TYRINGE KYRKA

Kyrkomiljön
Tyringe ligger cirka en mil väster om Hässleholm, i småbruten jordbruksbygd med större andel odlad mark mot Finjasjön i öster. Kulturbygden kring Finjasjön har lång kontinuitet av mänsklig aktivitet, i trakterna har bland annat påträffats en boplats som är ett av de äldsta tecknen på att de första åkerbrukande folken även uppehöll sig i de inre delarna av Skåne. Ortnamn med ändelsen -inge härstammar vanligen från järnåldern och Tyringe är känt i skrift från 1300-talet. Byn ska ha växt fram kring gästgivargården i Finja socken men ännu på 1600-talet utgjordes den endast av fyra hemman. Det är först i samband med anläggandet av järnvägen mellan Hässleholm och Helsingborg 1875 som Tyringe utvecklas till det stationssamhälle som idag är kommunens näst största tätort. Av stor betydelse för denna expansion var även den verkstadsindustri som började etableras i slutet av 1800-talet, liksom att Tyringe strax därefter gjorde sig känt som kurort med sanatorium och radiumkälla samt flera hotell och pensionat.

Kyrkan som uppfördes 1925 är belägen i samhällets sydvästra del, där både industriverksamhet och historien som kurort gör sig påmind, med den nyligen nerlagda chuckfabriken i kvarteret norr om kyrkan och kurhotellet två kvarter söderut. I övrigt består området av blandad villabebyggelse uppförd från sent 1800-tal till mitten av 1900-talet. I närområdet finns också spår av den frikyrkorörelse som vid samma tid som Tyringe kyrka uppfördes var på stark frammarsch. Kyrkan omges av en mindre kyrkotomt, till största del gräsbevuxen och med inslag av äldre löv- och barrträd. Begravningsplats anlades strax efter kyrkans uppförande i samhällets östra utkant, på platsen för den tidigare byn Tvärskog.

Kyrkoanläggningen ligger delvis inom registrerat fornlämningsområde Häglinge 70:1 som avser bytomten enligt 1730 års karta och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkotomt
Tyringe kyrka omges av en mindre kyrkotomt medan Tvärskogs begravningsplats är belägen i samhällets östra del. Den svagt sluttande kyrkotomten är till största del gräsbevuxen och omgärdas i öster och norr av en stödmur i granit. Huvudingången via en fem steg hög trappa i öster markeras av lägre pollare, även dessa i granit. Marken framför kyrkans östingång och ut till vägen i söder är belagd med smågatsten. På långsidorna finns planteringar med bland annat storväxta rhododendron och i norr dessutom en plats med pergola och sittbänkar som fungerar som utekyrka. Vid parkeringen i väster står ett antal äldre högväxta lövträd.

Källor och litteratur
Tyringe kyrka Underhållsplan (2004-08-02), Restaurator AB, Malmö.
Tyringe kyrka Underhållsplan 2017, Rapport 2017:34, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne.
Dahlberg, M och Sjöström, I [red.]. Skåne Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2015.
Hässleholms kommun. Stadsbyggnadskontoret. Översiktsplan för Tyringe tätort - Beslutshandling november 1998: https://www.hassleholm.se/download/18.1b15c51c14a4c971bbe3349/1427100892046/föp_tyringe.pdf, hämtad 2021-04-27
Länsstyrelsen i Skåne.
Kulturmiljöprogram. Hässleholms kommun: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/oversiktliga-beskrivningar/oversiktliga-kommunbeskrivningar/hassleholm.html, hämtad 2021-03-09.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/, hämtad 2021-04-26.
Riksantikvarieämbetet. Forndok. Tyringe: https://app.raa.se/oppnadata/forndok/search/view?6&0=10064740, hämtad 2021-05-07.
Tyringe lokalförening: http://www.tyringelokalforening.se/tyringe/, hämtad 2021-04-27.
Platsbesök 2021-05-03.