Kyrkan är belägen i en by. Byn ligger i huvudsak något nedanför en mindre sluttning vilket gör att kyrkan ger intryck av att ligga på en höjd. Blandskog och en sjö i närheten.
Kyrkogården är ursprungligen tämligen kvadratiskt formad, senare utökad i norr. Kyrkogården omgärdas av en skalmur i gråsten vilken är högre i väst än i övriga väderstreck.
Stigport i väst. Runda, låga pelare i vit, slät puts med en kraftig, kantig och stiliserad gesims. Stigportens tak är klädda med kopparplåt och toppade med förgyllda klot. Den norra och den södra pelaren är lägre en de två i mitten. Mellan de två högre ryms ett par svarta smidesgrindar medan det på sidorna endast ryms en grind.
Södra Unnaryds kyrka är en nyklassicistisk kyrka placerad i öst-västlig riktning. Tornet i väst, absiden i öst. Kyrkan är putsad och vitmålad. Sockeln är gjuten och taket klätt med koppar. Samtliga fönster har en fönsterbänk i huggen sten.
VÄST - Tornets port är centrerad. Porten består av en mörkbrun pardörr i trä med ett blyspröjsat lunettfönster ovanför. Ovan detta finns ett plakat i slipad granit, alternativt rosa marmor, med bl.a. uppförandeåret 1899 och Carl XIV Johan. Därefter sitter ett cirkelformat, blyspröjsat fönster med en liten skiva i huggen sten nedtill. Ovan detta finns ett rektangulärt fönster med korspost i en korgbågig, grund nisch och med en huggen stenskiva nedtill. Därefter sitter ännu ett cirkelformat blyspröjsat fönster med en liten, huggen stenskiva nedtill. Samtliga fönster är bemålade i en ljusgrå kulör. Ovan detta fönster sitter luckorna, lika portens pardörrar, med en mindre, rektangulär lucka på vardera sida. Även dessa är försedda med huggna stenskivor nedtill.
Ovanför luckorna kommer gesimsen med en ljusgrå tandsnittsrad. Därefter ett brutet koppartak vilket går över i en rödmålad lanternin med lucka, urtavla och vita pilastrar på vardera hörn. Pilastrarna bär upp en ljusblå gesims med två olika tandsnitt, och tornet avslutas med ett brutet koppartak med ett förgyllt kors.
På tornets norra och södra sida finns endast luckorna högst upp samt små luft- och ljusinsläpp vid tornets olika våningar. Det finns även olika ankarslut på tornets fasad.
Vid långhusets västra gavel finns ett lunettfönster på vardera sida vars spröjs knyter an till den gotiska traditionen. De fyra övre glasen är olikfärgade.
NORR - Längs norra fasaden finns fyra stora, rundbågiga fönster med spröjs. De avslutas alla lika som lunettfönstren i väster med olikfärgade glas i de fyra övre fälten. Sakristian är placerad vid långhusets östra sida. Sakristian har rektangulära, spröjsade fönster i norr och väst.
ÖSTER - I öst finns sakristians port, en kraftig träport.
I öst finns även absiden. Den är rundavslutad med två fönster lika de i norr. Fönstren är riktade mot nordost respektive sydväst. Absidens tak är rundat och vid långhusets taknock, där absiden tar vid, sitter ett förgyllt kors.
SÖDER - I söder finns fyra fönster lika de i norr. Centrerat på söderfasaden finns en port med pardörrar i lika utförande som porten i väst. Porten omgärdas av två slätputsade, vita pilastrar med ljusgrå, enkelt kapitäl. Ovan kapitälet vilar på vardera sida en kort, vit pilaster med en dekorativ romb, har även det ett ljusgrått kapitäl. Pilastrarna bär upp ett dörröverstycke i huggen grå granit. Pilastrarna står på varsin slät, ljusgrå bas. Porten har tillgänglighetsanpassats genom att det istället för trappsteg ligger ett slätt granitblock på marken, samt att en automatisk dörröppningsanordning har installerats.
Ovan porten sitter ett lunettfönster likt de i väst.
INTERIÖR - Vapenhusets golv är belagt med kalkstensgolv. Väggarna är slätputsade och vitmålade. Taket är av ljuslaserade furuplank. I vapenhuset har man i söder byggt ett kapprum i form av ett skrank. Skranket är klätt med laserad, spontad furu, både stående och liggande. I norr har hela väggen bebyggts med bl.a. förråd. Denna tillkomna vägg är klädd med lika material som i söder.
I väster har en dörr tillkommit senare och skapat ett vindfång. Dörrposten och pardörrarna är klädda med träpanel, troligen furu. Dörrarnas kanter är klädda med vitlaserade lister, vilka även skapar stiliserade speglar. Dörrarna in till kyrkorummet är lika dessa.
KYRKORUMMET - I kyrkorummet nås först altarunderbyggnaden. Här har det i söder tillkommit ett kapell. I norr finns utrymme för barn och kyrkkaffe, samt förvaring, tillgänglighetsanpassad toalett och skrubb med framdraget vatten. Väggar, dörrar och skåpsdörrar är klädda med laserad furuspont i tre olika nyanser från grått till naturfärgat. Längs västra och östra väggen finns stiliserade pilastrar. Taket är i ljusgrå, laserad furu, och golvet i lackad gran.
Läktarunderbyggnaden skiljs i öst åt från kyrkorummet med en tunn panelklädd, laserad vägg med enkla fönsterpar vars spröjs skapar kors.
Läktaren nås genom en trappa i söder.
Även kyrkorummets golv är i lackad gran. I bänkkvarteren är golvet av lika träslag som i kyrkorummet i övrigt, men mörkare och eventuellt äldre.
Kyrkorummets bänkinredning är laserad i samma kulörer som förekommer i läktarunderbyggnaden och vapenhuset. Det finns två bänkkvarter i norr respektive söder. Gavlarna mot mittgången är enkelt dekorerade med dörrar med speglar försedda med en grafisk form och tandsnittsrad. Under dessa speglar finns ett mörkare, lackat trästycke. Mellan dörrarna finns en stiliserad pilaster med en spegel försedd med en romb och tandsnittsrad.
Koret är placerat i absiden i öst och är upphöjt. I norr och söder finns korbänkar i lika färgsättning som bänkkvarteren och vilka följer väggens välvning. Korbänkarna är troligen äldre, eventuellt ursprungliga och har lutats av. De flesta bänkarna i bänkkvarteren är nytillverkade. Korgolvet är av gran men är något mörkare än i långhuset vilket kan tyda på högre ålder.
Altarringen är öppen i mitten. Den dominerande färgen är ljusgrå medan det för trakten typiska gallerverket är i en något brunare nyans. Knäfallet är klätt med brunt tyg.
Altaruppsatsen vilar på en sockel av marmorerat trä i tre olika kulörer. Altartavlan vilar på en sockel i grått med speglar i samma färg. Dess pelare vilar på ljust marmorerade socklar med rombförsedda speglar. Pelarna är runda i formen och färgsatta för att efterlikna porfyr med förgyllda detaljer. Pelarna bär dels upp varsin nisch med välgjorda målningar av till synes lärda människor från olika tidsåldrar. Pelarna bär även upp en bågram vilken går i gråbeige och guld. Altartavlan föreställer korsfästningen. Som fond till bågramen har en, knappt synlig, tempelgavel i ljusblått med förgyllda detaljer använts.
Predikstolen sitter på norra väggen, utanför koret. Predikstolen nås genom sakristian. Dess dominerande färg är ljusgrått och dess utsida är prydd med balusterdockor vilka, likt pelarna i altaruppsatsen, är målade för att efterlikna porfyr. Balusterdockorna är dekorerade med förgyllda detaljer. Undertill finns ett enkelt, förgyllt bladverk, en förgylld feston som går runt hela predikstolen, och ett understycke med grå fjäll och förgyllda detaljer. Predikstolen avslutas med en förgylld pinjekotte. Baldakinen är i ljusgrått med förgyllningar, krönt av förgyllda blad och en porfyrmålad urna. Från kanten av baldakinen hänger en textilimiterad lambrequin med guttae i blått och guld. Taket på baldakinen går i blått och grått med förgyllda detaljer. Mot väggen bakom baldakinen, runt ett lunettfönster, sitter ett textilimiterat draperi i rött med förgyllda knoppar.
Taket är ett rundat planktak i en gråblå nyans, även det laserat. Gesimsen runt om går i guld, blått och rött.
Nästan mittemot predikstolen, mot den södra väggen, står en kororgel i trä, eventuellt gran.
Läktarbarriären är färg- och stilmässigt som kyrkorummet i övrigt. Centrerat på fasaden finns en förgylld harpa. Läktarbänkarna är i ljusgrått och dekorerade med en enkel tandsnittsrad på gavlarna.
Tornet nåddes ej under inventeringen.