Anga kyrka

Kort beskrivning av kyrkobyggnaden
Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av ett kor med absid samt sakristia, långhus och torn. Tornet står på långhusets västra del, och tornets bottenvåning är helt integrerad i kyrkorummet utan tornbåge el. dyl.

Ytterväggar, murverk och fasader
Kyrkan är uppbyggd av kalksten. Väggarna och valvet i pannrummets källare är gjutna av betong, innerväggen mot sakristian består av rödbrunt lertegel.
Samtliga fasader med undantag för absiden är spritputsade med kalkputs och avfärgade vita. Absidens fasad är slätputsad och vitkalkad. Socklar, omfattningar och tornets hörnkedjor är oputsade och består av fint huggen kalksten. Hela kyrkan med undantag av sakristian omges av skråkantade socklar.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är som brukligt åttasidig och har en ljudglugg på var sida, den är på traditionellt vis klädd med tjärad, snedkantad panel s.k. tornpanel. Ljusgluggarna täcks av fågelskyddsnät på träramar. Höjden till flöjeln är ca 42 m.
Stommen utgörs av en modern takstolskonstruktion med kryss och ramar i panelens plan samt horisontella stödvirken på olika nivåer. Den äldre, invändiga konstruktionen består av bilade virken. Högbenen är försedda med spikplåtar. Regnvattnet tas upp av fångbleck kopplade till stuprör som leder vattnet till vattendäcket i tornet.
Klockdäcket och vattendäcket därunder består båda av spontad, tryckimpregnerad panel som klätts med asfaltpapp vars kanter vikt vikts upp på murverket. Plåtluckor över uppgångshålen. Klockdäcket avvattnas genom ett nätklätt hål som kopplats till ett stuprör, utlopp på vattendäcket under. Vattendäcket lutar svagt mot utkastaren i öster (över långhusets norra takfall). Kyrkklockan hänger i tornhuven.
Yttertaken på koret och långhuset täcks av två lager falar på täta undertak av fiberduk (haloten), vindskivor av trä. Absiden täcks av liggande panel med samma tätskikt. Sakristias tak består av falar på tätt undertak av råspont och asfaltpapp. Allt utvändigt trävirke på taken synligt är tjärat. Tätningar mot omgivande murverk är utförda med blyplåt.
Långhuset har på norra takfallet ett nockräcke och en taklucka. Korets och långhusets norra takfall är försedda med hängrännor och stuprör. Plåtklädd skorsten med järnstege på korets norra takfall.
Koret och långhuset täcks av sadeltak och absiden av ett hjälmtak, takstolarna är av klent, bilat virke, lagningar och förstärkningar är utförda av sågat virke. Knutpunkterna är dymlade, bultade samt med urtag i ena virket. Högbenen är påsalade. Både korets och långhusets takstolar har längsgående bärverk i form av kryss.
Långhuset har sparrtakstolar med två omgångar hanbjälkar, de två yttre takstolarna har också en bindbjälke och två av de mittersta är placerade direkt intill varandra. Koret har takstolar med två omgångar hanbjälkar, två av de sex takstolarna har också saxsparrar.
Mellan absidens yttersta takstolar löper en bindbjälke, från vilken en mittstolpe går upp till nocken.
Sakristians pulpettak är i flykt med korets norra takfall. Takstolarna består av sågade och bilade virken. Fotränna av trä.

Fönster och andra muröppningar
Kyrkan har fyra fönster i den södra fasaden ett i vardera absiden, koret, långhuset och tornet. Öppningarna i absiden, koret och tornet är små och rundbågiga, placerade högt upp i fasaden med blyspröjsade fönster, vilka monterats direkt i stenkarmarna. Tornets fönster har putsade smygar och solbänk av kalksten, droppbleck av blyplåt, korets och absidens har fint huggna omfattningar av kalksten. Långhusets rundbågiga öppning är betydligt större och har karmar, bågar och spröjs av målat trä. Putsade smygar, solbänk av kalksten.
Sakristian har i östra fasaden ett snickerifönster med lös innerbåge.
Ljudgluggarna är kopplade om två i var fasad. Omfattningar och bågar av kalksten, kolonetter saknas. I flera av öppningarna finns de medeltida valvbräderna kvar. På solbänkarna ligger två lager falar, tjärstrukna. Öppningarna täcks av fågelnät på träramar.
Tornet har två ljusöppningar i södra och två i norra fasaden: enkla, putsade omfattningar. De är försedda med fågelskyddsnät.

Portaler
De tre portalerna är uppbyggda av fint huggen kalksten. Samtliga är rundbågiga, de båda sydportalerna har vardera ett språng i vilka kolonnetter är placerade, de inre öppningarna är trifolieformade.
Den södra tornportalen utgör kyrkans huvudingång, den norra tornportalen är igenbommad och används inte.
Portbladen består av stående bräder, vilka utvändigt klätts med panel i fiskbensmönster, med undantag för den norra portalens blad som är klädd med stående plank. Samtliga portblad är tjärade utvändigt. Pannrummet i sakristian nås utifrån via en dörr med dörrblad av tjärade bräder.

Väggar och valv i kyrkorummet och i sakristian
Väggarna i kyrkorummet och i sakristian är putsade med kalkbruk och avfärgade vita. Väggarna och valven i långhuset och ringkammaren är till stor del täckta av muralmålningar, dels ornamentala målningar i och på bågarna och valven, samt en passionssvit i två etager. Två målade och ristade runinskrifter finns, den ena i anslutning till triumfbågens målning och den andra på ringkammarens norra vägg. Båda är placerade högt upp och är skrivna med stora, väl synliga runor. Mindre runristningar finns också på ringkammarens västra vägg.

Koret täcks av ett romanskt kryssvalv, långhusets och den med långhuset integrerade ringkammaren täcks av vardera två valv av samma typ, i sakristan ett enkelt målat brädtak. Hjälmvalv över absiden.

Bjälklag och golv
Golven i kyrkorummet är belagda med kalkstensplattor, korets och altarrunden har dessutom gravhällar i golvet, altarrunden är upphöjd ett steg. Sakristians golv är belagt med breda, obehandlade trätiljor, s.k. skurgolv.
Pannrummets golv är i båda våningarna gjutna av betong.

Trappor och stegar etc.
Genom tornets murverk löper en brant murtrappa upp till dess första vindsvåning. Vidare löper trästegar med vilplan upp genom huven. Inspektionsbryggor med tillhörande stegar finns på långhusets och korets vindar.

Fast inredning
Kyrkorummets fasta inredning utgörs av ett högaltare med altarskåp, altarskrank, en korbänk, tre väggskåp, predikstol samt kyrkbänkar.
Lös inredning i kyrkan
Den lösa inredningen består av ett triumfkrucifix, en nummertavla, en brudbänk som numera utgör vykortsbord, en fattigstock, dopfunt, orgel samt kyrkklocka, den senare hänger i tornhuven ovan den ordinära klockvåningen.

Anga kyrka uppfördes i sin helhet under 1200-talet i flera skilda byggnadsetapper. Absidkoret byggdes i början århundradet, långhuset omkring 1250 och vid slutet av århundradet tillfogades tornet ovanpå den västra delen av långhuset, vilket ger kyrkan dess säregna form. Samtidigt slogs valven. Kyrkans exteriör har ändrats mycket litet sedan byggnadstiden, dock byggdes en sakristia på korets norra sida i början av 1800-talet. Tornhuven har nybyggts och reparerats flera gånger, bl.a. efter att ha eldhärjats 1711, och senast 1816. 1863 lades spåntak på koret. 1946-47 genomfördes en omfattande inre restaurering efter förslag av arkitekt Erik Fant, Stockholm. Golven nylades och värmeledning med lågtrycksånga installerades med värmepanna under sakristian. Muralmålningarna togs fram och konserverades, äldre färglager på inventarier togs fram, bänkarna byggdes om och läktaren revs.

Den senaste utvändiga restaureringen utfördes 1983 då tornhuven reparerades, yttertaken lades om på täta undertak, vattenavrinningen sågs över, liksom skicket på por-tar och fönster. Fasaderna putslagades och avfärgades, och socklarna foglagades. Den senaste invändiga restaureringen gjordes kom till stånd 1992, dess främsta syfte var en rengöring av kalkmålningarna i kyrkorummet. , Kyrkans byggnadshistoria
Anga kyrka uppfördes i sin helhet under 1200-talet i flera skilda byggnads¬etapper. Absidkoret byggdes i början århundradet, långhuset omkring 1250 och vid slutet av århundradet tillfogades tornet ovanpå den västra delen av långhuset, vilket ger kyrkan dess säregna form. Samtidigt slogs valven. Kyrkans exteriör har ändrats mycket litet sedan byggnadstiden, dock byggdes en sakristia på korets norra sida i början av 1800-talet.

Tornhuven har nybyggts och reparerats flera gånger, bl.a. efter att ha eldhärjats 1711, och senast 1816. 1863 lades spåntak på koret.

1946-47 genomfördes en omfattande inre restaurering efter förslag av arkitekt Erik Fant, Stockholm. Golven nylades och värmeledning med lågtrycksånga installerades med värmepanna under sakristian. Muralmålningarna togs fram och konserverades, äldre färglager på inventarier togs fram, bänkarna byggdes om och läktaren revs.

De senaste restaureringarna
Den senaste utvändiga re¬staureringen utfördes 1983 då tornhuven reparerades, yttertaken lades om på täta undertak, vattenavrinningen sågs över, liksom skicket på portar och fönster. Fasaderna putslagades och avfärgades, och socklarna foglagades.
Den senaste invändiga re¬staureringen gjordes kom till stånd 1992, dess främsta syfte var en rengöring av kalkmålningarna i kyrkorummet.

Inventarier
Kyrkans mest värdefulla inventarier är altarskåpet, triumfkrucifixet och fattigstocken från tiden omkring 1400, dopfuntslockets duva från medeltiden, predikstolen, brudstolen samt kor- och kyrkbänkarna från 1600-talets slut, samt bekännelsepallen från 1700-talet.