Kyrkomiljön
När örlogsstaden Karlskrona anlades på 1680-talet behövdes mark för jordbruk och djurhållning tas i anspråk norr om stadskärnan på Trossö. Med tiden utvecklades ett system med så kallade stadsfarmar, arrendegårdar på stadens mark, på Wämö. Gårdar i trakterna kring nuvarande bostadsområdet Kungsmarken var bland annat Marieberg, Sunna och Mariedal, gårdsnamn som lever kvar i angränsande bostadsområden som började växa fram under 1900-talets förra hälft. Ett flertal fornlämningar i form av bland annat gravfält påvisar emellertid en påtagligt längre mänsklig aktivitet i området än så.
På höjden norr om Sunnadal och Marieberg med sina flerfamiljsbostäder uppförda kring 1950 anlades 196473 Kungsmarken, som en del av det så kallade miljonprogrammet. Ansvarig arkitekt var Curt Strehlenert som under många år var chef för HSB:s tekniska kontor och därigenom kom att vara ytterst ansvarig för en betydande del av den bebyggelse som uppfördes i landet från 1940- till -70-tal. Strehlenert ritade själv ett flertal nya centrumanläggningar och bostadshus, där han uppmärksammats för sin förmåga att den höga produktionstakten under framför allt 1960-talets bostadsbyggande till trots lägga fokus på individuella detaljer och inte hänfalla till en typiserad standardproduktion. I Kungsmarken får skalan närmast beskrivas som brutalistisk, med 1700 lägenheter fördelade på tre byggnadskroppar, ett intryck som dämpas av byggnadernas slingrande former som tycks anpassade efter topografin och ger anläggningen en säregen men distinkt modernistisk prägel.
Kyrkan är belägen vid foten av den höjd som utgör Kungsmarken, strax norr om Marieberg och öster om Sunnadalskolan. Utöver bebyggelse, vägnät och parkeringar präglas närmiljön främst av det mindre skogsbestånd av främst bok och ek som omger kyrkan på stigningen i norr och väster.
Kyrkotomt
Kungsmarkskyrkans tomt avgränsas mot Sunnadalsvägen i söder av en låg gjuten betongmur med en fris av rektanglar i lågrelief, delvis avtäckt med stenskivor. Innanför muren är marken belagd med smågatsten och här återfinns även enklare blomsterplanteringar, buskar samt en högväxt tuja. I övriga väderstreck omges byggnaden av en gräsbevuxen naturtomt som endast sträcker sig några meter från kyrkan, där den inramas av ett bestånd bokar. I öster leder en asfalterad gångstig upp till entrén på norrsidan och vidare upp mot Kungsmarken.
Byggnader på kyrkotomten
Öster om kyrkan står klockstapeln i gjuten betongkonstruktion. Fyra pelare med konsoler bär upp bjälkar i nord-sydlig riktning på vilka i sin tur klockan vilar. Klockstapeln avtäcks av ett plåtinklätt svängt tak snarlikt det vid kyrkans entré.
Källor och litteratur
Haas, J. Anders Berglund (f. 1925): arkitekt i Värnamo. Ur Åsgrim Berlin, A. [red]Småländska kulturbilder 2007 Visioner och vardagsarkitektur: byggnadskonst i Jönköpings län under 1900-talet. Jönköping: Jönköpings läns museum, 2007.
Blekinge Museum. Kogubbar och stadsfarmar. Historik: http://www.blekingemuseum.se/pages/88, hämtad 2021-01-11.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok, hämtad 2021-01-10.
Diverse fotografier, tidningsurklipp och dokument ur kyrkans samling.
Platsbesök 2020-10-09.