HÄGGESLEDS KYRKA

HÄGGESLEDS KYRKA - En 1100-talskyrka, riven 1867, föregick den nuvarande Häggesleds kyrka. Från den gamla kyrkan har bevarats en medeltida dopfunt, medeltida träskulpturer, delar av sydportalen samt altaruppsatsen från 1700-talets början. Under 1800-talet inramades kyrkogården genom träbalkar. Nuvarande kyrka byggdes på gamla kyrkplatsen 1867-69 efter ritningar av professor Albert Törnqvist. Byggmästare var G Andersson. Allt material införskaffades av sockenborna. Ett femtiotal sockenbor deltog även som hantlangare. Storklockan inköptes från Råda. Kyrkans orgel byggdes 1874 av Molander och Erikson, Göteborg. Från byggnadstiden har även bevarats bland annat predikstol, öppen bänkinredning, korskrank, altarring, läktare och nummertavlor.
Dopfunten, under en period använd som vattenkonstverk på en gård på Kinnekulle, återköptes på 1890-talet.1927 konserverades, kompletterades och uppsattes altaruppsatsen av konservator Sven Gustavsson, Mölndal. Den hade dessförinnan under en period förvarats i tornrummet. Korskrank och altarring ommålades. En gammal altarskiva, vilken före 1927 utgjort trappa till närbelägna Skattegården, placerades i sakristian. Möjligen fick kyrkan samtidigt innanfönster. Såväl altarringens som korskrankets listverk doldes genom att träskivor påspikades.
1930 genomförde Axel Forssén en utgrävning på kyrkogården. I anslutning till kung Hägges grav hittades tre runstensfragment. 1932 fick kyrkan ny skorsten samt en järntakstol invid denna. 1934 godkändes ett förslag till reparation av tornet med bland annat ny kopparplåtsbeläggning. 1936 förändrades orgelns disposition av A Magnussons orgelbyggeri. 1939 ommålades kyrkans interiör (tak, fönster, läktarbröst, orgel, altarring, predikstol, nummertavlor mm) av målarmästare Allan Steiner, Järpås. Konservator Olle Hellström tjänstgjorde som kontrollant. En mörkare grå färgton än tidigare valdes. Sigurd Lidén inlämnade 1951 förslag på installation av elektrisk värme med paneler och bänkvärme samt elektrisk ringning. 1964 hittades på kyrkogården delar till en kista av Eskilstunatyp. 1967-1968 genomfördes vissa underhållsarbeten under ledning av Hans Regnér. Långhus - och kortak belades med skiffer. Fasaden lagades och målades delvis. Rötskadat virke i tornet ersattes och tornet kläddes med ny kopparplåt. Innertaket målades i gulbrunt av målerifirma Nils Askerfors, Grästorp. Kormatta inlades. Samtidigt dränerades kyrkogården och utvidgades i sydväst, enligt ett förslag av stadsträdgårdsmästare Ebon Leckström, Lidköping. Parkeringsplats anlades i nordväst. 1975-1976 renoverades orgeln av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. 1992 borttogs en heltäckningsmatta i koret. 2000 omlades skiffertaken. Rötskadad takpanel byttes. 2001 beslutades om renovering av orgeln enligt ett förslag av orgelkonsult Jan H Börjesson. 2002 renoverades kyrkan utvändigt och kyrkans golv slipades. Samma år beslutades om konservering av altarring och altarskrank enligt förslag av konservator Anders Darwall (borttagning av skivor).

HÄGGESLEDS KYRKA - Kyrkan består av ett stort och brett långhus med tresidigt avlutat kor /sakristia i öster och ett något smalare torn i väster. Kyrkans exteriör, med rundbågade gesimser och fönsteröppningar, ansluter sig till det sena 1800-talets ideal.
FASAD -Kyrkan är spritputsad och målad i rosa. Fönster - och dörromfattningar är slätputsade och vitmålade. Hörnlisener är vitmålade. Tornets hörnkedjor i väster består av oputsade sandstenskvadrar. Tornet har även en takgesims i form av oputsade sandstenskvadrar med reliefkonsoler. Kyrkans profilerade, vita taklist är av trä. Långhuset kröns av en murad, putsad och vitmålad takgesims i form av en lambrekängartad reliefbård med rundbågar. Kyrkan har fint skråhuggen granitsockel av stora block. Över västporten är en infälld kalksten med vit slätputsad omfattning samt inskriptionen: "År 1818 under Carl XV´s regering byggdes detta Herrands hus."
Utmed långhusets västra mur, söder om tornet, står en välbevarad inmurad porträttgravhäll över Sten Pavelson Rutenschöld, död 1650 och Katharina Wagner. Utmed tornets sydfasad är rest två liljestensfragment. Utmed nordsidan är rest fragment av små pelare.
PORT - Huvudingången är belägen i tornets västfasad. Den består av en rektangulär pardörr, klädd med kopparplåt. Över dörren är ett halvrunt ljusinsläpp. Dörren är placerad i en rundbågig, slätputsad och vitmålad nisch. Framför dörren är en trappa av kalksten med två steg samt viloplan. I fasaden är en vit handledare av järn på vardera sida av porten. Mitt i sydfasaden är en port i samma utförande.
FÖNSTER - Långhuset har i norr fem och i söder fyra vitmålade, rundbågade fönster. På det tresidigt avslutade koret/sakristian sitter dessutom ett likadant fönster på varje sida. Varje fönster består av två lufter, genom träspröjs indelade i små rutor. Överst är en rund ruta och härunder kvadratiska, diagonalt placerade rutor. Fönstren är placerade i rundbågade nischer och försedda med lutande solbänkar av kalksten. I tornets bottenvåning är mot söder respektive norr ett mindre och smalare fönster utan den runda rutan, men i övrigt med samma utformning och placering. I samma fasad har tornet på andra våningen två parställda fönster. Dessa är ännu mindre, men är i övrigt lika de föregående. På samma våning i tornets västfasad är ett runt, vitmålat fönster i en nisch med fönsterbleck av kopparplåt. Det vita rundfönstret är rosettspröjsat.
Portarnas ljusinsläpp består av ett halvrunt vitt fönster med spröjsning i form av tre solfjädrar. Tornet har på varje sida tre likadana, smala och rundbågiga ljudgluggar, placerade i rundbågiga vitputsade nischer. Ljudluckorna har horisontell, gul panel.
TAK - Kyrkan har skiffertäckt sadeltak, vilket är valmat över koret. På långhusets västgavlar finns, i höjd med långsidornas takfot, en liten takskärm, täckt med plåt. Tornet har ett rakt, kopparklätt torntak. Det kröns av ett klot med ringkors av koppar. I varje hörn har tornet en kopparklädd turell/fial, krönt med spira.

HÄGGESLEDS KYRKA - Kyrkan består invändigt av ett stort och brett långhus med fullbrett kor samt vapenhus i tornets bottenvåning. Ett korskrank avdelar kyrkorummet öster om koret. Bakom skranket är en sakristia. Det stora, ljusa, nytgotiskt dominerade kyrkorummet med till stor del bevarad inredning, domineras av sitt kassettindelade tredingstak.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom sidogångar, bred mittgång och tvärgångar. Förutom dörr till vapenhus finns en dörr/port på södra sidan. Över västra partiet av långhuset är en läktare. Långhuset avskiljs från sakristian i öster genom ett träskrank med dörr. Närmast väggen mot vapenhuset saknas bänkar. På sydsidan är en hatthylla med krokar samt bokbord.
GOLV - Golvet utgörs av tvärgående, såpade brädor. I mittgången ligger en gråbrun gångmatta.
VÄGG - Väggarna är putsade och målade i ljust gult. Väggarna har en målad grå bröstning, som når strax över bänkhöjd. Väggarna avslutas upptill av en bred, profilerad gul taklist av trä. Väggen begränsas nedtill av en smal, grå golvlist.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Sydporten består av en gråmålad, mycket hög pardörr från ca 1900. Varje dörrblad pryds av fem kvadratiska speglar i - ljusare grått. Över dörren är ett halvrunt ljusinsläpp. Dörr och fönster är placerade i en rundbågig, rumshög nisch. Dörren till vapenhuset har samma utformning, men är lägre, och har tre speglar på varje dörrblad. Den är placerad i en djup, murad och putsad nisch.
FÖNSTER - Långhuset har tre större, vita fönster på sydsidan och fyra på nordsidan. De rundbågade fönstren är indelade i fem gånger två kvadratiska, diagonalt placerade rutor samt överst av en rundruta. Fönstren är placerade i rundbågiga smygar, putsade och målade som väggarna. Närmast fönstret sitter en vit plåt i fönsterbänken.
TAK - Taket är ett gulmålat öppet tredingstak av pärlspontpanel med synliga profilerade bjälkar. Bjälkarnas placering delar in taket i rektanglar. I taket finns tre runda kronfästen i form av dekorativa trägaller, målade som taket.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg. Innanför altarringen är golvet ytterligare upphöjt. Altaret står dessutom på ett förhöjt golv. Altaret är placerat intill korskranket liksom altarringen. På norra sidan av koret står predikstolen. På sydsidan är ett dopaltare samt dopfunt. Närmast skranket är utmed sydsidan en kort, gråmålad korbänk med bänkskärm. I motsvarande hörn i norr är en järnbeslagen kista. Ovanpå skranket, på varje sida av altaret, sitter en nummertavla.
GOLV - Korgolvet utgörs av tvärgående såpade smala bräder. De förhöjda golven innanför altarringen är av samma material. Framför altaret ligger en stor, rektangulär matta med ljust, geometriskt mönster.
VÄGG Södra och norra korväggen är en fortsättning på långhusväggen. Skranket i öster är täckt av gulmålade skivor, men upptill profilerat med guldfärgad list. Skrankets underliggande listverk har i efterhand förspikats med träskivor, troligen 1927. Under en träskiva, som avlägsnats, syns det ursprungliga nygotiska listverket krönt av fyrpass.
DÖRR - En dörr på varje sida av altaret är upptagen i skranket. Dörrarna består av gula träskivor.
FÖNSTER - Koret har två fönster i norr och två söder. Fönstren har samma form och placering som långhusfönstren.
TAK - Se långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Det enkla gråmålade altaret är av trä. Altaret är troligen det ursprungliga.
BÄNKINREDNING - Långhusets öppna bänkinredning består av fyra kvarter. De östliga kvarteren innehåller fem bänkar och de västliga nio bänkar. Bänkskärmar finns på båda sidor av tvärgångarna, men saknas mot vapenhus och kor. De bruna gavlarna är uppåt avsmalnande och försedda med en rektangulär och en oval spegel i samma färg. Ryggarna är av grön pärlspont och lutar mycket svagt bakåt. Bänkarna är nedtill kopplade genom grå och blå bjälkar. Bänkinredningen är troligen den ursprungliga från 1860-talet.
PREDIKSTOL - Den ursprungliga predikstolen i nyrokoko är rund och genom balusterformade, korintiska pelare indelad i fält. Den går i grå och bruna toner med inslag av guld. Varje fält består av en grön spegel med utanpåliggande, guldfärgade akantusornament i relief. Predikstolens nedre del har en kraftig vulst med guldlister. Överst är en snidad, guldfärgad bladfris. Predikstolens fot är grå, rak och åttakantig. Trappan från öster har steg täckta med grå heltäckningsmatta. Under det profilerade räcket är ett skrank i grått, indelat i fält med geometriska reliefer.
ORGEL -Orgeln är byggd 1874 av Molander och Eriksson, Göteborg. Orgelverket renoverades 1936 av Magnussons orgelbyggeri, Göteborg, och 1975 av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Orgeln har åtta stämmor och en manual. Den ursprungliga fasaden består av ett mittfält med 19 pipor. Det mesta av pipverket är original. Fasaden är mörkt grå med lister i guld. Piporna är grupperade i tre fält, det mellersta högre. Överst på varje fält är ett trepassornament. Fasaden kröns av en skulpterad lyra samt vid sidorna genombrutna akantusornament i guld.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren vilar på fyrsidiga, mörkt grå, profilerade pelare. Två av dem är fästa i bänkar vid mittgången, två vid sidorna om dörren till vapenhuset och två i syd - respektive nordväggen. Det grågrönmålade läktarbröstet är ett rakt skrank, indelat i ornerade fält med träfärgade ramar. Bröstet pryds även av fyra profilerade pilastrar. Mittfälten har dekor i form av en guldfärgad lyra, basun samt akantusornament. De kvadratiska sidofälten innehåller en cirkel med fyrpass i relief. Under fälten är en fris med romber i relief. Ovanpå skranket är ett lågt järnräcke.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan består av en skulpterad calvariegrupp mot en målad bakgrund med en stad. De två Mariorna är placerade på konsoler.
ALTARUPPSATS - Den skulpterade altaruppsatsen från 1700-talets början har under en period förvarats i tornrummet. Uppsatsen är kompletterad med två nya lister och två plattor som kolonnerna vilar på. Färgen, brunt med gröna grå och guldfärgade detaljer, består av tempera på kritgrund. Vid varje sida av altartavlan är en korintisk, ljus, marmorerad kolonett. Utanför kolonnetterna är skulpturer av Markus respektive Matteus och på flyglarnas akantusvoluter Lukas och Johannes. Över altartavlan är tre skulpterade änglahuvuden och överst en bruten fronton. Vid dess sidor är två skulpterade halvliggande änglar. En oval med krans i mitten visar ecce homo.
ALTARRING -Den breda, brunmålade altarringen är femsidig och består av ett helt skrank med träskivor. Detta är indelat i stora, rektangulära fält med brunröd ådring på grå botten. Altarringens underliggande listverk har i efterhand förspikats med träskivor, troligen 1927. I söder har underliggande dekor framtagits. Den består av vit pålimmad reliefdekor av fyrpass i diagonala kvadrater. Vissa lister är guldfärgade och bakgrunden röd.
DOPFUNT - Dopfunten från 1100-talet har cylindrisk cuppa, nedåt konande. Cuppan pryds av reliefdekor i form av en bred palmettfris mellan två repstavar. Den profilerade foten är fyrsidig och uppåt konande.
NUMMERTAVLA - De svarta nummertavlorna har ljus, profilerad ram med en ljushållare vid varje sida. Understycket har dekor i form av en skulpterad, guldfärgad festong och överstycket av en tandsnittsfris. Ovanpå överstycket är en skulpterad sköld med akantusblad och spira samt vid vardera sidan en urna. Nummertavlorna är sammansatta av fragment från gamla kyrkans predikstol, troligen på 1900-talet.
VAPENHUS - Utmed vapenhusets nordvägg är läktartrappan, med uppgång från öster. Den raka trappan har smala, öppna och omålade steg. Under trappan är ett förvaringsutrymme bakom en skärmvägg. Utmed sydsidan är en bänk av samma utförande som långhusbänkarna.
GOLV - Golvet består av rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar
VÄGG - Väggarna är slätputsade och gulmålade. Väggen framför trappan består av gul pärlspont.
PORT - Porten i väster är av samma utförande som sydporten, men lägre och med fyra speglar på varje dörrblad. Den är placerad i en rektangulär nisch.
FÖNSTER - I norr och söder är vardera ett smalt, vitmålat fönster indelat i kvadratiska, diagonalt placerade, rutor. De är placerade i murade och slätputsade smygar.
TAK - Taket består av gulmålad pärlspont.
SAKRISTIA - Sakristian i korets östra parti har mitt på östväggen ett altare. Detta har träunderrede samt en troligen medeltida altarskiva av sandsten, försedd med relikgömma. På varje sida av altaret är ett skåp och på sydsidan ett bord. Även i skrankets baksida är två infällda skåp. Utmed nordöstra väggen står en grå, rygglös bänk.
GOLV - Se kor.
VÄGG - Se kor.
DÖRRAR - Se kor
FÖNSTER - Den tresidigt avslutade sakristian har ett fönster i öster, ett i nordöst och ett i nordöst. Dessa har samma utseende och placering som långhusfönstren.
TORN -
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. Våning två, väster om läktaren, har omålat trägolv och tak av gul pärlspont. Väggen är slätputsad och vitmålad. I väster är ett halvrunt, vitmålat fönster med tre stjärnformade rutor, placerat i en smyg. På nordsidan sitter en rundbågig, romansk, profilerad tympanongavel. Gaveln var på föregående kyrka placerad över sydportalen.
På sydsidan hänger ett träkors i vitt och guld. Korset har trepassformigt avslutade korsarmar och på basen är ett snidat, hjärta, kors och ankare. Mot läktaren i öster är en rektangulär gråmålad dörr, placerad i en segmentbågad, putsad nisch. Varje dörrblad pryds av tre kvadratiska speglar i ljusare grått. En öppen, rak omålad trappa leder till våning tre och en likadan sedan till våning 4. Golv och tak på våning 2 och 3 utgörs av grå träplankor. Väggen är slätputsad och vitmålad. På våning 3 finns i norr och söder två smala, rundbågiga fönster. Mot väggen står flera fragment av tidigmedeltida gravstenar med runor och figurframställningar. På våning 4 hänger de två klockorna. I varje väderstreck är tre smala, rundbågiga gluggar med träluckor framför. Här hänger även de två klockorna. Lillklockan är troligen medeltida. Storklockan med minuskelinskription är från 1533 och inköpt i Råda.