HUVUDBYGGNAD

Texten är (med mindre ändringar) hämtad från Lennart Luthanders text om "Sväneby" ur "Slott och herresäten i Sverige".

"Sväneby anses på ett intressant sätt belysa inredningskonsten kring 1700-talets mitt. C. J. Cronstedt har även medverkat till den fasta inredningen, som till stor del är bevarad och där det ingår detaljer som har anknytning till utsmyckningen i Stockholms slott.

Från förstugan leder en stentrappa upp till ovanvåningen. Från förstugan kommer man in i stora salongen som tidigare var matsal. Golvet är täckt med den ursprungliga parketten i lönn. Den öppna spisen har omfattning av kolmårdsmarmor. Väggarna är klädda med meterhög panel, och de breda enkeldörrarna är de ursprungliga. Till vänster om stora salongen från entrén räknat ligger två mindre rum, kabinettet och förmaket. I förmaket fanns tapeter målade efter schablon år 1860 (idag övermålade). I kabinettet sitter empiretapeterna från 1820-talet kvar, det är målade draperier i grönt som föreställs upphängda i raka våder med regelbundna veck och spetsdekoration i grått och vitt.

Till höger om salongen är matsalen som tidigare varit sovrum, (urspr. trol. sällskapsrum enligt Selling). Västra rumsfilen omfattar ett kök i anslutning till matsalen i husets södra del. Här finns också en utbyggnad från 1920-talet, denna består av ett enda stort rum med träpaneler på väggar och i tak. I norra delen av rumsfilen finns ett förmak och en sängkammare samt mitt på gaveln en garderob eller ett litet kabinett mellan sängkammaren och kabinettet i östra rumsfilen.

I ovanvåningen ligger flera rader av gästrum, alla på gammalt maner numrerade. Till en del av gästrummen hör ett särskilt litet betjäntrum. På åtskilliga väggar är den ursprungliga dekorationen bevarad eller framtagen. I väggen mellan övre trapphallen och det närmaste betjäntrummet sitter ett fönster, rummet lär ha använts som kontor och från fönstret kunde man se ut över gårdsplanen (troligen är funktionen främst att få in dagsljus). Utmed södra gaveln ligger ett stort rum som i äldre tid varit sällskapsrum eller festsal (senare biljardsal). Där har aldrig funnits någon eldstad, tydligen har man räknat med att de dansande paren skulle hålla varmen uppe på egen hand. Ett gammalt parkettgolv pryder rummet."

KÄLLOR:
Lennart Luthander "Slott och herresäten i Sverige", Västergötland, Dalsland & Värmland Vol II. Alhems förlag Malmö 1968.
Gösta Selling "Svenska herrgårdshem under 1700-talet, arkitektur och inredning 1700-1780" 1937.

Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-03-07.

Huvudbyggnaden är ett rektangulärt stenhus i två våningar under brutet tak. Båda våningarna är lika höga. Runt huset löper ett våningsband, gårdsfasaden har en smal, frontonkrönt avant-corps (mittrisalit) och trädgårdsfasaden två svagt markerade hörnpaviljonger. Bottenvåningen har sedan 1920-talet en utbyggnad mot norr med flackt valmat plåttak.

Källa: Gösta Selling "Svenska herrgårdshem under 1700-talet, arkitektur och inredning 1700-1780" 1937.

Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-03-07.

Huvudbyggnaden av sten i tvåvåningar är uppförd 1752-56 efter ritningar av arkitekten C J Cronstedt. Den har putsade och vitkalkade fasader, gavelkrönt mittrisalit med ett ur samt valmat och brutet plåttak.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2