VÄXJÖ (LÄNSRESIDENSET)

1639 delades det småländska hövdingadömet i två län - Jönköpings och Kronobergs. Landshövdingen slog sig ner i Växjö och man började uppföra ett residens vid torget, som brann 1658.
1674 byggdes ett nytt residens väster om torget, men även detta blev brandoffer 1690. Ett nytt kungshus var färdigt 1697, men det innehöll bara ämbetslokaler.
Omkring 1690 blev Kronobergs kungsgård landshövdingens bostad. Karl XI:s indelningsverk hade införts och det innebar att kronans befattningshavare skulle ha sin utkomst av jordbruket. Kronoberg förblev landshövdingebostad fram till 1848 och var sedan landshövdingarnas sommarställe fram till 1880. Kronobergs kungsgård ingick i landshövdingens löneinkomster ända till 1911.
Kungshuset vid torget revs 1748. Carl Hårleman fick i uppdrag att rita ett nytt residens, men klena finanser innebar att endast de båda flyglarna uppfördes. De förstördes i den stora branden 1799. Även nästa residensbyggnad förstördes av en eldsvåda 1838.
Den 31 oktober 1843 drabbades Växjö av den värsta brandkatastrofen i stadens historia. Året därpå gjordes en ny stadsplan med breda gator efter ett mer rätvinkligt system än tidigare. Det är denna stadsplan som i allt väsentligt ännu präglar Växjö. Torget förstorades också och fick nuvande form och storlek. Kronan fick en stor tomt på norra sidan av torget och här byggdes 1844-48 det nuvarande residenset efter ritningar av Carl Gustaf Blom Carlsson.
Huvudbyggnaden är 54 meter lång och sträcker sig över hela norra sidan av torget. Byggnaden är uppförd, i en återhållsam senempire, i tegel i två våningar under sadeltak. Fasaderna putsades och avfärgades, förmodligen i en gul kulör. Fasadens mittparti består av en balkong uppburen av fyra kalkstenskolonner och med balustrad av kalksten. På bottenvåningen fanns länsstyrelsens lokaler och en trappa upp landshövdingens våning som omfattade 24 rum.
Förutom huvudbyggnaden uppfördes två långsträckta envåningsflyglar som sträcker sig längs sidogatorna norrut. De innehåll uthusfunktioner så som stall, vagnshus, kuskbostad, tvättstuga, bagarstuga, vedbodar och avträden. I norr avgränsades residensets gård av en mur med rundbågiga blindfönster.
Residensets trädgård anlades från början av Gluntarnes diktare Gunnar Wennerberg som var landshövding 1875-88. Tidigare hade gården varit kullerstensbelagd men Wennerberg lät plantera spaljéträd, vildvin rosor etc. Även järngrindarna härstammar från denna tid.
Omkring 1900 gjordes en del ombyggnader och bland annat ersattes trädgårdsmuren i norr av den nuvarande envåningslängan ritad av Erik Josephsson. Under 1940-talet byggdes ekonomiflyglarna om och till för att användas av länsstyrelsen. Arkitekt var Hans Lindén, länsarkitekt i Växjö 1941-62.

KÄLLOR: Nilsson, Staffan. Svenska residens. Svensk Byggtjänst, Stockholm. 2000. ISBN 91-7332-927-4

Länsstyrelsen i Kronobergs hemsida 2005, http://www.g.lst.se/g/

1639 delades det småländska hövdingadömet i två län - Jönköpings och Kronobergs. Landshövdingen slog sig ner i Växjö och man började uppföra ett residens vid torget, som brann 1658.
1674 byggdes ett nytt residens väster om torget, men även detta blev brandoffer 1690. Ett nytt kungshus var färdigt 1697, men det innehöll bara ämbetslokaler.
Omkring 1690 blev Kronobergs kungsgård landshövdingens bostad. Karl XI:s indelningsverk hade införts och det innebar att kronans befattningshavare skulle ha sin utkomst av jordbruket. Kronoberg förblev landshövdingebostad fram till 1848 och var sedan landshövdingarnas sommarställe fram till 1880. Kronobergs kungsgård ingick i landshövdingens löneinkomster ända till 1911.
Kungshuset vid torget revs 1748. Carl Hårleman fick i uppdrag att rita ett nytt residens, men klena finanser innebar att endast de båda flyglarna uppfördes. De förstördes i den stora branden 1799. Även nästa residensbyggnad förstördes av en eldsvåda 1838.
Den 31 oktober 1843 drabbades Växjö av den värsta brandkatastrofen i stadens historia. Året därpå gjordes en ny stadsplan med breda gator efter ett mer rätvinkligt system än tidigare. Det är denna stadsplan som i allt väsentligt ännu präglar Växjö. Torget förstorades också och fick nuvande form och storlek. Kronan fick en stor tomt på norra sidan av torget och här byggdes 1844-48 det nuvarande residenset efter ritningar av Carl Gustaf Blom Carlsson.
Huvudbyggnaden är 54 meter lång och sträcker sig över hela norra sidan av torget. Byggnaden är uppförd, i en återhållsam senempire, i tegel i två våningar under sadeltak. Fasaderna putsades och avfärgades, förmodligen i en gul kulör. Fasadens mittparti består av en balkong uppburen av fyra kalkstenskolonner och med balustrad av kalksten. På bottenvåningen fanns länsstyrelsens lokaler och en trappa upp landshövdingens våning som omfattade 24 rum.
Förutom huvudbyggnaden uppfördes två långsträckta envåningsflyglar som sträcker sig längs sidogatorna norrut. De innehåll uthusfunktioner så som stall, vagnshus, kuskbostad, tvättstuga, bagarstuga, vedbodar och avträden. I norr avgränsades residensets gård av en mur med rundbågiga blindfönster.
Residensets trädgård anlades från början av Gluntarnes diktare Gunnar Wennerberg som var landshövding 1875-88. Tidigare hade gården varit kullerstensbelagd men Wennerberg lät plantera spaljéträd, vildvin rosor etc. Även järngrindarna härstammar från denna tid.
Omkring 1900 gjordes en del ombyggnader och bland annat ersattes trädgårdsmuren i norr av den nuvarande envåningslängan ritad av Erik Josephsson. Under 1940-talet byggdes ekonomiflyglarna om och till för att användas av länsstyrelsen. Arkitekt var Hans Lindén, länsarkitekt i Växjö 1941-62.

KÄLLOR: Nilsson, Staffan. Svenska residens. Svensk Byggtjänst, Stockholm. 2000. ISBN 91-7332-927-4

Länsstyrelsen i Kronobergs hemsida 2005, http://www.g.lst.se/g/