" i avsikt att utreda för- och nackdelar med höghusbebyggelse.
Trelleborgsvägen hade vid tidpunkten för planen inte dagens bredd men planerades att byggas ut till en fyrfilig huvudled. Infarten till bostadsområdena kom därför inte att läggas med infart från denna utan från Stadiongatan och Per Albin Hanssons väg (då Lindeborgsgatan).
Bebyggelsen i kvarteret Blekingsborg skulle komplettera Kulladal med butiker, vilka förlades i höghusens bottenvåningar. I den norra delen skulle inrymmas såväl apotek som läkar- och tandläkarmottagningar och ett barndaghem. I skarven mellan bostadshusen och Trelleborgsvägen markerades plats för en bensinstation. Bostadshusen i området ritades 1956 och stod klara kort därefter.

BOSTÄDER OCH BOENDE
Inom Blekingsborg finns 574 lägenheter, samtliga bostadsrätter i HSB:s regi. Storleken på lägenheterna varierar från ett rum med kokvrå till sju rum och kök.

ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR
Bostadshusen inom kvarteret Blekingsborg är dels ritade av HSB i Malmös arkitektkontor med Sven Grönqvist som ansvarig, dels av Thorsten Roos och Bror Thornberg 1956. Byggherrar var två bostadsrättsföreningar inom HSB: brf Eriksfält och brf Blekingsborg. 1957 ritade Sture Kelfve barndaghemmet som Malmö Stad lät uppföra vid Stadiongatan.

TRAFIK
Blekingsborg är ett utifrånmatat område med ett bilfritt inre. Parkering sker dels i anslutning till Blekingsborgsgatan som leder runt området i söder och öster, dels i en parkeringsgata längs Per Albin Hanssons väg och dels i underjordiska garage mellan tolvvåningshusen. I det nordöstra hörnet ligger en bensinstation.
Allmänna kommunikationer in till Malmös centrum finns längs Per Albin Hanssons väg och till Rosengård och Limhamn längs Stadiongatan.

SERVICE
År 2000 är servicen på Blekingsborg begränsad till en närbutik och en videobutik. På andra sidan Stadiongatan finns köpcentrat Mobilia, tillkommet i början på 1970-talet. Där finns alla typer av detaljhandel samt post och systembolag.

BEBYGGELSEKARAKTÄR
Inom ett relativt begränsat område uppvisar Blekingsborg tre olika hustyper, samtliga uppförda med fasader i tegel. Området karakteriseras av de olika byggnadernas samspel med varandra och den centrala grönytan. På ett tidstypiskt vis har husen olika fasadmaterial beroende på hushöjd: de högre gult tegel och de lägre rött. De fyra höga husen bildar med sin strama, distinkta arkitektur ett kraftfullt blickfång i stadsbilden, särskilt från nordväst. Deras storskalighet bryts ner av att de placerats förskjutna i sidled, vilket också ger en dynamisk relation till grönytan.
De lägre husen i söder fick en relativt ovanlig utformning med souterrängvåningar. Även dessa hus fick en stram utformning med pulpettak, skivor av tegel och indragna balkonger. Genom de förändringar de genomgått har de förlorat den skärpa som ursprungligen präglade deras arkitektur.
Den låga huslängan i öster har en mer traditionell framtoning med sadeltak och mönstermurningar.