Röse

Röse, runt, ca 2 m diam och 0,3 m h, av 0,2-0,4 m st stenar, med tendens till en kantkedja av större stenar. vid arkeologisk undersökning år 1990 påträffades, på ursprunglig marknivå under en mindre, flat "locksten", gravgömman, ca 0,4 m i diam. Gravgömman innehöll en koncentration av kraftigt fragmenterade brända och rensade ben, blandade med ett antal gravgåvor. Personen har uppenbarligen kremerats på en annan plats, varefter benen och gravgåvorna ihopsamlats, rensats (kol saknades nästan helt) och lagts ned i graven i en behållare av något slag. Behållaren antyds av den begränsade fyndytan och av en liten bit hartsliknande material som sannolikt använts som tätning av behållaren. Fyndmaterialet antyder att den gravlagda varit en kvinna. Bland gravgåvorna återfanns nämligen 24 röda och gula/orangefärgade pärlor av glasfluss (glasmassa), något som i denna mängd åtminstone i Mälardalen uteslutande förekommit i kvinnogravar. Övriga gravgåvor bestod bl.a. av en trearmad skobrodd av järn för vinterbruk, några nitar och beslag av järn samt en i tio delar söndersprucken sten av vit kvarts. De karakteristiska röda och gula tunnformiga pärlorna brukar traditionellt dateras till äldre
vendeltid (600-tal), men pärltypen har funnits även under vikingatid (ca 800-1100 e.Kr.). En C14-datering: 1155±70 BP (okalinbrerat), AD 690-1020 (kalibrerat 2 sigma), folkvandringstid. (Raä dnr: 321-1861-2011)

Äldre beskrivning: Röse, 1,5 m diam och 0,25 m h. Stenarna är vanligen 0,1-0,3 m st och övertorvade.