SVENSKÖPS KYRKA

Kyrkomiljön
Mitt på Linderödsåsen i ett småkuperat landskap mellan skogs-, betes- och odlingsmarker ligger Svensköps kyrka. Det första skriftliga belägget för Svensköp är från 1390 som då stavades Suenskøb vilket var namnet på kyrkbyn som också gett socknen sitt namn. Ortnamnet innehåller mansnamnet Sven och köp som syftar till köpt mark eller köpt gård. Kyrkans namn är emellertid något missvisande, då den inte ligger i Svensköps by utan i grannbyn Kilhult, knappt två kilometer längre söderut.

I Svensköps by fanns fram till 1864 en medeltida stenkyrka och byn fyllde då funktionen som sockencentrum. Vid 1800-talets mitt var den medeltida kyrkan i dåligt skick och rymde därtill inte längre den växande församlingen. Beslut fattades om att uppföra en ny kyrka, men eftersom Svensköp låg i utkanten av socknen uppstod oenighet kring den nya kyrkans placering. Kilhults mer centrala läge i socken ansågs av många lämpligare och dessutom strålade ett större antal vägar samman här. En ytterligare nackdel med Svensköp var att en ny större kyrka inte skulle få plats på den kulle där den medeltida kyrkan låg och att kyrkbygget dessutom skulle påverka de befintliga gravarna på kyrkogården. Slutligen byggdes den nya kyrkan i Kilhult 1864. Byggnadsmaterialet och nästan alla inventarier från den medeltida kyrkan såldes och återstoden av den medeltida kyrkan lämnades att bli en ruin. Till en början tycks den nya kyrkan ha benämnts Kilhults kyrka, för att efter sekelskiftet 1900 återigen anta det gamla sockennamnet Svensköp.

På initiativ av kyrkoherde Simon Röstin genomfördes 1951 en restaurering av den gamla kyrkoruinen. Vid restaureringen hittades spår efter pålar i marken vilket tyder på att den medeltida stenkyrkan kan ha föregåtts av en stavkyrka på samma plats. Kyrkoruinen samt den kringliggande kyrkogården skyddas idag som fornlämning. Den gräsbevuxna kyrkogården omgärdas ännu av en stenmur, och det finns 2 gravhällar och 12 gravstenar på platsen, varav den äldsta är från 1638.

När den nya kyrkan byggdes fanns endast ett par gårdar i Kilhults by men under 1900-
talet har en allt större bykärna vuxit fram kring kyrkan, som är belägen mitt i byn där fyra vägar strålar samman. Utöver kyrkan består bebyggelsen idag av församlingshem, skola, lanthandel, föreningslokal, fotbollsplan, ett fåtal gårdar samt spridd villabebyggelse från främst 1900-talets andra hälft. Utmed vägen mellan Kilhult och Svensköp ligger enstaka äldre gårdar. Svensköps by saknar idag sammanhållen bykärna.

Kyrkogård
Kyrkogården omgärdas av murar, häckar och en trädkrans med hamlade lindar. Från huvudentrén i väster leder en grusgång som fortsätter runt kyrkan. Ytterligare två entréer med grindar finns från den gamla landsvägen i norr. Kyrkogården har tillkommit under tre etapper och har därför tre huvudsakliga karaktärer.

De äldsta kvarteren återfinns närmast kyrkan och är till största del gräsbevuxna med undantag för ett fåtal grustäckta gravar i nordöst. På den sydöstra delen finns fyra gjutjärnskors från 1870-talet. Merparten av de övriga gravstenarna är äldre och högresta och står i ostrukturerade rader. Under åtminstone större delen av 1900-talet var partiet söder om kyrkan avdelat i två kvarter genom en grusad gång som löpte från kyrkans sydportal. I denna del har nyligen tillkommit en minneslund, utformad med fyra hängbjörkar, lyktstolpe, ljushållare samt trädgårdssoffa och avskärmande bokhäck. Bland den övriga växtligheten kan nämnas ett antal äldre rododendron- och syrenbuskar.

1919 utvidgades kyrkogården österut med 2500 kvadratmeter. De grusade gångarna och gravarna är strukturerade i strikt symmetri kring en centralaxel i form av en bredare grusad gång. Gravvårdarna är av varierande höjd och gravarna ramas in av lågt klippta buxbomshäckar. Ett fåtal högre barrväxter, så som tuja och sockertoppsgran, bryter den i övrigt lågt hållna vegetationen.

1950 utvidgades kyrkogården återigen åt öster, denna gång med 3600 kvadratmeter. Strukturen följer den tidigare utvidgningen med tydlig symmetrisk uppbyggnad men är till största del gräsbevuxen. De lågt hållna gravvårdarna är delvis placerade mot mellanliggande rygghäckar.

Byggnader på kyrkogården
Bårhuset uppfördes 1959 i det nordöstra hörnet av kyrkogårdens yngsta del efter ritningar av domkyrkoarkitekten Eiler Græbe, som knappt 30 år tidigare restaurerat kyrkan. Byggmästare för projektet var Ivar Persson från Kilhult. Fasaderna är vitputsade och sadeltaket är avtäckt med rött enkupigt tegel som lagts i bruk på gavelmurarna. Porten åt väster utgörs av en pardörr av stående ekbrädor. I gavelspetsen över porten sitter ett latinskt kors av smidesjärn.

Källor och litteratur
Antikvarisktopografiska arkivet: diverse handlingar och fotografier.

Underhållsplan Svensköps kyrka (2004-11-02), AIX Arkitekter AB, Stockholm.

Rignell, K-E (red), Andersson, A, m.fl.: Svensköps socken genom tiderna, 1988.

Wahlberg, Mats (red.): Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI), Uppsala 2003.

Lantmäteriet. Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/searchresult.html?archive=GEOIN&firstMatchToReturnLMS=1&firstMatchToReturnREG=1&firstMatchToReturnRAK=1&yMin=6192288&xMin=428378&yMax=6193288&xMax=429378, hämtad 2018-02-19.

Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2017-11-20.

Svenska kyrkan. Hörby församling. Svensköps kyrka: http://www.svenskakyrkan.se/hoerby/svenskops-kyrka, hämtad 2017-12-01.