HÖSSNA KYRKA

1822 besiktigades den gamla kyrkan som uppvisade rämnor och takskador. Skadorna var omfattande och kyrkan var för övrigt för liten. Sockenstämman fattade beslut om nybygge. Finansieringsproblemet gjorde att planerna drog ut på tiden. Socknen var fattig och hade lidit av missväxt. Ändock var sockenmännen ovilliga att ansöka om rikskollekt, emedan villkoret var att kyrkan brandförsäkrades. 1838 lyckades dock nyblivne kyrkoherden Anders Essén att driva igenom ansökan om rikskollekt och stambok, vilket även beviljades av konungen. 1839 kunde bygget bli av. Ritningar hade upprättats av arkitekt G L Westerling vid Överintendentsämbetet. Dessa modifierades dock av byggmästaren Lars Nilsson från Sandhult. Exempelvis slopades de utpräglat antikiserande ljudöppningarna med sina pelare och raka överliggare. Dessa utfördes istället stickbågiga på 1700-talsmanér. Från den gamla kyrkan övertogs Ullbergs predikstol, vilken försågs med ny trappa, bas, ljudtak och ny färgsättning. Kyrkan målades av Erik Abrahamsson på Hyåsen. 1859 färdigställdes en niostämmig orgel, byggd av Svante Johansson, Liared. Pipmaterial skall ha använts från en orgel inköpt från Södra Fågelås.
1899 ersattes altarets mantelkors av en muralmålning, utförd av konstnär Anders Gustaf Ljungström, Sandhem. Sannolikt svarade denne vid samma tillfälle för en interiör ommålning då väggarna försågs med indelningar mellan fönstren och schablonerade ornament. Bänkarna ekådrades. Vid denna tid insattes en kamin med rökrör och fönstren försågs med innanlufter. 1911 ombyggdes orgelverket av Levin Johansson, Liared. Det gamla pipmaterialet återanvändes.
1923 gjordes vissa renoveringsarbeten, projekterade av arkitekt Anders Roland och ledda av byggmästare C Olsén. De obekväma bänkarna ombyggdes. Ryggarna gjordes lutande och sitsarna breddades. Gavlarna breddades, men dörrarna bibehölls. Bänkraderna kortades så att sidogångar erhölls, mot vilka endast sattes nya gavlar. Interiören ommålades. Väggarna kalkfärgades i gulvitt utan indelningar och fick oljemålad bröstning. Bänkarna målades gråblågröna med marmorerade fyllningar, likaså läktarbröst och dörrar. Taket målades gråvitt med marmorerad list. Även predikstolen målades gråvit. Orgelns färger bibehölls. Hela kyrkorummet försågs med nytt golv. Norra mittporten igensattes och i dess ställe anordnades en murad skorsten för kaminen. Redan 1930 fick nytt golv läggas in p.g.a. hussvamp. 1933 omputsades fasaderna. 1936 omtäcktes yttertaket med enkupigt rött tegel, likt befintligt. 1939 installerades en varmluftsanläggning med kalorifer, tillverkad av Ebbes bruk. Denna inhystes i ett nybyggt pannrum under långhuset med nedgång från den gamla nordportens smyg. Arbetena leddes av byggmästare L J Johansson, Ulricehamn. Interiören rengjordes och ommålades. Väggarna vitkalkades och taket målades i befintlig ton. Vid samma tillfälle lades nytt plåttak på sakristian och hela kyrkan försågs med nya hängrännor och stuprör.
1955 genomfördes en större renovering i enlighet med program av arkitekt Axel Forssén. Elektricitet drogs in för uppvärmning, belysning och klockringning. Skorstenarna revs. De två obekväma trapporna i vapenhuset ersattes av en ny i norr, under vilken gavs utrymme för förråd och elcentral. Mursprickor i korväggen lagades och två där befintliga rundfönster igenmurades på insidan såsom varande "synnerligen störande i interiören och obehövliga". De glasade genombrytningarna i sakristidörrarnas övre del igensattes med plywood. Predikstolen konserverades av Thorbjörn Engblad som tog fram den ursprungliga bemålningen. Trappskärmen nytillverkades och gavs en sluten form med fyllningar. Norra korbänken avkortades åt väster så den ej behövde passeras på väg till predikstolen. Nummertavlornas placering i korbänkarna ändrades något. Sakristian försågs med ny skåpsinredning och bönaltare. Interiören ommålades i sin helhet. I stort förefaller man ha hållit fast vid 1923 års färgsättning. Väggar kalkades och snickerier oljemålades. Hade resurser funnit så hade Forssén velat ersätta Ljungströms "amatörmålning" med en "altartavla av hög kvalitet målad av en framstående konstnär". Nya ytter- och innerfönster tycks ha tillkommit vid renoveringen, något som ej var projekterat.
1991 ommålades interiör och exteriör (den förra utan att tillstånd sökts hos länsstyrelse). För arbetet svarade Gällstads färg AB. Vid något tillfälle efter 1955 hade väggarna och tak målats med alkydoljefärg, varför detta åter kom till användning. Församlingen ville ej göra en hel omputsning av interiören. Bänkar och läktare bättringsmålades. Fasadernas puts lagades och kalkavfärgades. Exteriöra snickerier oljemålades och plåttaken målades med takfärg. Konservator Gunnar Truedsson rengjorde muralmålning och predikstol. 2000 lagades och avfärgades KC-putsen på långhusets norra och västra fasad. Plåttak och takfot målades. För projekteringen svarade Voten Arvid Konsult AB.

HÖSSNA KYRKA - Salkyrkan uppfördes i sin helhet 1839 i empirestil. Hon består av ett långhus med fullbrett rakt kor samt smalare rundad sakristia i öster. I väster är ett torn med lanternin.
FASAD - Kyrkan vilar på en utkragande spritputsad sockel med gulgrön kalkfärg. Fasaderna bär en kvastad och vitkalkad puts, utom på norra långsidan där det rör sig om en sprutad KC-puts med inslag av kvarts. Denna långsida är likaså vitkalkad. Sannolikt är även tornets puts cementhaltig. Den norra mittporten och lunetten ovan denna är igenmurade och markerade med grunda nischer. Framför portnischen sitter en svart plåtlucka över en murad trappnedgång till pannrum från 1939. Ovan västporten är en inmurad rektangulär kalkstensplatta med byggnadsår och regent i förgylld inskription. Tornets klockvåning har i varje sida en stickbågig ljudöppning med sentida stickbågiga parluckor, vilka har stående svart panel och jalusier av trä. Den fyrkantiga lanterninen har i varje sida en rundbågig öppning med svart sentida träräcke. Lanterninen är klädd med vit träpanel. Hörnen markeras med lisener och kring öppningarna är pilastrar samt mot takfoten tandsnitt. Ovan sakristiporten syns sidan av en inmurad liggande häll. FÖNSTER - Ytterfönstren är från 1955 och har fasta lufter om inget annat anges. Karmar och bågar är av vitt trä. Solbänkarna av sten är sluttande och putsade, samt avtäckta med plåt (kopparplåt på södra långsidan). Långhus och kor har rundbågsfönster med korspost och fem lufter. Dessa har tolv rutor var medan lunetten har 24. Spröjsen är av bly. Ovan mittporten i söder sitter en lunett som de nämnda. I tornets bottenvåning sitter två fönster med samma form, fast med träspröjs. Det norra av dessa fönster är ursprungligt med handblåsta glasrutor. Tornets tredje våning har åt väster ett rundfönster med sannolikt ursprunglig enkel luft, i vilken sitter tio rutor i träspröjs. Korgavelns röste har två rundfönster med enkla lufter. Dessa har 16 rutor i dekorativ blyspröjsning och härrör sannolikt från 1899 års renovering. Sakristian har två rundbågsfönster med korspost och fem lufter. Varje luft har nio rutor med undantag av lunetten som har 18. Spröjsen är av bly.
PORT - Västport och mittport utgörs av ursprungliga stickbågiga pardörrar med upptill fiskbenspanel och nedtill inskuret rombiskt mönster. Bemålningen är svart. Rombisk låsplatta och handtag i smide på västporten är ursprungligt. Framför portarna är sentida kalkstenstrappor, varav västporten även har handikappramp åt norr och räcken i väggen av järn. Den raka sentida sakristiporten är centralt placerad i öster och är klädd med liggande svart spontad panel. Framför porten finns en sentida kalkstenstrappa.
TAK - Långhuset bär ett sadeltak med valmad spets i öster. Taket täcks av enkupigt lertegel. Takfoten av vitt trä har karnisprofil. Sakristians tak är valmat och täckt med svart storplåt. Takfoten är av vitt trä med rundstavsprofil. Tornets båda takfall åtskiljs av den fyrkantiga lanterninen. Det nedre fallet är flackt och täckt med skiffer. Takfoten utgörs av konsoler i vitt trä. Det övre fallet har en svagt rundad profil och täcks av falsad plåt. På dess topp står ett förgyllt kors på kula. Takfoten utgörs av vitt trä, har rundstavsprofil och bär en enkel relief. Alla nämnda takfall har hängrännor och stuprör av vit plåt, även lanterninen.