Den kyrkan som under 1100-talets andra hälft byggdes i Böda hade ett litet långhus, smalare kor och utbyggd, halvrund absid i öster. Under den för Öland oroliga tiden i slutet av 1100-talet och 1200-talet byggdes kyrkan om till en försvarskyrka. Bl.a. revs absiden och koret gjordes lika brett som långhuset. Flera förändringar genomfördes under de följande århundradena. I mitten av 1700-talet hade befolkningen i socknen ökat så att kyrkan var för trång. Ritningar till en ny kyrka togs fram men fick omarbetas. Först 1801-03 genomfördes bygget. För att minska kostnaderna sparades den medeltida kyrkans västra och södra vägg. Den nya kyrkan byggdes med torn i väster, nästan kvadratisk långhus och sakristia i öster. Kyrkan har sedan den byggdes genomgått flera restaureringar. År 1942 knackades
fasadputsen ner vilket gjorde att man kunde undersöka de gamla murarna och på så sätt få
flera intressanta upplysningar om den medeltida kyrkan. Böda kyrka präglas idag såväl interiört som exteriört av klassicistiska stildrag t.ex. de rundbågiga fönstren, det ljusa kyrkorummet och inredningens utförande.
Bakgrund
Den första kända stenkyrkan i Böda började byggas i början av 1100-talet. Den bestod då av långhus, kor och absid. Under medeltiden och århundradena därefter byggdes kyrkan om och till vid flera tillfällen. De största insatserna gjordes under 1100- och 1200-talen då långhuset och koret fick sin utformning. I slutet av 1200-talet var Böda kyrka en hög, tornlös byggnad. Få kyrkor byggdes utan torn men ytterligare exempel är Egby kyrka. Istället för torn hade Böda och Egby kyrkor takryttare. Böda kyrka byggdes under medeltiden också ut i norr med en korsarm och i söder med ett vapenhus.
Kyrkan var liten och antalet sittplatser begränsades också av de pelare som bar upp takryttaren. Eftersom tillbyggnader hade gjorts i olika etapper hade kyrkorummet en besvärlig planlösning. Besökarna måste ha haft svårt att se vad som hände och höra vad prästen sa under förrättningarna. De första diskussionerna om att bygga om kyrkan fördes redan på 1760-talet. Församlingen var dock fattig och man kunde inte enas om hur den nya kyrkan skulle se ut. Det dröjde fram till sekelskiftet 1800 innan planerna sattes i verket. Eftersom långhusets murverk var i relativt gott skick valde man att använda sig av detta och långhuset har idag därför ungefär samma storlek som den medeltida kyrkans. Det gör också att det befintliga långhuset idag har rester av murverk från 1100-, 1200-, 1400-talet och nybyggda delar från 1803. Eftersom den medeltida kyrkans långhus hade flera våningar revs murverket till ca halva höjden. Ett torn byggdes i väster och sakristia i öster. All puts på kyrkan knackade ner 1942 och en murverksdokumentation gjordes. Man hittade då bl a den norra portalen, skarvarna mellan olika byggnadskroppar samt spår av fönster och dörrar.
De nedan redovisade uppgifterna utgör en sammanfattning av redovisad litteratur och genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia:
Början av 1100-talet
Ett långhus med kor och absid byggs. Av långhuset finns idag delar av murverket kvar i det nuvarande långhusets sydvästra del.
Slutet av 1100-talet
Absiden ersattes av ett fullbrett, rektangulärt kor. Av detta kor återstår idag rester av murverket i det nuvarande långhusets sydöstra del.
Mitten av 1200-talet
Långhuset byggdes ut med en korsarm i norr. Av denna återstår idag rester av murverket i långhusets norra sida.
Slutet av 1400-talet
En sakristia byggdes. Av denna återstår idag murverk i långhusets nordöstra hörn.
1801-1803
Ombyggnad av den medeltida kyrkan efter ritningar framtagna vid Överintendentsämbetet (ÖIÄ). Arbetet utfördes av murarmästare Johan Pettersson, Kalmar. Den tornlösa försvarskyrkan från medeltiden försågs med torn i väster och ny sakristia i öster. De medeltida valven revs. Stora delar av den medeltida kyrkans långhusväggar sparades. I medeltidskyrkans kor påträffades under rivningsarbetet en källa med starkt flöde. Källan fylldes igen.
1806
Kyrkan målades. Enligt en beskrivning från 1828 var altarbordet marmorerat i askgrått och disken brunmålad med ett ljust rutgaller. Predikstolen var ljust blå med vita och förgyllda lister. Läktaren bars upp av åtta pelare varav fyra var brunmålade och fyra längre bak omålade. De sistnämnda hade satts dit i senare tid. Till läktaren ledde två svängda trappor, en på var sida om kyrkans mittgång.
1811
En orgel inköptes från Kristdala kyrka. Med verket följde ett antal dekormålade speglar som målats 1753.
1823
Orgeln byggdes om och fick åtta stämmor. KLM 1864 Nytt yttertak. Orgelverket renoverades. Nya bänkar och ny, rund altarring. Kyrkorummet målades av I N Brunnberg, Västervik.
1893 Taket reparerades.
1900-talet
Någon gång efter 1908 målades kyrkorummet om. Över fönstren och över valvet vid absiden målades textband.
1913 Altartavlan målas av Ivan Hoflund efter förebild av Block. Över absiden målades en textbård.
1924 Kyrkans tak reparerades.
1931 En varmluftsanläggning levererad av Ebbes bruk, Huskvarna, installerades. Installationen krävde ett nytt pannrum och en del grävarbeten under kyrkan. Den källa som påträffats vid arbetena 1801-1803 påträffades på nytt vilket skapade en del tekniska problem. Man påträffade också resterna av en gravhäll, vilken idag förvaras i ett av tornrummen, samt en medeltida gravkammare.
1933 Interiör renovering efter förslag av arkitekten Sven Rosman. Kyrkorummet, vapenhuset och sakristian målades om. Innertaken, som tidigare hade varit gråa, målades i vitt. Sprickor i väggarnas puts lagades och avfärgades i grått med fönsternischer och omfattningar i vitt. Väggarna hade tidigare varit avfärgade i gult med en mörk, målad panel och dekormåleri. Panelen förefaller ha målats över liksom textbanden och dekormåleriet från 1900-talets början. Läktarbarriären hade varit dekorerad med målade rundbågar och schablonmåleri. Enligt renoveringsförslaget skulle denna dekor nu ersättas med en enkel indelning i fyrkantiga fält med ljusa fyllningar och mörkare ramar. Det förefaller som att detta inte gjordes. Läktarbröstningen fick istället den enkla utformning den har idag. Bänkinredningen målades i blågrått med gavlarnas fyllningar marmorerade och laserade. Fönster och dörrar målades i samma färgskala som bänkarna. Kolonnerna marmorerades i ljus ton. Altaruppsatsen, altarringen, predikstolen och nummertavlorna tvättades och bättringsmålades. Trapporna till läktaren och skåp under läktarna målades lika dörrarna.
1942
Exteriör och interiör renovering efter förslag av länsarkitekten Åke Strindberg. En större undersökning av kyrkans murverk gjordes. Man fann då bl a den norra portalen som daterades till omkring 1230. Även rester av två portaler på sydsidan hittades. Exteriört knackades putsen på långhuset ner och väggarna omputsades. Även putsskador på tornet lagades. Sakristians ingång i öster försågs med en ny trappa. Solbänkarna renoverades eller utbyttes mot nya. Skadad panel på lanterninen ersattes och lanterninen målades. Den skeva tornhuven rätades upp. Tornhuven, som var avtäckt med plåt, täcktes med ny galvaniserad järnplåt. Ljudluckorna behandlades med blandning av olja och tjära. Kyrktupp och kulor förgylldes. Nya hängrännor och stuprör. Ingången i väster försågs med nya ytterdörrar av ek.
Interiört ordnades en ny förbindelse till tornet med dörr från läktaren. Vapenhusets kalkstensgolv lades om. Ny takpanel i vapenhuset och i sakristian syrabehandlades och målades med kalkvatten. Fönstren i långhuset och sakristian försågs med nya innerbågar. Altaret fick en ny altarskiva. Skåp av ek byggdes i sakristian. Trätunnvalvet isolerades med glasullsmatta.
1951
Interiör renovering efter förslag av arkitekt Gunnar Lindsten, Kalmar. Ommålning efter förslag av konservator Sven Wahlgren. Byggnadsfirma N J Andersson, Kalmar, förslag till elinstallationer av Tore Engström, elinstallationer Elektrofirman E Lander, Löttorp och måleri av Helmer Grandin, Böda. Orgeln rengjordes av orgelbyggare Einar Berg, Bromma.
Kyrkan fick ett nytt, elektrisk värmesystem. Även elektrisk belysning installerades. Ett nytt trägolv lades i långhuset och stengolv i koret och långhusets gångar. Läktaren sänktes en halv meter. De två trapporna togs bort och ersattes av en trappa i söder. Den rundade altarringen togs bort och ersattes av en rak. Ett rakt altarskrank ska enligt uppgift tidigare ha funnits i kyrkan men när det var så sägs inte. Ny bänkinredning med slutna dörrar efter äldre förlaga som fanns kvar i koret. Ny inredning i sakristian. Ny innervägg mot trappan till pannrummet. I pannrummet iordningställdes el-central och skåp för förvaring. Det gamla stengolvet från koret användes till golv i det här utrymmet.
Kyrkorummets färgsättning gick före denna renovering i grått och grått kom även i stor utsträckning att användas även vid denna renovering. Nu målades väggar och tak ljust gråa. Bänkarnas dörrar fick laserade, rosa fyllningar och ramar laserade i ljust grått samt sidostycken i svart lasyr på ljus botten. Sittbänkarna och bänkinredningens insida laserades i grönt. Altarskranket målades i ljusblått och altaruppsatsens tidigare ljusa färgsättning fördjupades med mörkare toner bl a i brunt. Taket under läktaren laserades i svart. Nytt syrabehandlat glas insattes i korfönstren och fönstren på västra gaveln.
1966
Elektrisk klockringning installeras. Ny orgel installerades tillverkad av orgelbyggare Ingvar Johansson, Långaryd.
1969
Takarbeten utförda av BA Bengtsson, byggnadsingenjör. Omläggning av taket. Tegel på tornhuven samt långhusets och sakristians tak ersattes med kopparplåt. Troligen byttes också plåten på lanterninen. Denna var tidigare täckt med galvaniserad plåt men är idag täckt med kopparplåt lik plåten på övriga tak. Takstolarnas träpanel ska ha ersatts med tryckimpregnerat trä. Nya rännor och rör i koppar. Takgesimsen putsades och avfärgades. Lanterninens väggar av trä målades med träkonserveringsmedel i brunt. Torntuppen förgylldes.
1971
Åtgärder i vapenhuset och koret efter förslag av BA Bengtsson byggnadsingenjör. Vapenhusets ingång försågs med innerdörrar så att man fick ett vindfång. Ett nytt fönster likt övriga men mindre gjordes i den södra väggen i vapenhuset. I korets nordöstra hörn togs två korbänkarna bort för att bereda plats för kör.
1979-81
Exteriör och interiör renovering efter förslag av arkitekt Anders Berglund, Värnamo. Arbetet utfört av Gunnars Bygg & Måleri AB, Värnamo. Exteriört lagades taklisten och fasadputsen. Kyrkan avfärgades med Gotlandskalk. Färgen liksom tidigare ockra. En handikappramp byggdes vid den västra entrén. Målning av fönster, dörrar, ljudluckor och lanternin. Målning av innertaket. Målningskomplettering av predikstolen. Kolonnerna skrapades rena, sprickor lagades och därefter marmorerades de på nytt
1988
Ny högtalaranläggning installeras av PO: s ljud och bild, Nybro. ATA 1993 Omfattande renovering av lanterninen pga rötskador till följd av läckage. Arkitekt Anders Westerlund. Ytterpanel, golv och delar av stommen fick bytas ut. Nya luckor. Putslagningar på hela kyrkan. Sockeln på långhusets västra gavel och tornet frilades från puts för att undvika fuktvandring i anslutning till den källa som påträffats i samband med arbeten under kyrkan tidigare under 1900-talet.
1996-97
Ett nytt fristående altare tillverkades av Englunds snickerier, Böda. Det placerades framför det gamla altaret.
2007 Trägolvet i sakristian täcktes med masonit och heltäckningsmatta för att minska drag. Det gamla prästaltaret togs bort och det fristående altarbordet flyttades in i sakristian
Källor
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet.
KLM Kalmar läns museums arkiv.
RB Ragnhild Boström, Böda och S:t Olof
BA Muntliga uppgifter kyrkvaktmästare Börje Andersson