Biljetthäfte

Föremål från insamling på Ljungskile Tångbadhus (Ljungskile Varmbadhus).
Biljetthäfte som användes på Ljungskile Tångbadhus på 1980-talet.
Det fanns tre typer av häften Bad (?), Bastu Vuxen och Bastu Barn. Biljetterna utgjorde underlag för redovisning till Uddevalla kommun.

I samband med insamlingen 2007 av föremålen UM031216 - UM031233 intervjuades innehavaren Gunnel Ideberg om verksamheten på Ljungskile Tångbadhus.
Ljungskile Tångbadhus byggdes 1923. Runt 1950 bör en större invändig renovering ha skett. Sedan Gunnel Ideberg tagit över verksamheten har mindre, mest akuta renoveringar skett, bekostade av kommunen och av Gunnel själv.

Gunnel började som anställd mellan åren 1983 - 1987. Då drevs verksamheten i Fritidskontorets regi, Uddevalla kommun. Det var en artikel i Bohusläningen som gjorde henne uppmärksam på att tångbadhuset skulle läggas ner när tidigare föreståndaren Rut Jacobsson, 76 år, inte längre orkade hålla på.
Under det första året arbetade Gunnel ensam. Därefter skickade kommunen sommarflickor varje sommarsäsong. På så sätt har många kommit att arbeta på varmbadhuset genom åren.
Så småningom övertog Gunnel hela verksamheten men fortsatte att hyra lokalen av Uddevalla kommun. I hyran ingick vatten och elkostnader.
När Gunnel började arbeta disponerade badverksamheten halva byggnaden. I resten var det konsthantverk med försäljning. Tidigare var här också inrymt bandfabrik, barncykeltillverkning och stolindustri. För några år sedan övertog Gunnel hela byggnaden och kunde då utöka verksamheten med olika slags behandlingar. Lokalerna hyrdes också ut till annat, t ex dans och föreläsningar.
I entrérummet stod munkmöblemanget - en soffa, en stol och ett runt bord. På ett lite större bord låg vikta handdukar och här stod också ringklockan med pingla. I rummet stod också mangeln från Norrahammars bruk. På väggen en hängare med numrerade nycklar till de låsbara skåpen i omklädningshytterna och -båsen.
I badhusets källare fanns ett antal tvättmaskiner till den kommunala tvättstugan, sannolikt inrättad på 1940-talet.
2005 ville kommunen sälja fastigheten. Gunnel hade inte möjlighet att köpa byggnaden, som istället såldes till fastighetsbolaget Sverigehuset AB. Sverigehuset kommer att totalrenovera invändigt och Gunnel har fr.o.m. årsskiftet 2007 sagt upp sitt hyresavtal.

2007 hade en dokumentärfilm premiär, "Ett hederligt arbete" av filmproducent Helena Nyberg, Orust, finansierad av SVT. I filmen medverkar Gunnel Ideberg med verksamheten på Ljungskile tångbadhus. Filmen innehåller också filmsekvenser som beskriver den mödosamma tånghämtningen.

Tången:
När Gunnel tog över badverksamheten i februari 1983 levererade en man knöltång från Hunnebostrand. När leverantören inte kunde fortsätta längre, fick Gunnel en annan från Varberg. Nu blev det sågtång i stället. Blåstång fanns också med, både i knöl- och sågtången. Leveranserna från Varberg upphörde i och med den svåra isvinter 1995/96. De senaste tio åren har därför Gunnel själv, tidvis med hjälp av sambo, tagit tång, blåstång. Först nära Ljungskile, senare har området utsträckts till hela sträckan Marstrand - Lysekil. Tången som tas vid Ljungskile är mindre till växten och mjukare, har mindre "studs", så Gunnel föredrar täkt längre ut.

Detta är ett mycket mödosamt arbete, flera morgnar i veckan. Tång kan lagras tre dygn i kylskåp. Tången kan också frysas. Vintertid kan arbetet vara besvärligt, i snö och skare. Gunnel "rumpar" sig ut till iskanten. Det går åt en "knôkad" hink per bad. Gunnel åker ut i liten lastbil (caddy). Iförd vadarstövlar går hon ut i vattnet. Utrustad med filad kratta, kniv, håv och ett par hopbundna badleksaksbåtar av plast. I båtarna lastas tången, och de tjänar också som stöd på ojämna, hala bottnar. Tillbaka iland skakar Gunnel ut räkor, snäckor och småfisk ur tången. Den läggs i plastsäckar. Tången sköljs sedan i ljumt saltvatten, i badhuset.

Gunnel fick från början lära sig att man skulle skålla tången i badkaret, innan man fyllde upp med badvatten. Detta för att mjuka upp tången och kanske extrahera nyttiga ämnen. Men hon tyckte att tången blev slemmig, lös och mindre angenäm av detta, och slutade med det.
Den förbrukade tången har de senaste åren lagts ut på gårdsplanen. Ett ekologiskt jordbruk har hämtat tången som bytts mot kravodlade grönsaker.

Badvatten:
Tas genom en lång ledning som går ut i Ljungskileviken. Ledningen är gammal, kanske är det originalet. Det har varit problem med den på senare år.
Vattnet värms upp till 38 - 39 grader. En del kunder vill ha något svalare. "Jag vill ha 36,3!"

Badkar:
Karen är emaljerade. 2001 bytte Gunnel ut två av dem mot träbadkar, som håller värmen bättre. I emaljerade karen kan man behöva fylla på varmt vatten under badtiden. Knöltång och blåstång flyter, och hjälper därför till att behålla vattentemperaturen. Sågtång flyter inte.

Badet:
Badet tar 40 - 60 minuter, vilan efteråt ca 30 minuter. Först ligger man en stund i vattnet, sen kommer baderskan och skrubbar med tång. "Lilla tångbadet" innebär skrubbning av rygg, nacke, armar. "Traditionella tångbadet" betyder helkroppsskrubbning. Skrubbandet har under åren ändrat karaktär, förr var det mer "rushigt", idag lugnare och mer massageliknande. (Tidsandan!) Varierar med personalen. Efter skrubbningen ligger man kvar i badet en stund. Nu "kokar det till ordentligt i kroppen". Sedan vila på brits i litet bås utanför badrummet. Under badet serverades flera glas kallt vatten. Man skall gärna dricka 1-2 glas. När Gunnel började fanns 10 vanliga duralexglas. Efterhand blev glasen större och större.

Effekt:
Badet har stark effekt på kropp och själ. Avslappningen, omhändertagandet bidrar. Även huset och dess atmosfär. Gunnel har sett många olika reaktioner. En del badande säger att de känner sig helt slut flera dagar efter badet. Stressade kunder kanske bara har planerat att ligga i vattnet 20 minuter, men väl där upphör stressen, och tiden sträcks ut.

Kunder:
Många har kommit efter läkarrekommendation. Tjöstelserödshemmet (rehabverksamhet) har haft fasta tider. Problem med reumatism, psoriasis, cirkulationsrubbningar, värk, övervikt - badet hjälper mot allt möjligt, många processer i kroppen sätter igång.
Juli och december kommer flest kunder. För sommarkunderna införde man en tid lågprisalternativet "sommarbadet". Efter bygget av motorvägen försvann många ur sommarkundkretsen. De kanske hittade ett lugnare smultronställe.
Många kunder har starka minnen från, och berättar om barndomens badhusbesök. Ibland traumatiska.
Genom åren har Gunnel sålt många presentkort på tångbad till födelsedagsuppvaktningar och annat.

Yrkeskunskaper:
När Gunnel tog över verksamheten var förra innehavaren Rut (76 år) sjuk. Hon såg till att hennes syster Frideborg (82 år) kom och visade Gunnel hur allt skulle gå till. 1984 gick Gunnel en kurs i "balneologiska behandlingar" i Varberg, under ledning av gurun Erik Söderström. Hon har även varit i Budapest och gjort studiebesök i termalbadhus och på ett reumatikersjukhus där alla patienter fick bada varmbad. Gunnel har dessutom gått ett antal andra kurser i alternativa behandlingar.
Gunnel började också med massagebehandlingar 1987.

Tvätt:
Det var mycket arbete med tvätten förr. Man skulle "koka gryta", sedan vrida, hänga till tork i det stora torkrummet som hade specialbyggda element, kallat torkvinden, trots att den låg i samma plan. Osäkert om det fanns vridmaskin. Det var påfrestande för axlar och armar med all handdukshängning. En liten järnmangel med gjutjärnunderrede från Norrahammars bruk fanns sedan gammalt. Den användes av Rut och Frideborg, men inte av Gunnel. Gunnel lyckades utverka en torktumlare av kommunen.

Namn på etablissemanget genom åren:
Ljunskile Varmbadhus
AB Badhälsan i Ljungskile
Badhälsan i Ljungskile

Reklamtext om Ljungskile Tångbadhus:
"Varmt välkommen till vårt unika tångbadhus som med mycket vilja och kärlek överlevt kultursaneringarna!
Det solgula badhuset togs i bruk redan 1924 och är beläget vid båthamnen i Ljungskileviken, mitt emellan Uddevalla och Stenungsund.
Ljungskile Tångbadhus har funnits i 78 år och bygger sitt kunnande på lång och gedigen erfarenhet av friskvård och personligt omhändertagande. Tångbadets hälsobringande effekter är kända i Bohuslän sedan urminnes tider.
Här kan du kliva ner i ett tångbad med varmt havsvatten och frisk nyskördad tång, en ren njutning!
Du kan också välja bland en mängd olika behandlingar, bl.a. få en härlig avslappnande massage, lymfdränage, ansiktsmassage eller bara en avkopplande stund i vår ljusa fina bastu.
Det är vi själva som ger oss ut i havet vid Bohusläns klippor och samlar tång till ditt bad, året runt i ur, skur, sol och snöglopp - och vi älskar det! Tången tvättas och skållas för att de välgörande ämnen som finns i tången bättre skall komma fram. Du får alltid färsk och ren tång i ditt Bad.
Kom ensam eller tillsammans med någon/några du tycker om.
Ge bort ett presentkort som överraskning - present eller julklapp.
Abonnera hela badhuset med eller utan personal för badfest, möte eller bara stillhet.
Tillsammans gör vi det bästa av just dina önskemål!"

I Enskilda arkiv arkiveras följande material under Ljungskile Varmbadhus, Arkivnummer 465 BMEA: Produktblad Ljungskile Varmbadhus med beskrivning av behandlingarna; protestlista mot nedläggningen 2007 "Namninsamling från Främjargruppen för Badhusets och Tångbadets bevarande"; utskrift av Kafé Tångbadhusets hemsida 2007 med foton från Ljungskile Tångbadhus; ett större antal kopierade tidningsartiklar om Ljungskile Tångbadhus publicerade åren 1977 - 2006 och samlade av Gunnel Ideberg samt kopior på enstaka äldre och yngre fotografier liksom kopia på "Badpriser", troligen från Lyckornas Kllimatiska kurort och Hafsbadanstalt omkring 1890-1900, jämför fotografi UMFA53278:3208.

Litteratur: Ljungskile Varmbadhus. Minnesbilder från Ljungskilebygden. Ljungskileortens Hembygdsförening 1988.