skulptur, figur

Skulptur: Tsongkhapa, 1357-1419.

āsana: Tsongkhapa sitter i meditationsställning (dhyanasana) på en lotustron.

Mudra och attribut: Han har sin högra hand i en diskuterande gest (vitarka mudra), och sin vänstra hand i en gest som visar att han fattar ett korn av sanningen, (cincihnamudra). Han har en lotus vid var axel. På lotusblomman vid hans högra axel finns ett svärd av silver. Stjälken till denna lotusblomma vilar i lamans högra hand. På lotusblomman vid hans vänstra axel finns en bok. Svärdet och boken utgör Manjushris attribut, vilka Tsongkhapa bär då han är en inkarnation av Manjushri.

Skulpturen är gjuten i brons/koppar, och är sedan brännförgylld. Håret är svartmålat, ögonen är svartmålade. Dräktens dekorationer är graverade. Svärdet och en del av lotusblommans stjälk är av silver som nu svartnat.
Skulpturen är fylld och försluten med en bottenplatta av koppar graverad med en korslagd vajra (vishvavajra).

Skulpturen har en inskription på tibetanska på baksidan. Av inskriptionen framgår att skulpturen föreställer Tsongkapa. Tsongkapa är en inkarnation av Manjusri, med svärdet och prajnaparamitas bok som sina attribut. På skulpturens baksida finns också en papperslapp med kinesiska tecken.

"Porträtt av en storlama. Figur av mässing." (MLK)

"Tsongkhapa, (1357-1419)
Tib. tsong kha pa
Grundare av Gelugpa-orden.
Förgylld brons.
Tibet, 1600-tal."
(Föremålstext till utställningen Bilder av Buddha.)

Tsongkhapa, `Mannen från lökdalen´, grundare av den nya Kadam- eller Ge lugpa-orden, föddes 1357 i Amdo i nordöstra Tibet. Hans förste lärare var Kadampa Rinchen Döndrup, som genom drömmar och orakel leddes till pojkens familj. Tsongkhapa var då bara tre år. Som sjuåring erhöll han av den fjärde Karampa Lama, Deshin Shekpa, ordination som novis med namnet Sumatikirti. År 1372 reste han till de centrala delarna av Tibet för att under tjugo år studera hos lärare av de olika buddhistiska riktningarna. Efter att ha fått full munkvigning 1385 fortsatte han studierna och erhöll i Lhasa titeln acarya 1392.

En mer mystisk fas inträdde nu i hans liv. Långa tider levde han i tillbakadragenhet med dagliga lärda samtal med bodhisattvan Manjushri. Efter vad som beskrivs som hans fullständiga upplysning 1398 genomförde han under följande åren en klosterreformation. Inspirerad av den andliga traditionen från Nagarjuna och Chandrakirti lade stor vikt vid en sträng klosterdiciplin, celibat, och en återgång till studier av främst indiska texter. Han utrensade olika magiska tantriska bruk. Själv såg han sig närmast som en efterföljare till den andliga förnyelse som den bengaliske mästaren Atisha påbörjat på 1000-talet. Den nya rtiktningen fick namner dge lugs pa, `De dygdiga´, ibland också allmänt kallad Gulmössor efter färgen på lamornas hattar.

Till Tsongkhapas fyra stordåd räknas återuppbyggandet av Maitreya-templet i Dzingji, sammankallandet av ett allmänt koncilium för översyn av klosterdiciplinen, införandet av den stora nyårsbönen smon lam chen po 1409, samt byggandet av tre stycken tredimensionella mandalas för buddhorna Guhyasamaja, Cakrasamvara och Vajrabhairava 1415.

Hans omfattande författarskap har samlats i 16 band, varav hans mest kända verk lam rim chen mo är en frälsningsväg. Centra för den fortsatta reformationen blev de tre klostren utanför Lhasa: Ganden, Drepung och Sera.

Efter sin död 1419 kom Tsongkhapa på grund av sin stora lärdom att uppfattas som en inkarnation av bodhisattvan Manjushri. Som sådan är han här avbildad med Manjushris attribut, svärdet och boken, uppburna av de blomstänglar han håller." (Ur `Vem är vem i bildvärlden´, en text till utställningen `Bilder av Buddha´)

Inköpt i Peking 16 januari 1930. (MLK)

Montell berättar:
"Peking was defenitely the right place to collect objects of Lamaistic origin; partly because many lama temples, under the protection of the imperial house, have existed both in the city and its vicinity; partly because objects have constantly found their way here from temples and monasteries in Mongolia and Tibet. Larson and I consequently devoted ourselves to a regular search throughout the many curio-shops of this immense city. We went through one part after another, through street after street and in this way got a good idea of what could be purchased. Our collections increased rapidly, especially, by the addition of paintings and images. Many kinds of textiles, of different colours, mats and garments are necessary parts of the furnishing in a first-rate lama temple, and already from the beginning we attached great importance to this detail and succeded in obtaining exquisite things of which many emanated from the temples in Jehol." (Montell. 1945. s.338f)

Pris 400 mnex dollar. Föremål 305-324 ingick i priset. (MLK)