I Stadsmuseets 1700-talsutställning finns en kristallpokal. På pokalens fot står det: ”Gustafs källas najader till sin nådigste konung ”. En najad är en vatten-ande i den antika mytologin och det här är alltså en historia om vatten. Göteborg grundades på en plats utan rent vatten, men några kilometer söderut fanns Kallebäcks källa. Den låg högt nog för att ge självtryck ända till stan men problemet var bara att ingen ville stå för kostnaden att dra en ledning.
År 1785 fick några av stadens köpmän nog, de skramlade ihop summan och Göteborg fick sin första vattenledning. I november 1787 fick kung Gustav den tredje beskåda källan, som då döptes om till Gustafs källa. Det var även då najaden dök upp. Hon läste en dikt och bjöd kungen att dricka ur kristallpokalen. Som tack fick hon en guldmedalj, men var den har tagit vägen, och vem det var som fick den tveksamma äran att klä sig som najad mitt i vintern, det har vi typiskt nog ingen aning om.