BOLSHÖGS KYRKA

Kyrkans äldsta delar, numera bestående av långhuset är uppbyggd av skalmurar av kalksten med inblandning av annat stenmaterial. På kyrkans romanska långhus finns en skråkantad sockel av huggen kalksten. Övriga delar saknar markerad sockel. Kyrkans ursprungliga öppningar har varit murade med kvaderformad kalksten vilket syns i de framtagna bevarade delarna till nord- och sydportalerna. En fönsteröppning med kalkstensomfattning har också dokumenterats i södra långhusfasaden något öster om västra fönsteröppningens valvbåge. Tornet är uppfört av stora gråstenar till synes obearbetade eller möjligen kluvna och kyrkans 1800-talsdelar är uppförda av gråsten, troligen med inblandning av byggnadsmaterial från de rivna delarna Fasaderna är spritputsade och vitmålade med slätputsade omfattningar och listverk. Naturstenen till de delvis bevarade portalomfattningarna är frilagda i långhusets fasader. Vid 1800-talets ombyggnad erhöll kyrkans nya delar och långhuset ett listverk av tre utkragande tegelskift varav det mittersta är ett sågskift. Under listverket finns ett knappt urskiljbart slätputsat rundbågsparti. Listverket följer runt gavelkrönen och även ett stycke in över gavlarnas hörnkedjor. Rundbågsputsningen saknas dock på gavelsidorna. Tornet har ett profilerat listverk möjligen av tegel. Kyrkans fönsteröppning är från 1800-talets renovering eller ommurade vid detta tillfälle till ett enhetligt utseende i rundbågsform med omfattningar av flera mursprång. De större fönsteröppningarna är indelade i två fönsteröppningar med murpelare emellan inom en större rundbågig öppning. I ett försänkt murparti över rundbågsöppningarna finns putsdekor i relief med en stiliserad blomdekor. Fönsterbågarna är av gråmålat trä med enkla spröjsade klarglas. Fönsterbänkarna av kalksten och svarttjärade. I korsarmarnas gavelspetsar finns också ett par smala ljusöppningar infattat i en korsformad murblindering. I tornets andra våningsplan finns en liten rundbågsformad ljusöppning mot väster med omfattning av två mursprång. Klockvåningen har sex stickbågiga ljudöppningar, två mot öster och väster samt en mot norr och söder. Ljudöppningarna bör vara från sent 1700-tal.

Kyrkan har två entréer; en i tornets västra sida och en till södra korsarmen från söder. Trappstenarna är av kalksten. Den södra entrén består av den rundbågsformade dörröppningen med ett runt överljusfönster, omslutet av en större rundbåge med flera mursprång. Ytterporten är av ekpanel och överljusfönstret har en virvelformad spröjsning. Västra portalen består av ett liknande men lägre arrangemang med ett halvmåneformat överljusfönster. Vid långhusets norra sida finns en utvändig trappa ned till ett källarutrymme för kyrkans pannrum. Trappan är försedd med ett järnstaket.

Yttertaken består av sadeltak över tvärskepp och långhus täckta av rött enkupigt tegel på undertak av brädor. På absiden och koret ligger ett gråmålat plåttak lagt i skivtäckning med förskjutna falsar på undertak av brädor. Tornets täcks av ett tälttak av plåt med samma läggningssätt som till koret. Överst kröns torntaket av ett järnkors och en kyrktupp.

Kyrkan i Bolshög har sitt ursprung i den romanska stilperioden. I ett första byggnadsskede tillkom långhus och ett kort kor med absid byggda av kalksten. En ungefärlig datering till 1140-1150 har föreslagits utifrån portalernas stildrag och det korta koret. Vid okänd tidpunkt byggdes ett västtorn med rektangulär planform och samma bredd som långhuset. Vid undersökningar har tornets nedre våning visat sig vara byggt i förband med långhuset vilket tolkats som att det är byggt samtidigt med långhuset. Något som ändå talar för att det kan finnas en tidsskillnad mellan torn och långhus är att tornet är byggt av gråsten medan långhusets murar har mer inblandning av kalksten och sandsten. Tornet saknar också kalkstenssockel. På 1400-talet slogs valv i långhuset och koret. Fragmentet av kalkmålningar har påträffats i långhusvalven. Ett vapenhus tillkom vid långhusets södra sida, sannolikt under medeltiden. I början av 1600-talet fick kyrkan en predikstol vilken målades om i svart och vitt för att efterlikna marmor år 1708. Vid slutet av 1700-talet förhöjdes tornet. Dessförinnan var tornet betydligt lägre med en trävåning för klockorna. År 1850 tillkom en läktare i långhusets västra del. En ombyggnad av kyrkan genomfördes mellan 1868-1869 efter ritningar av arkitekt A. Silvander. Koret och absiden revs liksom vapenhuset och östra långhusgaveln och ett nytt östparti med korsarmar, kor och absidformad sakristia uppfördes. De gamla portalöppningarna murades igen och ny ingång gjordes i tornets västra sida och i södra korsarmssidan. Kyrkan inreddes med ny läktare i södra korsarmen, ny predikstol i korsmitten samt korskrank mellan kor och sakristia. Vid 1900-talets början var kyrkans fasader putsade och målade med en mörkare nyans på spritputsen och ljusare puts kring fönster och portaler. Under 1927 genomfördes en inre renovering av kyrkan. Några bänkar togs bort från långhuset, tegelgolvet kompletterades och värmekaminen renoverades. Utvändigt lades de spåntäckta taken om med korrugerad plåt. Kring 1934 lades golvet om med nya golvplattor, sannolikt gällde det mittgången i långhuset. Under 1942 gjordes en undersökning av grundläggningen till kyrkan. Arkitekt Eiler Graebe ledde undersökningen. Från detta år finns fotografier från en utgrävning inne i kyrkan framför altarringen i korsmitten. Sannolikt påträffade man det gamla korets och absidens grundmurar.

Ett program för restaurering av kyrkan togs fram 1944 av arkitekt Eiler Graebe. Ett flertal av de föreslagna ändringarna genomfördes aldrig såsom borttagning av skranket mellan kor och sakristia. Däremot målades bänkarna om och bänkkvarterets trägolv och möjligen även mittgången lades om. Renoveringsarbeten under Graebes ledning fortsatte under hela 1950-talet. Nya ytterdörrar tillkom och vapenhuset i tornet renoverades. Orgeln byggdes om av Fredriksbergs Orgelbyggeri 1955 och ställdes upp i norra korsarmen. Under 1965 installerades oljeeldad värmeanläggning i kyrkan efter handlingar samme arkitekt. Innerfönster monterades 1981 enligt handlingar av Barup & Edström, arkitektkontor. Mellan år 1995-1997 gjordes en utvändig renovering där taken lades om och fasaderna putsrenoverades. Yttertaken på kyrkans lägre delar lades om med tegel och torntaket med galvad plåt. Natursten i kyrkans fasader sågs över av stenhuggare/konservator.

Interiör
Västportalen utgör kyrkans huvudentré och leder in till en förhall/vapenhus med enkel möblering av hängare, en bänk och ett litet bord. En inbyggnad av lackade furubrädor upptar hela norra sidan med dörrar in till vindstrappan, elcentral och förråd. Ett par gravstenar av kalksten sitter kramlade mot ytterväggarna i syd-västra hörnet. Golvet är lagda med komstakalksten och väggarna är putsade och vitmålade. Innertaket är ett ljust gråmålat brädtak.

Långhus upptas i sin helhet av två bänkkvarter med mittgång emellan. Golvet under bänkkvarteren är av gråmålade brädor. Mittgången är lagd med kvadratiska gula klinkerplattor vilka kan ha tillkommit på 1930-talet. Bänkinredningen når fram till en bred rundbåge i muren mellan långhus och korsarm. Långhuset täcks av två spetsbågiga kryssvalv. Valvbågarna är slagna med följdskift och ribborna har kvadratisk genomskärning som smalnar av något mot valvpilastrarna. Pilastrarna är tresprångiga och kragbanden utförda med en snedfas mellan två utkragande tegelskift. De två östra valvpilastrarna är uppmurade på fundament som troligen utgör rester av sidoaltare från den katolska tiden. Väggarna och valven är putsade och vitmålade i hela kyrkan.

Kyrkans kor är inrymt i korsmitten mellan korsarmarna. Golvet i korsmitten är lagt på samma nivå som i långhuset men består av åttakantiga gula tegelplattor med röda hörnstenar. Golvet bör vara från kyrkans ombyggnad på 1800-talet. Kyrkans altare står uppställt mot ett korskrank i bågöppningen till sakristian. Valvbågen mellan kor och sakristia har en bred rundbågig form liksom bågöppningen till långhuset. Altargolvet ligger ett steg över korgolvet och begränsas av en altarring. Vid altarringens södra sida står predikstolen från 1800-talet med uppgång via en brant trappa från andra sidan korskranket. Kyrkans gamla predikstol har sin plats i korsmittens sydvästra hörn intill bänkarna och dopfunten på norra sidan, i dess nordvästra hörn.

Korsarmarna och korsmitten täcks av tre rundbågiga kryssvalv. Ribborna har kvadratisk genomskärning och pilastrarna är tresprångiga. Kragbandens uppbyggnad är snarlik långhusets medeltida valv men något enklare och med profiler dragna i puts. Södra korsarmen delas av från korsmitten med en skärmvägg som kan vikas ihop. Vikväggen är tillverkad av ett skivmaterial med en krönlist av korsprydda spetsbågar. Golvet i södra korsarmen är lagt med brädor och en mittgång av tegel liksom i korsmitten. Bänkarna är borttagna i korsarmarna och endast ett par bänkar står kvar mot södra väggen. Övriga bänkar har ersatts med några stolar och bord. Den norra korsarmen upptas av kyrkans orgel på ett något förhöjt trägolv.

Två dolda dörrar i korskanket leder in till sakristian. Golvet i sakristian är av trä korskrankets östra sida är gråmålat. Sakristian täcks av ett trekappigt valv utan ribbor. Liksom övriga delar i kyrkan är väggarna och valven putsade och vitmålade. Intill den södra dörren till koret finns dörren till predikstolstrappan.

Från vapenhuset i tornets bottenvåning leder trappan upp till tornets övre våningar. Intill trappan upp till andra våningen finns ett våningsplan med låg takhöjd vilka används till förvaring. Från andra våningen finns ingång till långhusvinden via en sekundär dörröppning i östra tornmuren. En trästege leder upp till klockvåningen, tornets övre våningsplan. I klockvåningen hänger kyrkans två ringklockor i en klockstol av fur. Taklag över tornet består av fur och tycks relativt sentida.

Långhusets vind består av takstolar av fur och ek, delvis senmedeltida. Takstolar-nas är kompletterad och förstärkta men en ursprunglig konstruktion har bestått i sparrar med två nivåer hanband, en kryssförsträvning samt stödben och stickbjäl-kar på två remstycken vid murkrönen. Det äldre ekvirket är grovt bearbetat och mycket kvistigt och har nätta proportioner. Takstolsvirkets bearbetning och märk-ningen av takstolarna har en senmedeltida karaktär. Senare har stöttor under kryssträvorna tillkommit på en längsgående styrbjälke med stöttor till sparrarna. Framför allt mot öster har takstolarna ersatts av nytt virke av furu.

Inredning och inventarier
Altare
Kyrkans altare är sannolikt samtida med kyrkans förlängning 1869 och består av ett ramverk av grönmarmorerat trä med spegelfyllningar. Även altarskivan är av trä.

Altaruppsats
Altaruppsatsen består av ett korskranket från 1869 som avgränsar sakristian från koret. Skranket är utfört i trä och består av ett ramverk med dekor i form av en arkad av smala pilastrar med mångpassbågar som bär upp med ett rikt utskuret krönlistverk av kölformade spetsbågar genombrutna av fyrpassformer och krönta av små kors. Infattat i korskranket, mitt över altaret sitter en altartavla i alabaster utförd på 1550-talet av Antwerpenskolan. Tavlan föreställer Jesu uppståndelse och motivet är utfört i relief. Alabastertavlan omfattas av en ram i trä med utskurna växtslingor med grönmålade löv. Över och vid sidorna av trätavlan som når upp över korskranket finns genombrutna växtslingor av trä. Träramen är målad i samma vita färg som korskranket. Alabastertavlan är sannolikt ett senare tilllägg till korskranket då ramen inte är integrerad i korskranket utan monterad ovanpå denna.

Altarring
Altarringen består av en halv sfär med raka sidor in mot korskranket. Ringen är uppbyggd på en grönmarmorerad sockel av trä med smala svarvade och vitmålade balusterdockor och sammetsklädda knäfall och handfall/överliggare.

Predikstol
I korets sydöstra hörn står en predikstol från kyrkans ombyggnad 1868-69. Predikstolen består av en cylinderformad korg med nätt profilerat listverk i underkant och överliggare samt karnisformad undersida på en smal träpelare. I korgens sidor finns en mycket enkel, utanpåliggande dekor av kvadratiska ramar med kristna symboler i form av en kalk, kors och urna. Predikstolen är målad i vit oljefärg med bronserade och förgyllda detaljer.

Kyrkans äldre predikstol står i sydöstra hörnet av långhuset och är från 1600-talets första hälft. Predikstolskorgen har vertikala sidor indelade med kolonnetter som bär upp ett entablement med svart inskriftstavla och text i guld. Inskriften talar om att predikstolen målades om år 1708. Mellan kolonnetterna i korgens sidor finns framställningar av evangelisterna och adelsvapnen till Rosenkrans och Grubbe. Korgen står på ett sentida fundament av svartmålat trä. Predikstolen togs bort när kyrkan byggdes om på 1800-talet och återplacerades i kyrkan 2003. Delar av predikstolens skulptur är rekonstruktioner såsom en del änglahuvuden och kolonetternas kapitäl. Kompletteringarna är av omålat trä.

Dopfunt
Dopfunten tillhör en grupp dopfuntar som konsthistoriker Lars Tynell benämner Blentarpsgruppen. Dessa dopfuntar är framför allt representerade i sydöstra Skåne. Dopfunten i Bolshög har en cuppa av sandsten och foten är av kalksten. Cuppan har kittelformig urholkning med uttömningshål. Cuppan har cylindrisk form med en dekor i form av en rundbågsarkad i låg relief, undersidan är rundad och dekorerad med godronnering, ett slags rundat veckmönster. Skaftet och foten är rund med hörnflikar nederst och står på en fyrkantig hörnplatta. Till dopfunten hör ett mässingsfat vilket tros vara senmedeltida.

Bänkinredning
Kyrkans har en mycket enkel öppen bänkinredning av ljust olivgrönmålat trä. Ryggpartiet består av en bräda mellan gavlar med raka sidor och karnisformad ovankant. Fotstöd och bokstöd sitter på bänkarnas baksidor. Bänkarna är sannolikt från 1869-69 och var ursprungligen ekådrad. År 1944 byggdes bänkarna om och målades om.

Orgel
Kyrkans orgelverk är från 1956 tillverkat av Troels Krohn, Hilleröd, Danmark. Fasaden är från 1855 och köptes in till Bolshögs kyrka 1890 från Glemminge kyrka. Fasaden består av ett synligt pipverk ordnade i tre pelarformer med två lägre partier emellan. Upptill dekoreras pipverket av träfasaden med rundbågsdekor- fyrpassformer och andra medeltidsinspirerade ornament. Överst kröns pelarformerna av stora kronor. Fasaden är målad i vitt med detaljer i blått och guld. Piporna är numera stumma men har till största delen ursprungligen varit ljudande.

Klockor
Kyrkan har två ringklockor. Stora klockan är av malm och genom en inskrift daterad till 1590. På klockan finns en inskription som omtalar Axel Rosenkrans på Glimminge. Klockkläppen är signerad 1733 och HR, vilket sannolikt åsyftar Hans Andersen Rosencrantz på Glimminge. Lillklockan gjöts 1914 av M O Ohlsson, hovklockgjutare i Lübeck. Även denna bekostades av kyrkans patronus, som då var fru A. Rosenkrantz på Glimmingehus.

Övrigt
I vapenhuset finns en gravhäll efter kyrkoherden till Vallby och Bolshög Johannes Roth från 1736 vilken tidigare har legat i golvet till det gamla koret. Ytterligare ett par fragmentariska gravhällar finns i vapenhuset varav det ena är från omkring 1620. Flera ljuskronor finns i kyrkan varav den äldsta av malm är från 1741. Nummertavlor från 1800-talets mitt hänger i tvärskeppet och i långhuset.