STENBERGA KYRKA

Dendrokronologiskt prov på takstolen ger vid handen att långhus och kor uppförts under 1330-talet.
Ursprungligen var takstolen öppen och huvudingången förlagd till sydväst. Vid något tillfälle under
medeltiden försågs väggarna med figurmålningar och ett altarskåp införskaffades. Sakristian är med all
säkerhet också medeltida, men det är oklart om den rests samtidigt som koret.
De högt sittande fönstren på kyrkan vidgades 1724 och fick vinkelbrutna krön. 1735 byggdes
läktare som dekorerades året efter av Anders Boldt från Myresjö. Efter att klockstapeln brunnit ned så
byggdes 1762 ett stentorn vid långhusgaveln. Byggmästare var Eric Ekelund och murarmästare Jonas
Zackrisson. 1778 vitmålades interiören av klockaren och konstnären C H Ehrenberg från Skirö, som även
målade draperingar kring fönstren. Samma år omspånades taket. Följande år rödfärgades fasaderna.
1822-29 genomgick kyrkan en grundlig renovering med syfte att göra den nyklassicistisk och
ljus i tidens smak. De gamla fönstren igensattes och nya, större höggs upp, bl.a. två i östra korväggen.
Väggarna skräddes och vitmenades.
Bänkdörrar och läktarbröstbilder övermålades och
de medeltida inventarierna plockades undan,
liksom korbänkarna. Nytt golv lades in. 1823
målades en altartavla av J G Sandberg. 1825
färdigställdes ett tiostämmigt orgelverk av
hovrättskommissarien och amatörorgelbyggaren
Johan Petter Åberg i Vassmolösa. 1826
omspånades exteriören. Omdaningen
kompletterades 1829 med ny predikstol och
altarring i gustaviansk stil. 1832 vitmålades
fasadspånen. 1867 renoverades orgeln av Johannes
Magnusson i Lemnhult. 1878 gjordes fönstren
rundbågiga. 1911 färdigställdes en ny orgel med
pneumatiskt verk av E Wirell, Virestad. 11
stämmor, fördelade på två manualer och pedal. Ny
fasad ritades av arkitekt Agi Lindegren. 1924
omtäcktes takets södra sida och nedre delen av torntaket. Nytt kors uppsattes vid detta tillfälle. 1943
konserverades medeltida skulptur av Sven Wahlgren vid Jönköpings läns museum och fick åter en plats i
kyrkorummet.
1954-55 genomgick kyrkan en restaurering ledd av arkitekt Johannes Dahl, Tranås. Golvet fick
nytt bjälklag och i bänkkvarteren nya bräder. En kamin från omkring 1900 slopades. Elektricitet drogs in
för värme och belysning samtidigt som taket isolerades och innanfönster insattes. Ett äldre fönster i södra
korväggen återupptogs medan östfönstren igensattes p.g.a. motljuset. De obekväma läktartrapporna
ersattes av nya i samma utförande. Läktarbänkarna slopades i norr för att ge plats åt kör. I sakristian
borttogs oljefärg från väggarna och de kalkades. Bänkarna gjordes mer bekväma genom utglesning och
ombyggnad. Konservator Sven Wahlgren tog fram målningar på bänkar och läktarbröst samt takfrisen.
Exteriört bibehölls den vita färgen på församlingens enträgna önskan ehuru såväl arkitekt, kyrkoherde
som byggnadsstyrelse ville se en återgång till den röda. 1959 konserverades altarskåpet av Sven
Wahlgren och kompletterades med nio apostlar utförda av bildhuggaren Gösta Pettersson, Vetlanda.
1988 rekonstruerades 1825 års orgel utifrån bevarade fragment, en avteckning och analogier.
För verket svarade Nye orgelbyggeri AB och för fasaden arkitekt Ulf Oldaeus. Flera prydnadsdetaljer var
bevarade och kunde restaureras. Wirells senromantiska orgel avlägsnades. 1991 renoverades exteriören.
Torntaket omtäcktes och nya ljudluckor tillverkades. Fönstren i tornets bottenvåning fick nya blyspröjs.
Tornet ommålades med kalkfärg. Sakristian omputsades med kalkbruk. Nya hängrännor uppsattes på torn
och sakristia. 1998 konserverades altarskåpet på nytt.