DOROTEA KYRKA

Östra kyrkogården
I direkt anslutning till kyrkan ligger Östra kyrkogården. Den upptogs sannolikt ca 1800 och planlades 1921. Före 1950-talet var kyrkogården omgärdad av ett ljust trästaket. Idag avgränsas kyrkogården i norr av kyrkan och mot övriga väderstreck av fullvuxna björkar, karaganhäck och lövsly. Sedan 1970-talet nås såväl kyrkan som kyrkogården huvudsakligen från grusparkeringen i norr, men den äldre uppfartsvägen i sydväst finns kvar och möter kyrkogården genom två murade portstolpar. Marken är terrasserad i två nivåer, har raka grusgångar, några storvuxna björkar och syrenbuskar. Kyrkogården karaktäriseras av de många grusgravarna, varav flera är inramade med karaganhäckar, en del med stenram, två med smidesstaket och en med kätting. Gravvårdarna utgörs främst av resta stenar i varierande höjd, men det finns även tre gjutjärnskors. På områdets norra del finns mestadels resta stenar i gräsmatta. En av de största grav-vårdarna tillhör offren från den riksbekanta Ormsjöolyckan 1936, då 14 unga flottare drunknade i Ormsjön några mil nordväst om Dorotea. Här finns även författaren Helmer Grundströms grav.

Västra kyrkogården
Ett femtiotal meter väster om kyrkan ligger den rektangulära Västra kyrkogården, som anlades 1832. Ursprungligen omgavs även denna kyrkogård av ett trästaket. I förfallet skick finns delvis ett staket kvar där, möjligen från sekelskiftet 1900. En granhäck planterades 1926 och den är idag mycket betydelsefull för kyrkogårdens rumsliga karaktär. Marken här är plan, med björkar, granar, rönnar och syrener, samt en grusad väg som leder från entrén på östra gaveln rakt mot väster. Innanför granhäcken finns åtskillig grusgravar. En del omramas av stenram eller häck, men flera saknar också inramning. Ett ovanligt inslag är att grusgravarna längst in mot väster omgärdas av låga granhäckar. Gravkapellet i områdets mitt dominerar hela kyrkogården, både genom sin centrala placering och genom sin utformning. Den vitputsade rektangulära byggnaden är utpräglat klassicistisk med sin mäktiga portik och tempelgavel. Gravkapellet uppfördes 1931, efter ritningar av ingenjör Karl Gustav Nord i Hammerdal. Det används sedan 1984 som visningsrum för en fullskalig skulpturgrupp i gips föreställande Nattvarden, av Björn Martinius och Arne Bohman.

Nya kyrkogården
Doroteas största kyrkogård är Nya kyrkogården, ca 2 km väster om samhället. Den anlades 1908, men har utvidgats åt sydväst 1948 och på 1960-talet samt åt öster och sydost 19771980 (VAB). Det plana området är omgivet av en kallmurad bogårdsmur av sten i nordost, en stödmur med häck av bergtall i nordväst samt ett vitmålat trästaket i öster, sydost och söder. Huvudentrén i nordost har portstolpar murade med grovhuggen sten och svartmålade järngrindar. I mitten av det nya området står en klockbock med brant sluttande huv. Den uppfördes 1960 på det äldre området men flyttades till nuvarande plats 1990, samtidigt som gravkapellet, det s.k. Ljusets kapell, uppfördes strax intill. Kapellet är ritat av umearkitekten Torsten Åsbjer och har en typisk postmodernistisk 1990-talsestetik, med sina höga fönster, varierade former och brutna tak. Istället för altartavla ger ett stort fönster i koret utblickar mot naturen utanför. Kyrkogårdens äldsta del ligger väster och nordväst om huvudentrén. Där finns sedan 1991 en minneslund med skifferplattor och buskplanteringar på det tidigare gravkapellets plats. Gravvårdarna består huvudsakligen av resta stenar i gräsmatta i norr, samt söder om det ett område med grusgravar och resta stenar. Grusgravarna har till största delen lagts samman till fält för att rationalisera skötseln. Effekten av detta blir dock att det blir svårt att se skillnad på grusgångar och gravfält på lite avstånd och att kyrkogårdens kvartersstruktur därmed blivit svårare att få överblick över.

HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Den gamla kyrkan i Dorotea från 1799 brann 1932. Den nya uppfördes på de gamla grundmurarna. Kyrkan är uppförd av trä. Den har rektangulär plan. fasaderna är vitputsade och fönstren rundbågade. Långhuset täcks av ett kopparklätt sadeltak, och tornet kröns av en lanternin med svängda takfall. Kyrkorummets trätak är spegelvälvt. Väggarna är vitputsade. Koret avskiljs av en enkel rundbåge.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Den gamla kyrkan i Dorotea från 1799 brann 1932. Den nya uppfördes på de gamla grundmurarna. Kyrkan är byggd i trä. Den har en rektangulär plan. Fasaderna är vitputsade och fönstren rundbågade. Långhuset täcks av ett kopparklätt sadeltak, och tornet kräns av en lanternin med svängda takfall.

Vapenhuset, som ligger i tornets bottenvåning är cirkelrunt. Kyrkorummets trätak är spegelvälvt. Väggarna är vitputsade. Koret avskiljs an en enkel rundbåge. Golvet är av trä.

Altartavlan är målad av Torsten Nordberg. I kyrkan finns två skulpturer av Carl Milles

KÄLLA: Hållén, Agneta, Nya svenska kyrkor III. Rapport RAÄ 1997:1. Stockholm 1998.

I samband med att man bröt sig ur Åsele socken och bildade eget pastorat 1799 ändrades namnet till Dorotea, efter den dåvarande drottningen. Kyrkan placerades högt upp i samhällets norra del och kyrktornet är därför synligt på långt håll. Nedanför kyrkan i sydväst fanns fram till 1930-talet en kyrkstad. Gatunamnet Stallgatan minner fortfarande om de många kyrkstallar som låg där.

Den första träkyrkan från 1799 brann ner i samband med en restaurering 1932, så dagens kyrka är den andra på samma plats. Den uppfördes på de gamla grundmurarna 193234 och gavs många likheter med den gamla kyrkan.

Sedan den gamla träkyrkan brunnit ned bestämdes att en ny kyrka skulle byggas och att den skulle reveteras. Flera olika ritningsförslag togs in och man valde att anta stockholmsarkitekten Evert Milles förslag i enkel klassicistisk stil. Kyrkan uppfördes med regelverkskonstruktion och väggarna reveterades med vit grovkornig kalkputs. En del förutsättningar för kyrkans utformning bestämdes av platsen och återanvändningen av den gamla grunden, däribland måtten och dispositionen med torn i väster, kor i öster och utskjutande sakristia norr om koret. Men det fanns också önskemål från församlingsborna om likheter med den nedbrunna kyrkan.