SANKT NICOLAI KYRKA

Kyrkomiljö
Simrishamn ligger vid kusten strax söder om Tommarpsåns utlopp i Östersjön. Det rika sillfisket under medeltiden gjorde att en mängd fiskelägen av tillfällig karaktär bildades längs med den skånska kusten. Simrishamn är ett av dessa som med tiden permanentades. Fiskeläget kallades Svimaros (mynningen vid den långsamt flytande ån) och finns omnämnt redan 1123. I ett privilegiebrev från Kung Val-demar I år 1161 anges kapellet i fiskeläget Simrishamn som annekterat till Premonstratenserklostret i Tumatorp (dagens Östra Tommarp). År 1368 omnämns staden Simrishamn för första gången i skrift.
Simrishamns centrum utgår från det medeltida stadsnätet med små, smala gator och oregelbundna kvarter. Det stora torget mitt i staden har vuxit fram där vägarna från Tommarp och Simris ursprungligen gick samman och bildade en väg ner till hamnen. Torget har efter arkeologiska utgrävningar daterats till 1300-tal. Idag kantas torget av kyrka, rådhus och blandad bebyggelse från framförallt 1800-talet. Stadskyrkan i Simrishamn helgades åt S:t Nicolaus som enligt katolsk sed var skyddshelgon åt fiskare och sjömän. Kyrkan ligger centralt placerad i den medeltida bykärnan. Kyrkogårdens om omger kyrkan användes som begravningsplats fram till 1832. Vid en arkeologisk undersökning 1987 återfanns 19 gravar utanför den norra kyrkogårdsmuren. Gravarna bedömdes vara från tidig- eller högmedeltid. Idag omges kyrkan av en kyrkotomt av parkkaraktär.

Hansan etablerade sig tidigt i Simrishamn och det tyska inflytandet var så stort att staden under flera hundra år var tvåspråkig. Hansan uppförde under 1400-talet ett så kallat Lübeckerkapell i staden, bara ett stenkast från S:t Nicolai kyrka. Enligt Johannes Meyers karta över Simrishamn från 1650-talet fanns då fyra kyrkobyggnader i staden. Utöver de redan nämnda fanns i stadens sydöstra hörn en S:t Jörgenanläggning som angavs vara ödelagd och i stadens nordöstra hörn fanns ett Trefaldighetskapell. De två sistnämnda har inte lokaliserats arkeologiskt. Lübeckerkapellet förföll i och med Hansans tillbakagång under 1600-talet. Sten från kapellet användes slutligen som fyllnadsmassor i hamnen.

S:t Nicolai kyrka var ett tydligt landmärke för sjöfarten, i synnerhet efter att tornet byggdes på 1500-talet. Under medeltiden, med en tillfällig tillbakagång under 1600-talet, utvecklades Simrishamn till centralort på Österlen tack vare att sjöfarten och handeln med bland annat spannmål växte.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Simrishamn 25:1. Fornlämningen avser utsträckningen av staden Simrishamn enligt karta från 1674 och skyddas enligt Kulturmiljölagen 2 kap.
Simrishamn är utpekat som särskilt värdefull kulturmiljö i Länsstyrelsens Kulturmiljöprogram för Skåne. Kulturmiljöstråken Väg 9, Järnvägen Malmö-Simrishamn samt Skånelinjen berör också staden.

Kyrkogård
Kyrkan omges i samtliga väderstreck av en kyrkotomt, delvis med gräsmatta men framförallt belagd med grus. I norr, öster och söder gränsar bebyggelsen nära intill muren. Sedan en ny kyrkogård anlades norr om staden år 1833 har platsen kring S:t Nicolai kyrka inte använts som begravningsplats. Kyrkogårdsmuren revs 1846 men rester av muren markerar än idag kyrkogårdens historiska utsträckning. Delar av murarna har försetts med sittplatser av trä. Framförallt väster om kyrkan finns ett mindre grönområde som är gräsbesått och inramat av en klippt idegranshäck. I dess södra del finns ett storvuxet träd och bredvid detta ett konstverk i form av ett skeppsankare. Även i väster finns en liknande, gränsmarkerande klippt häck. Längs kyrkotomtens södra sida är en trädrad av lind planterad innan en stensatt plats leder vidare mot stadens torg. Sedan 1950-talet har skulpturerna Systrarna och Musicerande ängel av Carl Milles haft sin hemvist på kyrkotomten.

Källor
Underhållsplan för S:t Nicolai kyrka, Ponnert arkitekter AB, 2009.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Skånsk kulturbygd, Skånes hembygdsförbunds årsbok, 1982.
Kyrkans föremål - beskrivande lexikon, Charlotta Hanner-Nordstrand m.fl., Svenska kyrkan och Göteborgs universitet, 2015.
S:t Nicolai kyrkoplan, Översiktig arkeologisk förundersökning 2012, UV-rapport 2013:53

Internet
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök: Webplats: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor. Webplats: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/search.html