Sätra nedre kraftstation

Vatten från Edsån leds fram till kraftverkets intag via en invallad
inloppskanal. Vid höga flöden kan avbördningen ökas i en separat sidofåra
öster om kraftverket. Intaget har fyra spettluckor av trä och ett rensgaller
som rensas maskinellt. Från intaget leder en ca 30 meter lång trätub in i
kraftstationens nordvästra, avfasade hörn. Kraftstationen är uppförd på
grundläggningen av en tidigare trämassefabrik. Utloppet går via en
naturstensskodd kanal, tidigare utlopp vid fabriken. Ett 100-tal meter
nedströms går utloppskanalen ihop med den sidofåran i öster. Här återfår
Edsån sin naturliga karaktär. Fallhöjden är 8,8 meter.

Kraftstationen är uppförd i en våning i tegel med underbyggnad för sugrör
och utloppstunnel i betong. Byggnaden har ett sadeltak belagt med
trapetskorrugerad plåt. Gavelröstena är klädda med rödfärgad lockpanel.
Byggnaden är i övrigt slätputsad och avfärgad i en vit kulör. Förändringar ska
ha skett avseende taket på 1990-talet. In till maskinhallen leder en dubbelport
i vitmålat trä vilken hör till det ursprungliga utförandet. I ena portbladet har
en mindre grönmålad gångdörr tagits upp. På den nordvästra gaveln finns tre
mindre fönsteröppningar som är täckta med skivor. Invändigt är golv och tak
utfört i betong. Väggarna är putsade.

Kraftverkets turbin är en tvillingturbin av francistyp tillverkad av Finshyttans
Bruk i Filipstad 1942. Turbinen är innesluten i ett cylindriskt tryckskåp.
Turbinregulatorn finns kvar på sin ursprungliga plats men är tagen ur bruk.
Dagens reglering sker med en hydraulikmotor. Turbinens axel driver en äldre,
liggande Aseagenerator, vilken genomgick en större renovering 1996.
Kraftverkets generatoreffekt är ca 430 kW. Sedan 1996 sker all reglering med
automatik. Ställverksutrustningen finns i maskinsalen.

För beskrivning och historik-läs under anläggningsnivå.
, 1739 etablerades ett järnbruk vid Sätra gård. Rörelsen växte och omfattade
även sågverk, kalkbruk, tegelbruk, vattenkvarnar, jordbruk och skogsbruk.
Antalet anställda var som mest cirka 100 personer. Tillverkningen vid
järnbruket utgjordes huvudsakligen av stångjärn, som exporterades bland
annat till England.

I mitten av 1800-talet inträffade den så kallade bruksdöden, då många mindre
järnbruk fick läggas ned på grund av bristande lönsamhet. Vid Sätra bruk
upphörde stångjärnsproduktionen 1895. Istället började man tillverka
pappersmassa av asp och gran i två träsliperier, övre och nedre. Massan
exporterades och under ett par decennier var lönsamheten god. År 1935
köptes Sätra Bruk AB av Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
1942 brann den övre fabriken ned till grunden och samtidigt upphörde
produktionen vid den nedre. För att ta till vara vattenkraften byggdes i stället
två kraftverk.

Redan vid mitten av 1890-talet insattes en turbin vid övre sliperiet för
produktion av likström för belysning i Sätra. Sätra bruk är upptagen i en
förteckning över elektriska anläggningar i Skaraborgs län vid mitten av 1920-
talet. Med undantag för detta, mindre kraftverk var trakterna kring Undenäs
oelektrifierade.