ASKIM

OMRÅDE
På västra sidan i centrala Askim ligger detta villaområde nära Säröleden. De 44 husen är fördelade på fyra kvarter vid Älvdansvägen, Trollängsvägen och Askims Svedjeväg i öst-västlig riktning, Värslevägen i väst och Askims Kyrkväg, som är huvudgatan i mitten med en något diagonal sträckning. I öst ligger Trollängsskolan och i norr längs hela Älvdansvägens andra sida ligger atriumhus av liknande karaktär med samma upphovsmän. Byggmästare Wikström hade en betongelementfabrik och lät uppföra dessa, samt tre ytterligare områden i närheten. Husen är byggda på en före detta sank ängsmark där dimmorna förr lade sig och därför kallas området "Vita fläcken". Söderut fortsätter villabebyggelsen med hus främst från 1900-talet och många samtida med dessa i rött tegel.

Villorna av betongelement vänder sig avvisande utåt och är huvudsakligen av två typer. Den ena har en spännande bunkerliknande utformning med en extern entréport förlagd i en gång in till huset. Från gångens framkant löper en mur framför husets långsida fram till ett dubbelgarage med motfallstak. Endast fyra sådana villor finns i området och de ligger vid Askims Kyrkoväg. Den andra typen ligger med gaveln på bostadshuset och ett fristående garage åt gatan, med eller utan förbindelsevägg med dörr mellan byggnaderna in till en smal liten gård, där ett förråd är placerat. Entrépartiet mellan hus och garage är olika mellan fastigheterna med olika dörrar av trä med sidoljus av ogenomsiktligt glas av varierande typ och karaktär. De små tomtbitarna vid gatan har mycket varierande utformning. Allt ifrån yvig växtlighet till endast betongstenplattor, en liten gräsyta och någon enstaka buske, men ingen har staket annat än plank för trädgården. Garageuppfarten är i regel asfalterad. Några få har utformat förgården mycket väl i samklang med husens stränga geometri.

Trädgårdarna ligger på villornas västra sida. Växtlighet och plank är huvudsakligen arrangerade så att ingen insyn medges från gatan. Olika barrträd och -buskar är mycket vanliga, såsom höga granar, tuja och cypress, men även björkar, körsbär och olika arter av magnolia är frekventa. Husen ligger som spetsiga klippblock i den som helhet frodiga grönskan, vilket renderade att området kallades "Flintabyn" (efter en 1960-talsserie om stenåldersfamiljer boende i stenhus). Invånarna uppskattade inte detta till fullo, men namnet vittnar om områdets oerhört speciella och karismatiska utformning.

Intressant är att Askims Kyrkväg är omgiven av gatunamn som syftar på folktrons olika väsen samt en mytomspunnen källa som aldrig tröt eller frös (Värslevägen). Om kyrkvägen verkligen ledde till den kyrka som förstördes vid brand 1876 är osäkert, men en åkerväg gick i vägens sträckning mellan Hults by och Otterbäck. Askims Svedjeväg har namn efter den ljunghed som fanns här förr och sveddes för att ge ny ljung till bete.

BYGGNADER
Villornas slutenhet utåt, med få och små kvadratiska fönster, kontrasterar mot fönsterbandet längs hela långsidan åt trädgården. Åt öst finns ett eller två träfasadelement med brun liggande träpanel samt två eller tre dörrar och över dem smala fönsterband med gultonade glas. Takfotsplåten är i liv med fasaden runtom och ofta av koppar. På den vanligaste av villatyperna har pulpettaken på garage och förråd samma riktning, med högsta punkten åt bostadshuset vars tak lutar åt andra hållet.

Våningar: 1
Stomme/konstruktion: betong- samt träelement
Fasad: betong med slät yta av synlig småstensballast, liggande spontad träpanel
Fasadfärg: grå ballaststen, mörkbrun
Takform: pulpettak
Takmaterial: papp
Utvändiga detaljer: entrégång med mur på ena typen, liggande panel över entréparti och garagedörrar, bruna fönsterluckor på flera hus

Stenen i ballasten är mycket liten och bildar en slät grå yta. Långsidan åt trädgården har två fönsterband med sex respektive fem mörkbruna perspektivfönster av trä i trekvarts höjd av fasaden. Altandörrar finns dessutom i båda fönsterpartierna. Grupperingar av fönstren två och två markeras med en bredare post runt dem som löper ned över bröstningen, vilken synes ha ett vitt skivmaterial, troligen av asbestcement. Två smalare fönster indikerar det smala barköket med matrum till vänster och vardagsrum till höger. Ett fåtal hus har byggts till på olika sätt. Förbindelseväggarna mellan hus och garage ser ut att vara ursprungliga och förmodligen har man kunnat välja bort en sådan, eller så har vissa avlägsnat den. Fönsterluckorna kan också ha varit ett tillval eller tillkommit senare.

De enkla garagen har pulpettak och på de dubbla, eller de med förråd i ena delen och garage i andra, är det motfallstak. Somliga garage har utbytta portar och ny fasadpanel, men i originalskick har de tvåbladig brun port med stående träpanel och liggande spontad träpanel på fasaden. På baksidan finns fönsterband med liggande smala fönster och i förekommande fall har förrådsdelen en dörr.

KOMMENTAR
Området är tillsammans med övriga småhusområden i omgivningen av samma upphovsmän, unikt i Göteborg. En så omfattande ansamling av betongelementsmåhus med betong i fasaden i frodigt grön miljö skapar en mycket speciell miljö. Arkitekturen är tidstypiskt kärv, funktionell och oinsmickrande, utformad av en arkitekt även verksam i övriga stadsdelar i sydväst. Med variationen av hustyp och just i detta villaområde även olika utformning villorna emellan, undviks monotoni och den gemensamma karaktären skapar harmoni. Gatunamnen i området är också intressanta indikatorer på platsens historia.