DALUMS KYRKA

Den medeltida kyrkan ligger med koret åt öster i den östra delen av en 1920 åt väster vidgad kyrkogård. Den äldre delen är närmast kvadratisk med fasat hörn i sydost. Den omges (utom i sydväst) av en mossbelupen kallmur av gråsten, vilken bildar stödmur i väster, norr och öster. Kallmuren fortsätter längs utvidgningens södra sida. Denna del av kyrkogården är något vinklad mot den äldre. Den är rektangulär med starkt betonad axialitet.
Kyrkogården har fyra ingångar, den äldre delen en i sydväst och en i öster. Dessa omges av grindstolpar av kalksten med fasade hörn och klot, sannolikt från sent 1800-tal. De bär smidesgrindar från 1920, varav den i sydväst är en pargrind. I norr är en trappa i muren, invid vilken på muren ligger flera huggna sandstensstycken, däribland en halv romansk dopfuntsfot med repstavar, ett antal stycken av en unggotisk fönsteromfattning med rundstav och två kolonnetter. Den nyare delen av kyrkogården har två omålade trägrindar i söder. I dess sydvästra hörn är en kompost med trästaket och grind mot parkeringen. Runt kyrkogården är en rad av främst björkar. Mellan ingångarna till det äldre partiet och kyrkan är raka grusgångar. Dessa knyts samman med utvidgningens rätvinkliga grusgångar, i vilka ingår en mindre granittrappa med järnräcke, emedan terrängen sluttar åt väster. Kring tornets västra och södra del är ytor belagda med kvarts. I den södra delen av det äldre partiet är en kraftig sluttning. Här är en klockstapel belägen, inom kyrkogårdsmuren. I den nordöstra delen av utvidgningen är en personalbyggnad.
Gravarna ligger i nord-sydliga rader, utom i sydost där placeringen är något oregelbunden. I utvidgningen kantas raderna av lövhäckar. Flera gravar härrör från 1800-talet och ett stort antal har grusade ytor med stenramar och några med järninhägnad. Vidare finns ett klöverbladskors i järn. Mot kyrkogårdsmuren i söder står två gravhällar från 1600-talet lutade. Framför klockstapeln har man rest en romansk lockhäll av granit med ett inristat dubbelt stavkors. Längs muren i söder och väster står ett antal resta stenar av granit med inristade enkla kors. Framför kyrkans södra långsida har man rest en liljesten och två runstenar som 1941 påträffades under golvet i den del av kyrkan där det ursprungliga tornet stått. Invid tornet står ett solur av kalksten i en träram från 1986.

Den medeltida kyrkan ligger med koret åt öster i den östra delen av en 1920 åt väster vidgad kyrkogård. Den äldre delen är närmast kvadratisk med fasat hörn i sydost. Den omges (utom i sydväst) av en mossbelupen kallmur av gråsten, vilken bildar stödmur i väster, norr och öster. Kallmuren fortsätter längs utvidgningens södra sida. Denna del av kyrkogården är något vinklad mot den äldre. Den är rektangulär med starkt betonad axialitet.
Kyrkogården har fyra ingångar, den äldre delen en i sydväst och en i öster. Dessa omges av grindstolpar av kalksten med fasade hörn och klot, sannolikt från sent 1800-tal. De bär smidesgrindar från 1920, varav den i sydväst är en pargrind. I norr är en trappa i muren, invid vilken på muren ligger flera huggna sandstensstycken, däribland en halv romansk dopfuntsfot med repstavar, ett antal stycken av en unggotisk fönsteromfattning med rundstav och två kolonnetter. Den nyare delen av kyrkogården har två omålade trägrindar i söder. I dess sydvästra hörn är en kompost med trästaket och grind mot parkeringen. Runt kyrkogården är en rad av främst björkar. Mellan ingångarna till det äldre partiet och kyrkan är raka grusgångar. Dessa knyts samman med utvidgningens rätvinkliga grusgångar, i vilka ingår en mindre granittrappa med järnräcke, emedan terrängen sluttar åt väster. Kring tornets västra och södra del är ytor belagda med kvarts. I den södra delen av det äldre partiet är en kraftig sluttning. Här är en klockstapel belägen, inom kyrkogårdsmuren. I den nordöstra delen av utvidgningen är en personalbyggnad.
Gravarna ligger i nord-sydliga rader, utom i sydost där placeringen är något oregelbunden. I utvidgningen kantas raderna av lövhäckar. Flera gravar härrör från 1800-talet och ett stort antal har grusade ytor med stenramar och några med järninhägnad. Vidare finns ett klöverbladskors i järn. Mot kyrkogårdsmuren i söder står två gravhällar från 1600-talet lutade. Framför klockstapeln har man rest en romansk lockhäll av granit med ett inristat dubbelt stavkors. Längs muren i söder och väster står ett antal resta stenar av granit med inristade enkla kors. Framför kyrkans södra långsida har man rest en liljesten och två runstenar som 1941 påträffades under golvet i den del av kyrkan där det ursprungliga tornet stått. Invid tornet står ett solur av kalksten i en träram från 1986.

Den medeltida kyrkan ligger med koret åt öster i den östra delen av en 1920 åt väster vidgad kyrkogård. Den äldre delen är närmast kvadratisk med fasat hörn i sydost. Den omges (utom i sydväst) av en mossbelupen kallmur av gråsten, vilken bildar stödmur i väster, norr och öster. Kallmuren fortsätter längs utvidgningens södra sida. Denna del av kyrkogården är något vinklad mot den äldre. Den är rektangulär med starkt betonad axialitet.
Kyrkogården har fyra ingångar, den äldre delen en i sydväst och en i öster. Dessa omges av grindstolpar av kalksten med fasade hörn och klot, sannolikt från sent 1800-tal. De bär smidesgrindar från 1920, varav den i sydväst är en pargrind. I norr är en trappa i muren, invid vilken på muren ligger flera huggna sandstensstycken, däribland en halv romansk dopfuntsfot med repstavar, ett antal stycken av en unggotisk fönsteromfattning med rundstav och två kolonnetter. Den nyare delen av kyrkogården har två omålade trägrindar i söder. I dess sydvästra hörn är en kompost med trästaket och grind mot parkeringen. Runt kyrkogården är en rad av främst björkar. Mellan ingångarna till det äldre partiet och kyrkan är raka grusgångar. Dessa knyts samman med utvidgningens rätvinkliga grusgångar, i vilka ingår en mindre granittrappa med järnräcke, emedan terrängen sluttar åt väster. Kring tornets västra och södra del är ytor belagda med kvarts. I den södra delen av det äldre partiet är en kraftig sluttning. Här är en klockstapel belägen, inom kyrkogårdsmuren. I den nordöstra delen av utvidgningen är en personalbyggnad.
Gravarna ligger i nord-sydliga rader, utom i sydost där placeringen är något oregelbunden. I utvidgningen kantas raderna av lövhäckar. Flera gravar härrör från 1800-talet och ett stort antal har grusade ytor med stenramar och några med järninhägnad. Vidare finns ett klöverbladskors i järn. Mot kyrkogårdsmuren i söder står två gravhällar från 1600-talet lutade. Framför klockstapeln har man rest en romansk lockhäll av granit med ett inristat dubbelt stavkors. Längs muren i söder och väster står ett antal resta stenar av granit med inristade enkla kors. Framför kyrkans södra långsida har man rest en liljesten och två runstenar som 1941 påträffades under golvet i den del av kyrkan där det ursprungliga tornet stått. Invid tornet står ett solur av kalksten i en träram från 1986.

Den medeltida kyrkan ligger med koret åt öster i den östra delen av en 1920 åt väster vidgad kyrkogård. Den äldre delen är närmast kvadratisk med fasat hörn i sydost. Den omges (utom i sydväst) av en mossbelupen kallmur av gråsten, vilken bildar stödmur i väster, norr och öster. Kallmuren fortsätter längs utvidgningens södra sida. Denna del av kyrkogården är något vinklad mot den äldre. Den är rektangulär med starkt betonad axialitet.
Kyrkogården har fyra ingångar, den äldre delen en i sydväst och en i öster. Dessa omges av grindstolpar av kalksten med fasade hörn och klot, sannolikt från sent 1800-tal. De bär smidesgrindar från 1920, varav den i sydväst är en pargrind. I norr är en trappa i muren, invid vilken på muren ligger flera huggna sandstensstycken, däribland en halv romansk dopfuntsfot med repstavar, ett antal stycken av en unggotisk fönsteromfattning med rundstav och två kolonnetter. Den nyare delen av kyrkogården har två omålade trägrindar i söder. I dess sydvästra hörn är en kompost med trästaket och grind mot parkeringen. Runt kyrkogården är en rad av främst björkar. Mellan ingångarna till det äldre partiet och kyrkan är raka grusgångar. Dessa knyts samman med utvidgningens rätvinkliga grusgångar, i vilka ingår en mindre granittrappa med järnräcke, emedan terrängen sluttar åt väster. Kring tornets västra och södra del är ytor belagda med kvarts. I den södra delen av det äldre partiet är en kraftig sluttning. Här är en klockstapel belägen, inom kyrkogårdsmuren. I den nordöstra delen av utvidgningen är en personalbyggnad.
Gravarna ligger i nord-sydliga rader, utom i sydost där placeringen är något oregelbunden. I utvidgningen kantas raderna av lövhäckar. Flera gravar härrör från 1800-talet och ett stort antal har grusade ytor med stenramar och några med järninhägnad. Vidare finns ett klöverbladskors i järn. Mot kyrkogårdsmuren i söder står två gravhällar från 1600-talet lutade. Framför klockstapeln har man rest en romansk lockhäll av granit med ett inristat dubbelt stavkors. Längs muren i söder och väster står ett antal resta stenar av granit med inristade enkla kors. Framför kyrkans södra långsida har man rest en liljesten och två runstenar som 1941 påträffades under golvet i den del av kyrkan där det ursprungliga tornet stått. Invid tornet står ett solur av kalksten i en träram från 1986.

Den medeltida kyrkan ligger med koret åt öster i den östra delen av en 1920 åt väster vidgad kyrkogård. Den äldre delen är närmast kvadratisk med fasat hörn i sydost. Den omges (utom i sydväst) av en mossbelupen kallmur av gråsten, vilken bildar stödmur i väster, norr och öster. Kallmuren fortsätter längs utvidgningens södra sida. Denna del av kyrkogården är något vinklad mot den äldre. Den är rektangulär med starkt betonad axialitet.
Kyrkogården har fyra ingångar, den äldre delen en i sydväst och en i öster. Dessa omges av grindstolpar av kalksten med fasade hörn och klot, sannolikt från sent 1800-tal. De bär smidesgrindar från 1920, varav den i sydväst är en pargrind. I norr är en trappa i muren, invid vilken på muren ligger flera huggna sandstensstycken, däribland en halv romansk dopfuntsfot med repstavar, ett antal stycken av en unggotisk fönsteromfattning med rundstav och två kolonnetter. Den nyare delen av kyrkogården har två omålade trägrindar i söder. I dess sydvästra hörn är en kompost med trästaket och grind mot parkeringen. Runt kyrkogården är en rad av främst björkar. Mellan ingångarna till det äldre partiet och kyrkan är raka grusgångar. Dessa knyts samman med utvidgningens rätvinkliga grusgångar, i vilka ingår en mindre granittrappa med järnräcke, emedan terrängen sluttar åt väster. Kring tornets västra och södra del är ytor belagda med kvarts. I den södra delen av det äldre partiet är en kraftig sluttning. Här är en klockstapel belägen, inom kyrkogårdsmuren. I den nordöstra delen av utvidgningen är en personalbyggnad.
Gravarna ligger i nord-sydliga rader, utom i sydost där placeringen är något oregelbunden. I utvidgningen kantas raderna av lövhäckar. Flera gravar härrör från 1800-talet och ett stort antal har grusade ytor med stenramar och några med järninhägnad. Vidare finns ett klöverbladskors i järn. Mot kyrkogårdsmuren i söder står två gravhällar från 1600-talet lutade. Framför klockstapeln har man rest en romansk lockhäll av granit med ett inristat dubbelt stavkors. Längs muren i söder och väster står ett antal resta stenar av granit med inristade enkla kors. Framför kyrkans södra långsida har man rest en liljesten och två runstenar som 1941 påträffades under golvet i den del av kyrkan där det ursprungliga tornet stått. Invid tornet står ett solur av kalksten i en träram från 1986.

Den medeltida kyrkan ligger med koret åt öster i den östra delen av en 1920 åt väster vidgad kyrkogård. Den äldre delen är närmast kvadratisk med fasat hörn i sydost. Den omges (utom i sydväst) av en mossbelupen kallmur av gråsten, vilken bildar stödmur i väster, norr och öster. Kallmuren fortsätter längs utvidgningens södra sida. Denna del av kyrkogården är något vinklad mot den äldre. Den är rektangulär med starkt betonad axialitet.
Kyrkogården har fyra ingångar, den äldre delen en i sydväst och en i öster. Dessa omges av grindstolpar av kalksten med fasade hörn och klot, sannolikt från sent 1800-tal. De bär smidesgrindar från 1920, varav den i sydväst är en pargrind. I norr är en trappa i muren, invid vilken på muren ligger flera huggna sandstensstycken, däribland en halv romansk dopfuntsfot med repstavar, ett antal stycken av en unggotisk fönsteromfattning med rundstav och två kolonnetter. Den nyare delen av kyrkogården har två omålade trägrindar i söder. I dess sydvästra hörn är en kompost med trästaket och grind mot parkeringen. Runt kyrkogården är en rad av främst björkar. Mellan ingångarna till det äldre partiet och kyrkan är raka grusgångar. Dessa knyts samman med utvidgningens rätvinkliga grusgångar, i vilka ingår en mindre granittrappa med järnräcke, emedan terrängen sluttar åt väster. Kring tornets västra och södra del är ytor belagda med kvarts. I den södra delen av det äldre partiet är en kraftig sluttning. Här är en klockstapel belägen, inom kyrkogårdsmuren. I den nordöstra delen av utvidgningen är en personalbyggnad.
Gravarna ligger i nord-sydliga rader, utom i sydost där placeringen är något oregelbunden. I utvidgningen kantas raderna av lövhäckar. Flera gravar härrör från 1800-talet och ett stort antal har grusade ytor med stenramar och några med järninhägnad. Vidare finns ett klöverbladskors i järn. Mot kyrkogårdsmuren i söder står två gravhällar från 1600-talet lutade. Framför klockstapeln har man rest en romansk lockhäll av granit med ett inristat dubbelt stavkors. Längs muren i söder och väster står ett antal resta stenar av granit med inristade enkla kors. Framför kyrkans södra långsida har man rest en liljesten och två runstenar som 1941 påträffades under golvet i den del av kyrkan där det ursprungliga tornet stått. Invid tornet står ett solur av kalksten i en träram från 1986.

FÖRSAMLING 1995 -DALUM

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 533, 1900: 628, 1995: 768

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i fornlämningsrik odlingsbygd, drygt en mil norr om Ulricehamn. Vidkyrkan står två runstenar. På kyrkogården finns också en brädfodrad och rödmålad klockstapel från 1688. Dalums socken ligger norr om Ulricehamn.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan uppfördes under 1100- eller tidigt 1200-tal och är till planformen bevarad intakt. Den består av rektangulärt långhus och smalare absidkor i öster. Kyrkan hade troligen ett samtida, delvis kvarstående, västtorn. Under 1500- eller 1600-talen ersattes det emellertid med ett nytt, det ännu befintliga. Sakristian på korets nordsidauppfördes troligen redan under sent 1200-tal eller tidigt 1300-tal (gotisk portal mellankor och sakristia). Vapenhuset framför absidkyrkans ursprungliga sydvästportal tillfogades 1738.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundvälvda fönsteröppningar, som i sin befintliga form härrör från 1800-talet. Absidens yttermurpryds av lisener och bågfris - en vanlig, romansk dekoration bland de skånska landskyrkorna, men unik för Västergötland. Vid restaurering 1882-83 påmurades absiden till samma höjd som koret. Ingång i väster och söder via tornets bottenvåning respektive vapenhus. Kyrkorummet är helt övervälvt, sannolikt under senmedeltiden, då väggar och valv försågs kalkmålningar, endast fragmentariskt bevarade och nu åter överkalkade. Interiören har genomgått flera restaureringar. I samband med att koret påbyggdes 1882-83 målades inredningen i vitt och guld. Färgsättningen har därefter förändrats 1922, efter förslag av arkitekt Anders Roland, och 1941 efter förslag av arkitekt Ärland Noreen. Vid det senare tillfället erhöll interiören i huvudsak fick sin nuvarande karaktär: bänkinredningen som till sina äldsta delar kan härröra från 1600-talet målades i grönt med brunröd marmorering; orgelläktaren från omkring 1788 inkläddes med masonit eller plywood och målades i gråvitt med grönmarmorerade speglar, samt ursprungliga målningsskikt framtogs på predikstol och altaruppsats från 1661 respektive 1693.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR -Under kyrkans kor finns ett gravvalv troligen från 1600-talets mitt för dåvarande ägaren till Vinsarp, Erik Ulfsparre av Boxvik och hans hustru Sophia von Budde. Senare blev en medlem av ätten Fägerskiöld begravd där, varefter gravkoret har kallats det Fagerskiöldska gravkoret.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 /Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Den medeltida kyrkan ligger med koret åt öster i den östra delen av en 1920 åt väster vidgad kyrkogård. Den äldre delen är närmast kvadratisk med fasat hörn i sydost. Den omges (utom i sydväst) av en mossbelupen kallmur av gråsten, vilken bildar stödmur i väster, norr och öster. Kallmuren fortsätter längs utvidgningens södra sida. Denna del av kyrkogården är något vinklad mot den äldre. Den är rektangulär med starkt betonad axialitet.
Kyrkogården har fyra ingångar, den äldre delen en i sydväst och en i öster. Dessa omges av grindstolpar av kalksten med fasade hörn och klot, sannolikt från sent 1800-tal. De bär smidesgrindar från 1920, varav den i sydväst är en pargrind. I norr är en trappa i muren, invid vilken på muren ligger flera huggna sandstensstycken, däribland en halv romansk dopfuntsfot med repstavar, ett antal stycken av en unggotisk fönsteromfattning med rundstav och två kolonnetter. Den nyare delen av kyrkogården har två omålade trägrindar i söder. I dess sydvästra hörn är en kompost med trästaket och grind mot parkeringen. Runt kyrkogården är en rad av främst björkar. Mellan ingångarna till det äldre partiet och kyrkan är raka grusgångar. Dessa knyts samman med utvidgningens rätvinkliga grusgångar, i vilka ingår en mindre granittrappa med järnräcke, emedan terrängen sluttar åt väster. Kring tornets västra och södra del är ytor belagda med kvarts. I den södra delen av det äldre partiet är en kraftig sluttning. Här är en klockstapel belägen, inom kyrkogårdsmuren. I den nordöstra delen av utvidgningen är en personalbyggnad.
Gravarna ligger i nord-sydliga rader, utom i sydost där placeringen är något oregelbunden. I utvidgningen kantas raderna av lövhäckar. Flera gravar härrör från 1800-talet och ett stort antal har grusade ytor med stenramar och några med järninhägnad. Vidare finns ett klöverbladskors i järn. Mot kyrkogårdsmuren i söder står två gravhällar från 1600-talet lutade. Framför klockstapeln har man rest en romansk lockhäll av granit med ett inristat dubbelt stavkors. Längs muren i söder och väster står ett antal resta stenar av granit med inristade enkla kors. Framför kyrkans södra långsida har man rest en liljesten och två runstenar som 1941 påträffades under golvet i den del av kyrkan där det ursprungliga tornet stått. Invid tornet står ett solur av kalksten i en träram från 1986.

Den medeltida kyrkan ligger med koret åt öster i den östra delen av en 1920 åt väster vidgad kyrkogård. Den äldre delen är närmast kvadratisk med fasat hörn i sydost. Den omges (utom i sydväst) av en mossbelupen kallmur av gråsten, vilken bildar stödmur i väster, norr och öster. Kallmuren fortsätter längs utvidgningens södra sida. Denna del av kyrkogården är något vinklad mot den äldre. Den är rektangulär med starkt betonad axialitet.
Kyrkogården har fyra ingångar, den äldre delen en i sydväst och en i öster. Dessa omges av grindstolpar av kalksten med fasade hörn och klot, sannolikt från sent 1800-tal. De bär smidesgrindar från 1920, varav den i sydväst är en pargrind. I norr är en trappa i muren, invid vilken på muren ligger flera huggna sandstensstycken, däribland en halv romansk dopfuntsfot med repstavar, ett antal stycken av en unggotisk fönsteromfattning med rundstav och två kolonnetter. Den nyare delen av kyrkogården har två omålade trägrindar i söder. I dess sydvästra hörn är en kompost med trästaket och grind mot parkeringen. Runt kyrkogården är en rad av främst björkar. Mellan ingångarna till det äldre partiet och kyrkan är raka grusgångar. Dessa knyts samman med utvidgningens rätvinkliga grusgångar, i vilka ingår en mindre granittrappa med järnräcke, emedan terrängen sluttar åt väster. Kring tornets västra och södra del är ytor belagda med kvarts. I den södra delen av det äldre partiet är en kraftig sluttning. Här är en klockstapel belägen, inom kyrkogårdsmuren. I den nordöstra delen av utvidgningen är en personalbyggnad.
Gravarna ligger i nord-sydliga rader, utom i sydost där placeringen är något oregelbunden. I utvidgningen kantas raderna av lövhäckar. Flera gravar härrör från 1800-talet och ett stort antal har grusade ytor med stenramar och några med järninhägnad. Vidare finns ett klöverbladskors i järn. Mot kyrkogårdsmuren i söder står två gravhällar från 1600-talet lutade. Framför klockstapeln har man rest en romansk lockhäll av granit med ett inristat dubbelt stavkors. Längs muren i söder och väster står ett antal resta stenar av granit med inristade enkla kors. Framför kyrkans södra långsida har man rest en liljesten och två runstenar som 1941 påträffades under golvet i den del av kyrkan där det ursprungliga tornet stått. Invid tornet står ett solur av kalksten i en träram från 1986.

Den medeltida kyrkan ligger med koret åt öster i den östra delen av en 1920 åt väster vidgad kyrkogård. Den äldre delen är närmast kvadratisk med fasat hörn i sydost. Den omges (utom i sydväst) av en mossbelupen kallmur av gråsten, vilken bildar stödmur i väster, norr och öster. Kallmuren fortsätter längs utvidgningens södra sida. Denna del av kyrkogården är något vinklad mot den äldre. Den är rektangulär med starkt betonad axialitet.
Kyrkogården har fyra ingångar, den äldre delen en i sydväst och en i öster. Dessa omges av grindstolpar av kalksten med fasade hörn och klot, sannolikt från sent 1800-tal. De bär smidesgrindar från 1920, varav den i sydväst är en pargrind. I norr är en trappa i muren, invid vilken på muren ligger flera huggna sandstensstycken, däribland en halv romansk dopfuntsfot med repstavar, ett antal stycken av en unggotisk fönsteromfattning med rundstav och två kolonnetter. Den nyare delen av kyrkogården har två omålade trägrindar i söder. I dess sydvästra hörn är en kompost med trästaket och grind mot parkeringen. Runt kyrkogården är en rad av främst björkar. Mellan ingångarna till det äldre partiet och kyrkan är raka grusgångar. Dessa knyts samman med utvidgningens rätvinkliga grusgångar, i vilka ingår en mindre granittrappa med järnräcke, emedan terrängen sluttar åt väster. Kring tornets västra och södra del är ytor belagda med kvarts. I den södra delen av det äldre partiet är en kraftig sluttning. Här är en klockstapel belägen, inom kyrkogårdsmuren. I den nordöstra delen av utvidgningen är en personalbyggnad.
Gravarna ligger i nord-sydliga rader, utom i sydost där placeringen är något oregelbunden. I utvidgningen kantas raderna av lövhäckar. Flera gravar härrör från 1800-talet och ett stort antal har grusade ytor med stenramar och några med järninhägnad. Vidare finns ett klöverbladskors i järn. Mot kyrkogårdsmuren i söder står två gravhällar från 1600-talet lutade. Framför klockstapeln har man rest en romansk lockhäll av granit med ett inristat dubbelt stavkors. Längs muren i söder och väster står ett antal resta stenar av granit med inristade enkla kors. Framför kyrkans södra långsida har man rest en liljesten och två runstenar som 1941 påträffades under golvet i den del av kyrkan där det ursprungliga tornet stått. Invid tornet står ett solur av kalksten i en träram från 1986.

Den medeltida kyrkan ligger med koret åt öster i den östra delen av en 1920 åt väster vidgad kyrkogård. Den äldre delen är närmast kvadratisk med fasat hörn i sydost. Den omges (utom i sydväst) av en mossbelupen kallmur av gråsten, vilken bildar stödmur i väster, norr och öster. Kallmuren fortsätter längs utvidgningens södra sida. Denna del av kyrkogården är något vinklad mot den äldre. Den är rektangulär med starkt betonad axialitet.
Kyrkogården har fyra ingångar, den äldre delen en i sydväst och en i öster. Dessa omges av grindstolpar av kalksten med fasade hörn och klot, sannolikt från sent 1800-tal. De bär smidesgrindar från 1920, varav den i sydväst är en pargrind. I norr är en trappa i muren, invid vilken på muren ligger flera huggna sandstensstycken, däribland en halv romansk dopfuntsfot med repstavar, ett antal stycken av en unggotisk fönsteromfattning med rundstav och två kolonnetter. Den nyare delen av kyrkogården har två omålade trägrindar i söder. I dess sydvästra hörn är en kompost med trästaket och grind mot parkeringen. Runt kyrkogården är en rad av främst björkar. Mellan ingångarna till det äldre partiet och kyrkan är raka grusgångar. Dessa knyts samman med utvidgningens rätvinkliga grusgångar, i vilka ingår en mindre granittrappa med järnräcke, emedan terrängen sluttar åt väster. Kring tornets västra och södra del är ytor belagda med kvarts. I den södra delen av det äldre partiet är en kraftig sluttning. Här är en klockstapel belägen, inom kyrkogårdsmuren. I den nordöstra delen av utvidgningen är en personalbyggnad.
Gravarna ligger i nord-sydliga rader, utom i sydost där placeringen är något oregelbunden. I utvidgningen kantas raderna av lövhäckar. Flera gravar härrör från 1800-talet och ett stort antal har grusade ytor med stenramar och några med järninhägnad. Vidare finns ett klöverbladskors i järn. Mot kyrkogårdsmuren i söder står två gravhällar från 1600-talet lutade. Framför klockstapeln har man rest en romansk lockhäll av granit med ett inristat dubbelt stavkors. Längs muren i söder och väster står ett antal resta stenar av granit med inristade enkla kors. Framför kyrkans södra långsida har man rest en liljesten och två runstenar som 1941 påträffades under golvet i den del av kyrkan där det ursprungliga tornet stått. Invid tornet står ett solur av kalksten i en träram från 1986.

Den medeltida kyrkan ligger med koret åt öster i den östra delen av en 1920 åt väster vidgad kyrkogård. Den äldre delen är närmast kvadratisk med fasat hörn i sydost. Den omges (utom i sydväst) av en mossbelupen kallmur av gråsten, vilken bildar stödmur i väster, norr och öster. Kallmuren fortsätter längs utvidgningens södra sida. Denna del av kyrkogården är något vinklad mot den äldre. Den är rektangulär med starkt betonad axialitet.
Kyrkogården har fyra ingångar, den äldre delen en i sydväst och en i öster. Dessa omges av grindstolpar av kalksten med fasade hörn och klot, sannolikt från sent 1800-tal. De bär smidesgrindar från 1920, varav den i sydväst är en pargrind. I norr är en trappa i muren, invid vilken på muren ligger flera huggna sandstensstycken, däribland en halv romansk dopfuntsfot med repstavar, ett antal stycken av en unggotisk fönsteromfattning med rundstav och två kolonnetter. Den nyare delen av kyrkogården har två omålade trägrindar i söder. I dess sydvästra hörn är en kompost med trästaket och grind mot parkeringen. Runt kyrkogården är en rad av främst björkar. Mellan ingångarna till det äldre partiet och kyrkan är raka grusgångar. Dessa knyts samman med utvidgningens rätvinkliga grusgångar, i vilka ingår en mindre granittrappa med järnräcke, emedan terrängen sluttar åt väster. Kring tornets västra och södra del är ytor belagda med kvarts. I den södra delen av det äldre partiet är en kraftig sluttning. Här är en klockstapel belägen, inom kyrkogårdsmuren. I den nordöstra delen av utvidgningen är en personalbyggnad.
Gravarna ligger i nord-sydliga rader, utom i sydost där placeringen är något oregelbunden. I utvidgningen kantas raderna av lövhäckar. Flera gravar härrör från 1800-talet och ett stort antal har grusade ytor med stenramar och några med järninhägnad. Vidare finns ett klöverbladskors i järn. Mot kyrkogårdsmuren i söder står två gravhällar från 1600-talet lutade. Framför klockstapeln har man rest en romansk lockhäll av granit med ett inristat dubbelt stavkors. Längs muren i söder och väster står ett antal resta stenar av granit med inristade enkla kors. Framför kyrkans södra långsida har man rest en liljesten och två runstenar som 1941 påträffades under golvet i den del av kyrkan där det ursprungliga tornet stått. Invid tornet står ett solur av kalksten i en träram från 1986.

Den medeltida kyrkan ligger med koret åt öster i den östra delen av en 1920 åt väster vidgad kyrkogård. Den äldre delen är närmast kvadratisk med fasat hörn i sydost. Den omges (utom i sydväst) av en mossbelupen kallmur av gråsten, vilken bildar stödmur i väster, norr och öster. Kallmuren fortsätter längs utvidgningens södra sida. Denna del av kyrkogården är något vinklad mot den äldre. Den är rektangulär med starkt betonad axialitet.
Kyrkogården har fyra ingångar, den äldre delen en i sydväst och en i öster. Dessa omges av grindstolpar av kalksten med fasade hörn och klot, sannolikt från sent 1800-tal. De bär smidesgrindar från 1920, varav den i sydväst är en pargrind. I norr är en trappa i muren, invid vilken på muren ligger flera huggna sandstensstycken, däribland en halv romansk dopfuntsfot med repstavar, ett antal stycken av en unggotisk fönsteromfattning med rundstav och två kolonnetter. Den nyare delen av kyrkogården har två omålade trägrindar i söder. I dess sydvästra hörn är en kompost med trästaket och grind mot parkeringen. Runt kyrkogården är en rad av främst björkar. Mellan ingångarna till det äldre partiet och kyrkan är raka grusgångar. Dessa knyts samman med utvidgningens rätvinkliga grusgångar, i vilka ingår en mindre granittrappa med järnräcke, emedan terrängen sluttar åt väster. Kring tornets västra och södra del är ytor belagda med kvarts. I den södra delen av det äldre partiet är en kraftig sluttning. Här är en klockstapel belägen, inom kyrkogårdsmuren. I den nordöstra delen av utvidgningen är en personalbyggnad.
Gravarna ligger i nord-sydliga rader, utom i sydost där placeringen är något oregelbunden. I utvidgningen kantas raderna av lövhäckar. Flera gravar härrör från 1800-talet och ett stort antal har grusade ytor med stenramar och några med järninhägnad. Vidare finns ett klöverbladskors i järn. Mot kyrkogårdsmuren i söder står två gravhällar från 1600-talet lutade. Framför klockstapeln har man rest en romansk lockhäll av granit med ett inristat dubbelt stavkors. Längs muren i söder och väster står ett antal resta stenar av granit med inristade enkla kors. Framför kyrkans södra långsida har man rest en liljesten och två runstenar som 1941 påträffades under golvet i den del av kyrkan där det ursprungliga tornet stått. Invid tornet står ett solur av kalksten i en träram från 1986.