BARSEBÄCKS KYRKA

Den äldst bevarade kartan, där Barsebäcks kyrka finns redovisad, är en geometrisk avmätning från 1762. Den rektangulära kyrkogården ligger söder om Barsebäcks sätesgård, omgiven av kärr i väster och öster. På lantmäterikartan från 1831 bildar kyrkan och prästgården en egen kvartersformat enhet, omgiven av gårdar i alla väderstreck.
Kyrkan utvidgas åt söder, sannolikt mellan 1832 och 1854, i anslutning till det laga skiftet, då gårdarna börjar flytta ut ur byn. Efter en tid omgestaltas kyrkogården och ges en fastare form med växtomgärdningar. 1905 görs en stor utvidgning åt öster och träd planteras längs kyrkogårdens nya begränsning. Minneslunden byggs 1986.
Hela kyrkogården omges av en murad gråstensmur avtäckt med kalkstensplattor,äldre delarna och utvidgningen från 1905. Innanför murar och häckar finns runt hela kyrkogården en trädkrans av lind. I nordost finns dessutom ett antal bokar. Kyrkan ligger i kyrkogårdens nordvästra hörn, omgiven av singel, i vilken man lagt en gång av kvadratisk byasten med kant av kullersten från parkeringen och fram till tornets västportal.
Grinden till huvudentrén har ett svartmålat gallerverk, och står innanför grindstolpar av gjutjärn krönta av järnlyktor. På grinden märks givarnas namn, Fredrika Bonde och Gustaf Hamilton. Mot söder finns två entréer till de båda utvidgningarna. I nordost finns en grind mot ängslandskapet, och i norr en grind mot prästgården. Alla grindar är av smide, olika utformade men bär ett släktskap med varandra.
Kyrkogårdens kvarter är, med undantag av några gräsplanterade ytor, singeltäckta och kantade av låga buxbomshäckar. Ett fåtal gravar är omgärdade av järnstaket eller stenramar. Marken norr om kyrkan är grässatt med endast en bevarad grav. Inom de enskilda gravvårdarna finns en egen växtlighet i form av buskar och blomväxter. På både äldre- och yngre kyrkogården syns granitvårdar från tiden kring förra sekelskiftet tillsammans med yngre, mer maskinellt bearbetade. I gravmaterialet märks fyra skånska kalkstenvårdar i senempire från 1800-talets mitt. Utmed gamla kyrkogårdens norra mur finns ett lapidarium. På stenarna märks yrken med anknytning till havet, såsom sjöman och fiskare, liksom ofta ålderdomliga titlar knutna till jordbruket, t ex ladufogde, hönssköterska och fårachef. Det i sammanhanget ringa antalet lantbrukare kan ha sin orsak i godsets dominerande markinnehav.
I sydöstra hörnet av 1800-talets utvidgning ligger Hamilton familjegrav. Den uppfördes i slutet av 1850-talet, i samband med att familjemedlemmarna inte längre begrovs inne i kyrkans gravkor. De äldsta gravstenarna, Wathier Hamiltons och Hedvig Hamilton Leijonhufvuds, är granitkolonner placerade på fundament. Den avhuggna kolonnen symboliserar det avbrutna livet. Gravplatsen är grästäckt och omgärdad av ett smidesstaket. En annan personhistoriskt intressant grav är skådespelaren BenktÅke
Benktsons. Han har skänkt flera föremål till kyrkan, och startade upp traditionen förutom i öster där en häck ansluter mot landskapet. Samma mur återfinns mellan de med skådespel i Barsebäcks bygdegård. Av immateriellt kulturvärde är även historien om trollkvinnan Else Larsson Stark. Hennes enkla familjegrav ligger, för säkerhets skull helt ensamt, på den traditionellt mindre ansedda norrsidan av kyrkogården.
I nordväst finns en minneslund i direkt anslutning till kyrkan. Lunden domineras av gräs och buxbom, och i blickfånget står en fontän och blomsterhållare i granit.
Norr om kyrkan finns längs stenmuren ett f d bårhus från 1970, ritat av byggnadsingenjören Bertil Lindberg, som sedan 2007 används som värmecentral och förråd. Byggnaden är uppförd i vitputsad sten och har valmat tak belagt med falsat, rött tegel.

Se även beskrivning av Barsebäcks kyrkomiljö under Miljöer.

Källor och litteratur
Barsebäcks kyrka- blottlagda murar i samband med dränering, Lars Salminen (2002), Regionmuseet, Kristianstad
Barsebäck och Hofterups kyrkor, Rikard Holmberg och Elisabeth Hervius (1972), Harjägers härad, Skåne band 1:2, Sveriges kyrkor, Stockholm
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, (utkast) opublicerad 2012
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Underhållsplan för Barsebäcks kyrka 2008-11-13, Wikerstål Arkitekter AB (2008), Helsingborg
Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Lund, mappar 1-3: Barsebäcks kyrka
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, Riksantikvarieämbetet Fornsök, hämtad 2014-09-08
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, hämtad 2014-09-08
http://www.kavlinge.se/download/18.f8873cc141a12daff3168a/1382011873058/Tematisk+%C3%B6versiktsplan+Kulturmilj%C3%B6program.pdf, Kulturmiljöprogram Kävlinge kommun (samrådshandling), hämtad 2014-08-15.
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/ landskapsvard/
kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/kavlinge/Pages/
Gillhog_Barseback_Jaravallen.aspx, Länsstyrelsen, hämtad 2014-09-08
http://www.raa.se/publicerat/varia2012_17.pdf, Riksantikvarieämbetet, hämtad
2014-09-08.

Intervju med representanter från Löddebygdens församling, möte 2014-10-03.

Den äldst bevarade kartan, där Barsebäcks kyrka finns redovisad, är en geometrisk avmätning från 1762. Den rektangulära kyrkogården ligger söder om Barsebäcks sätesgård, omgiven av kärr i väster och öster. På lantmäterikartan från 1831 bildar kyrkan och prästgården en egen kvartersformat enhet, omgiven av gårdar i alla väderstreck.
Kyrkan utvidgas åt söder, sannolikt mellan 1832 och 1854, i anslutning till det laga skiftet, då gårdarna börjar flytta ut ur byn. Efter en tid omgestaltas kyrkogården och ges en fastare form med växtomgärdningar. 1905 görs en stor utvidgning åt öster och träd planteras längs kyrkogårdens nya begränsning. Minneslunden byggs 1986.
Hela kyrkogården omges av en murad gråstensmur avtäckt med kalkstensplattor,äldre delarna och utvidgningen från 1905. Innanför murar och häckar finns runt hela kyrkogården en trädkrans av lind. I nordost finns dessutom ett antal bokar. Kyrkan ligger i kyrkogårdens nordvästra hörn, omgiven av singel, i vilken man lagt en gång av kvadratisk byasten med kant av kullersten från parkeringen och fram till tornets västportal.
Grinden till huvudentrén har ett svartmålat gallerverk, och står innanför grindstolpar av gjutjärn krönta av järnlyktor. På grinden märks givarnas namn, Fredrika Bonde och Gustaf Hamilton. Mot söder finns två entréer till de båda utvidgningarna. I nordost finns en grind mot ängslandskapet, och i norr en grind mot prästgården. Alla grindar är av smide, olika utformade men bär ett släktskap med varandra.
Kyrkogårdens kvarter är, med undantag av några gräsplanterade ytor, singeltäckta och kantade av låga buxbomshäckar. Ett fåtal gravar är omgärdade av järnstaket eller stenramar. Marken norr om kyrkan är grässatt med endast en bevarad grav. Inom de enskilda gravvårdarna finns en egen växtlighet i form av buskar och blomväxter. På både äldre- och yngre kyrkogården syns granitvårdar från tiden kring förra sekelskiftet tillsammans med yngre, mer maskinellt bearbetade. I gravmaterialet märks fyra skånska kalkstenvårdar i senempire från 1800-talets mitt. Utmed gamla kyrkogårdens norra mur finns ett lapidarium. På stenarna märks yrken med anknytning till havet, såsom sjöman och fiskare, liksom ofta ålderdomliga titlar knutna till jordbruket, t ex ladufogde, hönssköterska och fårachef. Det i sammanhanget ringa antalet lantbrukare kan ha sin orsak i godsets dominerande markinnehav.
I sydöstra hörnet av 1800-talets utvidgning ligger Hamilton familjegrav. Den uppfördes i slutet av 1850-talet, i samband med att familjemedlemmarna inte längre begrovs inne i kyrkans gravkor. De äldsta gravstenarna, Wathier Hamiltons och Hedvig Hamilton Leijonhufvuds, är granitkolonner placerade på fundament. Den avhuggna kolonnen symboliserar det avbrutna livet. Gravplatsen är grästäckt och omgärdad av ett smidesstaket. En annan personhistoriskt intressant grav är skådespelaren BenktÅke
Benktsons. Han har skänkt flera föremål till kyrkan, och startade upp traditionen förutom i öster där en häck ansluter mot landskapet. Samma mur återfinns mellan de med skådespel i byahuset. Av immateriellt kulturvärde är även historien om trollkvinnan Else Larsson Stark. Hennes enkla familjegrav ligger, för säkerhets skull helt ensamt, på den traditionellt mindre ansedda norrsidan av kyrkogården.
I nordväst finns en minneslund i direkt anslutning till kyrkan. Lunden domineras av gräs och buxbom, och i blickfånget står en fontän och blomsterhållare i granit.
Norr om kyrkan finns längs stenmuren ett f d bårhus från 1970, ritat av byggnadsingenjören Bertil Lindberg, som sedan 2007 används som värmecentral och förråd. Byggnaden är uppförd i vitputsad sten och har valmat tak belagt med falsat, rött tegel.

Se även beskrivning av Barsebäcks kyrkomiljö under Miljöer.

Källor och litteratur
Barsebäcks kyrka- blottlagda murar i samband med dränering, Lars Salminen (2002), Regionmuseet, Kristianstad
Barsebäck och Hofterups kyrkor, Rikard Holmberg och Elisabeth Hervius (1972), Harjägers härad, Skåne band 1:2, Sveriges kyrkor, Stockholm
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, (utkast) opublicerad 2012
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Underhållsplan för Barsebäcks kyrka 2008-11-13, Wikerstål Arkitekter AB (2008), Helsingborg
Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Lund, mappar 1-3: Barsebäcks kyrka
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, Riksantikvarieämbetet Fornsök, hämtad 2014-09-08
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, hämtad 2014-09-08
http://www.kavlinge.se/download/18.f8873cc141a12daff3168a/1382011873058/Tematisk+%C3%B6versiktsplan+Kulturmilj%C3%B6program.pdf, Kulturmiljöprogram Kävlinge kommun (samrådshandling), hämtad 2014-08-15.
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/ landskapsvard/
kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/kavlinge/Pages/
Gillhog_Barseback_Jaravallen.aspx, Länsstyrelsen, hämtad 2014-09-08
http://www.raa.se/publicerat/varia2012_17.pdf, Riksantikvarieämbetet, hämtad
2014-09-08.

Intervju med representanter från Löddebygdens församling, möte 2014-10-03.