Kyrkogården på samma sida som kyrkan
Allmän karaktär
Den äldre kyrkogårdsdelen som befinner sig på samma sida som kyrkan är uppdelad i tre delar gamla,
mellersta och norra kyrkogården. På den gamla kyrkogården låg den medeltida kyrkan som revs 1859.
Kyrkan och kyrkogården ligger uppe på en backe, vilket medför att det är en stor höjdskillnad mellan
kyrkogården i söder och området utanför kyrkogården söder därom. Kyrkogårdsmuren är här uppbyggd
i två etage. De tre kyrkogårdsdelarna är stora och innehåller ett stort antal gravvårdar. Den gamla kyrkogården
består av en hel gräsklädd yta utan några gångar inne i kvarteren som avgränsar. Den mellersta
kyrkogården är uppdelad i två delar åtskilda med en grusgång. Den norra kyrkogården ligger på en lite
lägre nivå och nås bland annat med en trappa från mellersta kyrkogården. Den norra kyrkogården är
uppdelad i fem delar som är avgränsade med grusgångar.
I kvarteren finns en mängd olika gravvårdstyper. De äldsta är järnsmideskors, gjutjärnsvårdar och
kalkstensvårdar som finns på den gamla kyrkogården. Här finns kyrkogårdens äldsta gravvård, en gravsten
i kalksten från 1678. I alla tre kyrkogårdsdelarna finns grusgravar med stenramar, och i vissa fall
staket. Gravvårdar som tagits ur bruk finns uppställda
längs östra och södra kanten på gamla kyrkogården.
Omgärdningar
Den äldre delen av kyrkogården, delen som ligger
på samma sida som kyrkan omgärdas av en låg
kallmurad mur. I södra delen av gamla kyrkogården
är det stor höjdskillnad mellan kyrkogården
och marken utanför. En brant sträcker sig mellan
kyrkogården och bebyggelsen nedanför. Här är
muren hög och uppbyggd i två etage. Den övre
muren är en kallmur uppbyggd av oregelbundet
kluven natursten. Den undre muren är en kallmur
av grovhuggna rektangulära stenar i granit. Över
muren i denna del av kyrkogården finns ett staket
med stenstolpar och stålvajer emellan.
Runt om övriga kyrkogården finns över stenmuren
ett trästaket uppbyggt av två liggande plankor,
som längs vissa partier hålls upp av stenstolpar
och längs andra med trästolpar. I östra delen av
gamla kyrkogården kompletteras stålvajerstaketet
med en hög häck av bland annat syren, hagtorn
och alm. Längs stålvajerstaketet står gravvårdar
som tagits ur bruk. Dessa bidrar även till kyrkogårdens
säkerhet, då det finns en brant backe utanför
stålvajerstaketet.
Ingångar
Mittför kyrkans torn finns en bred ingång utan
grindar. Grindstolparna är låga breda och fyrkantiga,
uppmurade av grovhuggna breda skivor
av röd granit. Grindstolparna kröns av huvar av
prickhuggen ljusröd granit i tälttaksform.
I väster på norra kyrkogården finns en ingång
med en konstfull smidesgrind, med högsta höjden
på 1,55 meter. Grindstolparna är smala fyrkantiga
och av prickhuggen rödaktig granit. Höjden
är omkring 1,3 meter. En mindre ingång finns i
östra delen av norra kyrkogården till grönområde
i söder. Ingången har ingen grind, men omkring
0,9 meter höga smala fyrkantiga grindstolpar av
grovhuggen granit.
Vegetation
Alla kvarter inom den äldre kyrkogårdsdelen är gräsbevuxna. Kyrkogårdsdelen omges av en trädkrans,
som inte är helt komplett. Trädkransen består av lönn, lind och ask. I slänten öster om mellersta kyrkogården
och söder om gamla växer ask, alm och mindre småträd och buskar. Det växer inte många träd
och större buskar inne i kvarteren. En ask står nära kanten inne på den östra delen av gamla kyrkogården.
Två thujor växer på en grav på mellersta kyrkogården. På norra kyrkogården har en hängalm, en
hängask, fem idegranar och två buxbomsbuskar sin växtplats.
Gångsystem
Runt kyrkan finns en asfaltgång och mellan grinden
och kyrktornet finns en yta av beige marksten.
Vid grinden på norra kyrkogården finns ett parti
med betongsten. Gångarna på norra och mellersta
kyrkogården är grusade och krattade. Parkbänkar
av trä och trä/järn är placerade på några ställen
längs gångarna, liksom belysningsstolpar tillverkade
av järn och glas. En trappa i ljusröd granit
leder mellan norra och mellersta kyrkogården. På
gamla kyrkogården finns inga gångar inne i kvarteret.
Gravvårdstyper
Det finns ett flertal olika gravvårdstyper på de kyrkogårdsdelarna, Gamla, Mellersta och Norra kyrkogårdarna
som är belägna på samma sida som kyrkan. Inom särskilt den Gamla kyrkogården finns ett
stort antal äldre gravvårdar, som smideskors, gjutjärnsvårdar, äldre gravvårdar i kalksten och högresta
gravstenar i diabas och grå granit. I alla kyrkogårdsdelarna förekommer hällar i olika storlekar, låga
breda gravstenar och smala gravstenar i olika storlekar. Vanliga är låga rektangulära gravstenar med
olika utformning på krönet.
Byggnader
Inga byggnader förutom kyrkan finns på den äldre kyrkogårdsdelen, om man inte räknar gravkoret på
norra kyrkogården.
Gravkoret är beläget i östra delen av Norra kyrkogården. Det är byggt av beong och putsat i grått.
Framsidan har uppbyggt som ett antikt tempel med pelare. I ingången finns en brunbetsad dubbel mindre
trädörr som är låst med hänglås. Över ingången är en marmortavla infälld, som talar om vilka som har
sitt vilorum i gravkoret. Numera är kistorna utflyttade från gravkoret.
Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.
Gamla kyrkogården
Allmän karaktär
Gamla kyrkogården är den äldsta delen på kyrkogården. Här stod den gamla medeltida kyrkan som revs
1859. Gravkvarteret är mycket stort och påminner mest om en hel kyrkogård. Inga gångar finns i kvarteret,
utan hela ytan är gräsbevuxen. Inom kvarteret finns ett antal äldre gravvårdar, liksom grusgravar
med stenramar. Flera grusgravar omgärdas av antingen, smidesstaket, gjutjärnsstaket eller pollare och
kätting. Den äldsta gravvården är en gravsten i kalksten i bågfönsterform från 1678.
Det förekommer fortfarande begravningar i kvarteret, men inte så ofta. Barngravar finns på flera
ställen i kvarteret och har gravvårdar som små hällar, små naturstenar och på en barngrav från 1967 finns
ett litet marmorkors.
Gravvårdstyper
Mest speciellt med den gamla kyrkogården är det
relativt stora antalet äldre järnvårdar. I kvarteret
finns fyra äldre smideskors från åren 1823, 1829,
1849 och 1851. De är alla trekantiga och dekorerade
med små verktyg, antingen hammare och tång
eller bara hammare. Överst finns en flöjel med årtalet
och på en platta står den avlidnes namn, som
numera är svårt att uttyda. De har inte alla följande
detaljer, men de har alla något av dem, nämligen
hängande löv och en inskriven cirkel i triangeln.
Smideskorset från 1851 var rest över Johan Svensson
i Kylhult som dog vid 91 års ålder.
Ett gjutjärnskors är från 1832 och dekorerat
med en ängel och Tro, hopp och kärlek. I kvarteret
finns även två stående gjutjärnshällar, från
1835 och 1845. Den äldre är av mer strikt modell
och den yngre har ett gotiskt formspråk och är
krönt med ett kors. Den allra äldsta gravvården är
en låg smal gravsten i kalksten. i form av ett bågfönster
med följande uthuggna inskrift, som inte
längre går att utläsa förutom i gynnsamt ljus. I arkivmaterial
från Smålands museum finns följande
uppteckning av gravstenstexten. Gravstenen är
rest över Jacob Sporrsmed. Enligt arkivuppgifter
ska det stå följande på gravstenen.
IHS
EIS.HBRD
EIS.NIS
HID.MID
KID oläsligt
Sjätte raden är ett cirkelbestick, en sporre och en
hand som håller en hammare
Anno 1678
Numera syns inte texten tydligt, utan solljuset
måste lysa i en speciell riktning för att den ska synas.
Det finns förutom denna kalkstensvård ytterligare
två kalkstensvårdar i ålderdomlig utformning.
Den ena som ett kors från 1865 och den
andra i gotisk formgivning troligtvis från 1747
(ljusförhållandena gjorde det svårt att se texten vid
inventeringstillfället).
Kvarteret innehåller ett flertal högresta gravstenar
i högrest modell, både som obelisker, monoliter
och av mer ordinär utformning. De högresta
gravstenarna som är upp till 2,5 meter höga är från
slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Den
äldsta är från 1863. Gravstenarna är mestadels tillverkade
av diabas, med även av grå och röd granit.
En är förfärdigad av brun granit, som är en ovanlig
stensort. Högresta kors är ganska vanligt förekommande
i kvarteret. En annan typ är den avbrutna
kolonnen i diabas. En annan högrest i diabas är en
hög sockel som krönts av ett stort klot. En högrest
i grå granit som har flera avsatser och en platta
i marmor är från 1871. Det förekommer även ett
antal låga och halvhöga smala gravstenar i diabas
från tidigt 1900-tal fram till 1930-talet. En annan
modell är halvhöga och höga breda i antik tempelstil.
De är tillverkade av grå granit med en infälld
platta i diabas. En speciell gravsten är en halvhög
bred i grå granit från 1886, som är gravsten för
två par.
Förutom dessa äldre gravvårdar i kvarteret
finns det även yngre och lägre gravvårdar. Vanliga
är de låga rektangulära med olika typer av krön eller
i antik tempelstil. Gravstenarna har vanligtvis
tillverkats i grå granit, diabas och röd granit, men
även labradorgranit uppträder. På familjegravarna
finns ofta en låg bred gravsten i diabas eller grå
granit. Även andra gravvårdar pryder familjegravarna.
Bland de yngre gravstenarna finns de som
är lite högre och smalare och i fri form.
Små hällar är även de vanliga i kvarteret. De är
antingen halvliggande eller helt liggande och tillverkade
i diabas, grå granit, röd granit och grå-röd
granit. I kvarteret finns även en halvstor häll i grå
granit.
Mer ovanliga gravvårdar är två halvlutande
gravstenar (äldsta från 1905) i diabas i form av
släktvapen. En liten häll som en uppslagen bok
är från 1946. På en låg rektangulär gravsten från
1979 finns ett foto inlagt. Två mindre kors i grå
granit pryder två gravar bredvid varandra. De förekommer
även en stor natursten från 2005 i röd-grå
granit, som är grovhuggen, men med ganska slät
framsida.
Yrkestitlar omnämns på relativt många gravvårdar.
Exempel är Ledamot av riksdagens 1:sta
kammare 1919-1920, chef för Strömsnäs verken,
lokförare, trafikbilägaren, kyrkoherden i Annerstads
pastorat, tracteuren och lantbrukaren. Ortsoch
gårdsnamn nämns på ett antal gravvårdar. Ett
urval av namnen är Skafta, Rishult, Mjäryd, Jämnhult
och Alandsköp. Psalm- och bibelhänvisningar
är inte lika vanligt. Några är Joh. Eva 11 Cap, Sv
Ps 193, 261, 455, 484 v 2 och 484 v 6. Tänkespråk
är Blott en dag ett ögonblick i sänder, Kärleken,
sorgen och saknanden och Älskade saknade
och Det finnes blott en väg ...
Gravvårdar stående längs kanten på
gamla kyrkogården
Allmän karaktär
Längs östra och södra kanten på gamla kyrkogården står gravvårdar
som tagits ur bruk. De står tätt intill varandra och bildar tillsammans
med staketet och häcken en avgränsning för kvarteret.
Gravvårdstyper
Det övervägande delen gravvårdar är smala diabasgravstenar i
storlekar från låga till högresta. Bland gravvårdarna finns även några
hällar, både små och stora samt låga rektangulära gravstenar. Diabas
är det vanligaste stenmaterialet, men grå granit förekommer också
och enstaka i röd granit. Bland gravvårdarna som utmärker sig är en
gravsten i form av en avsågad stam med avhuggna grenar. En annan
ovanlig är en stående gjutjärnsvård från 1864. Bland gravvårdarna
som tagits ur bruk finns även två äldre tunna obearbetade gravstenar i
kalksten med inhuggen text. Texterna är svåra att tyda.
Många yrkestitlar såsom sågmästaren, holländarförman, skräddaremästare,
vinskänken och svenskamerikanen finns omnämnda på
gravvårdarna. På en del av gravvårdarna finns orts- och gårdsnamn
omnämnda, som exempelvis Gräsholma, Åsa, Eknäs, Björkelund
och Strömsnäsbruk.Bibel- och psalmhänvisningar är inte så vanligt.
Några är Joh. ev 3:16, Ps 441:5, 481:4 och 491 v 4. En hälsning är
Älskade i livet, saknaden i döden stor.
Mellersta kyrkogården
Allmän karaktär
Mellersta kyrkogården tillkom sannolikt vid den nuvarande kyrkans uppförande omkring 1860. Den är
belägen strax norr om kyrkan. Gravkvarteret är delat i två delar med en grusgång rakt genom kvarteret
i nord-sydlig riktning. Gravvårdarna är placerade rygg mot rygg i öst-västlig riktning. I kvarteret finns
fem grusgravar med stenramar och dessutom flera stenramar som håller på att bli helt överväxta av gräs.
I kvarteret finns därutöver ett flertal familjegravar.
Gravvårdstyper
I kvarteret finns mestadels låga gravstenar, både rektangulära, smala och breda. De låga rektangulära är
vanligast och har olika typer av krön och i antik tempelform. Diabas är den vanligaste stensorten som
gravstenarna är tillverkade av, men grå granit, röd
granit, hallandsgnejs (hallandia) och labradorgranit
förekommer också. En låg rektangulär är tillverkad
i en randig röd och vit sten, kan möjligtvis
vara agat. Låga breda i diabas förekommer också,
liksom halvhöga breda, bland annat i antik tempelform
i grå granit med en infälld platta i diabas.
Enstaka högresta gravstenar finns i kvarteret,
både de är monoliter och de som har vanlig utformning
med något smalare krön än botten. De
högresta, liksom de halvhöga smala är tillverkade
i diabas. Det finns bland annat två högresta kors
i diabas från 1911 och 1923, liksom en avsågad
stam också den i diabas.
Små hällar finns det flera av, både liggande och
halvliggande. Dessutom förekommer det några
halvstora hällar, varav en halvliggande. Hällarna
är tillverkade i diabas, grå granit och röd granit.
En rad med likadana hällar i grå granit från åren
1919 2003.
Yngre gravstenar från de senaste decennierna
förekommer också. Det är bland annat gravstenar i
fri form från 1982 och 1993, samt naturstenar från
1990-talet.
Bland de mer speciella gravstenarna i kvarteret
är en gravsten från 1919, med en liten sockel
som kröns av ett klot, allt i grå granit. Ett litet kors
i marmor från 1968 pryder en barngrav. En ovanlig
typ av gravsten är en låg gravsten i antik tempelform
i grå granit. På framsidan av gravstenen
finns ett utrymme för vaser som är stängt med ett
stängsel av koppar. På en grav står ett träkors.
Yrkestitlar förekommer på ett antal gravvårdar,
företrädesvis på äldre sådana. Exempel på titlar är
riktmästare, soldaten, hemmansägaren, salsmästaren
och lokeldare. Orts- och gårdsnamn är ungefär
lika vanligt som titlar. Några orts- och gårdsnamn
som omnämns är Pontansbygd, Bråna, Kärringelida,
Strömsnäsbruk och Dotebygd. Psalmhänvisningar
såsom Sv Ps 63:13-14, 335, 473 och 477
förekommer på några gravvårdar. Tänkespråk
finns även på några gravvårdar. Exempel är Vårt
hopp på jorden, ett återseende hos Gud, Saliga
äro de som i Herranom dö, ty de skola se Gud,
Närmare Gud till dig, närmare dig och Jag har
hört om en stad ovan molnen
Norra kyrkogården
Allmän karaktär
Norra kyrkogården som troligtvis tillkom omkring 1900, ligger norr om mellersta kyrkogården, ligger
på en lägre nivå än den gamla och mellersta kyrkogården. Kvarteret är uppdelat i fyra fyrkantiga delar
i mitten samt en del längs kanten. Mellan kvartersdelarna finns grusade och krattade gångar. I kvarteret
finns över femton grusgravar, de flesta belägna i det nordvästra hörnet av kvarteret. En av grusgravarna
har en omgärdning av stenpollare med kopparstänger mellan. Förutom alla olika gravvårdstyper finns
det även ett gravkor i den östra delen av kvarteret. I söder finns en mindre murad mur med tre sidor som
kan ha varit en plats för avfall när kyrkogården endast bestod av Mellersta och Gamla kyrkogården.
Det finns ett stort antal familjegravar i kvarteret. Den äldsta gravvården är en halvhög gravsten i grå
granit från 1909. Det växer en hängalm och en hängask, samt fem idegranar och två buxbomsbuskar i
kvarteret.
Gravvårdstyper
I kvarteret finns det ett antal olika gravvårdstyper,
bland annat några högresta gravstenar. Det är
monoliter, högresta med ordinär utformning och
sådana som är bredare än vanligt. De är tillverkade
dels i diabas, dels i grå granit. De högresta
gravstenarna tillverkades under de första decennierna
av 1900-talet fram till och med 1930-talet.
Detsamma gäller de halvhöga och låga smala som
oftast framställdes i diabas.
Strax innan mitten av 1900-talet blev låga rektangulära
gravstenar vanliga. I kvarteret finns ett
flertal låga rektangulära gravstenar med olika typer
av krön. De är tillverkade av grå granit, diabas,
röd granit, hallandsgnejs (hallandia) och labradorgranit.
Det finns även låga breda gravstenar, den
äldsta från 1913. Flera av dem finns på grusgravarna.
Hällar är också vanligt förekommande. De
små hällarna är gjorda av grå granit, diabas, röd
granit och hallandsgnejs (hallandia). Det finns flera
halvliggande små hällar i diabas och halvstora
hällar i grå granit.
Bland gravvårdar från de senaste decennierna
finns gravstenar i fri form som är både släthuggna
och grovhuggna och av i grå granit och hallandsgnejs.
De grovhuggna halva naturstenarna är också
av yngre datum.
I kvarteret finns ett två halvhöga kors i diabas,
en halvhög fyrkantig påle i diabas från 1916. Det
finns även ett modernt smideskors från 1972.
Yrkestitlar är vanligt förekommande på gravvårdarna
i kvarteret. Några yrken som nämns är
järnsvarvaren, handlanden, urfabrikören, sjuksköterskan,
lantbrukaren och läroverksadjunkten. På
ett flertal gravstenar nämns orts- och gårdsnamn.
Exempel är Grönö, Traryd, Röckla, Tenhult och
Kvinhult. Bibel- och psalmhänvisningar finns på
ett fåtal gravvårdar. De är Hebr 11:13, Sv Ps 434,
484 v 3 och 557 v 4-5. Tänkespråk finns det också
några av som Ljuflig är hvilan i Herrans hus,
Gäster på jorden, himlen vårt hem, Så går en
dag än från vår tid och Det brister en sträng härnere,
när någon går hem till Gud. En längre vers
finns på en gravsten. Den lyder
Giv, att ditt ord lyser så,
att vi i mörkret icke gå,
men genom denna jämmerdal,
må vandra till din himmelssal.
Kyrkog årdsdelen väster om vägen
Allmän karaktär
Västra kyrkogårdsdelen är yngre än den östra och den första delen Västra kyrkogården invigdes 1937.
Den västra kyrkogårdsdelen består av fyra separata delar, Västra kyrkogården, Urnlunden, Skanskyrkogården
och Nya kyrkogården. De kommer att beskrivas under varje kyrkogårdsdel.
Omgärdningar
En mur omgärdar västra kyrkogården. I öster och
söder består den av en kallmurad skalmur uppbyggd
av granitblock och med en fyllning av stenkross.
Höjden av muren är ungefär 1,10 meter. I
norr och väster är muren en kallmur uppbyggd av
natursten. På insidan in mot kyrkogården finns en
vall i norr och väster, men inte innanför skalmuren
i söder och öster.
Ingångar
Det finns två ingångar till västra kyrkogården med
grindar, en i öster och en i söder. Vid ingången
i öster finns en cirka 1,2 meter hög dubbelgrind
med strikt utformning i järnsmide. Grindstolparna
är breda, fyrkantiga och uppbyggda av grovhuggna kvaderliknande stenar i granit. Grindstolparna kröns
av tältformade huvar i koppar som i sin tur kröns av ett klot och ett kors. Den totala höjden på grindstolparna
är ungefär två meter.
I söder finns en ingång med en dubbelgrind i strikt utförande i järnsmide. Grindstolparna är smala
och fyrkantiga av slät prickhuggen granit. Grindstolparna kröns av tältformade huvar av granit.
Vegetation
Trädkrans växer innanför muren i söder och består av lind. Det växer ingen trädkrans i öster. En allé av
avenbokar växer mellan kvarter 1 och 2. Mellan kvarter 1 och 3 samt mellan 2 och 4 finns det alléer av
oxel. Blomsterrabatter växer vid alléerna. Buskar av rosenspirea växer i kvarteren 3 och 4.
En rad med lindar växer i söder i kvarteren 5 och 6. Mellan träden växer det (häck)spirea??.
Gångsystem
Gångarna på västra kyrkogården är asfalterade. Parkbänkar av trä och trä/järn finns uppställda längs
gångarna.
Byggnader
Bårhuset byggdes 1953-54. Det är en tegelbyggnad
som är putsad i ljusgult och vitt. Taket är
belagt med betongpannor. Byggnaden har en portal
av koppar, med en profilerad dubbeldörr. Vid
portalen finns två ljushållare, armaturer av koppar
(brons) med kupor av glas. Tre fönster finns
på varje långsida. Fönstren är kantigt spetsbågade
och blyspröjsade med frostat gult glas. Bakdörren
är dubbel av brunmålad panel.
Västra kyrkogården kvarter 1 6
Allmän karaktär
Västra kyrkogården med kvarteren 1 6, är en enhetlig del av kyrkogården med sex jämnstora kvarter.
Begravningar sker fortfarande i dessa kvarter. Bårhuset är placerat centralt på Västra kyrkogården
mellan kvarteren 3 och 4. Det är enhetliga kvarter med endast låga gravstenar. Inom kvarteren 1 4 är
gravvårdarna placerade i nord sydlig riktning och mestadels placerade rygg mot rygg. Inom kvarteren
5 6 är gravårdarna placerade i öst västlig riktning och nästan uteslutande rygg mot rygg, utom
västligaste raden i kvarter 6. I dessa två kvarter
står gravvårdarna tätare, än i de övriga. Den äldsta
graven finns i kvarter 1 och är från 1938.
Alla kvarter är gräsbevuxna. I kvarter 1 finns
en grusgrav och i kvarter 3 finns det fem stycken. I
kvarter 2 finns det rester efter stenramar, som delvis
blivit borttagna. I kvarteren finns ett flertal familjegravar.
Kvarteren 1 och 2 är uppdelade i vars
två delar, där den ena delen finns vid södermuren
och den andra inne på kyrkogården. Grvvårdar
som tagits ur bruk står uppställda vid södermuren
i kvarter 1.
Gravvårdstyper
Låga rektangulära gravstenar är den vanligaste
gravstentypen i kvarteren. De är inte helt enhetligt
utformade utan vissa är mer långsträckta medan
andra är mer kvadratiska. De låga rektangulära är
mestadels tillverkade i röd granit, grå granit och
diabas. Några enstaka är framställda av labradorgranit
och hallandsgnejs (hallandia). De har även
olika typer av krön. Några har antik tempelform.
Flera av dessa är i grå granit med infälld platta i
diabas, eller helt i grå granit. Det finns även ett
mindre antal låga breda gravstenar.
Små hällar förekommer även i röd granit, grå
granit, grå-röd granit och diabas. Enstaka hällar är
i form av en uppslagen bok. Några halvstora hällar
i grå och grå-röd granit finns också. Bland de
yngsta gravstenarna från de senaste decennierna
finns enstaka lite högre och smalare gravstenar,
som är skapade i röd granit eller randig hallandsgnejs
(hallandia).
I kvarter 1 finns en grusgrav med stenram.
Gravstenen på denna grav syns knappt på grund
av att det växer två stora sockertoppsgranar. Bland
mer ovanliga gravstenar i kvarter 1 finns en liten
långsmal häll i grå granit och en låg kvadratisk
gravsten i röd-grå granit med avfasad baksida. I
kvarteret finns även en låg bred i antik tempelstil
som är extra omfångsrik.
Den äldsta gravstenen är från 1939 i kvarter 2.
Längs muren i söder finns många små hällar. En
ovanlig gravsten är ett vitt kors i marmor. En låg
rektangulär gravsten har återanvänts.
Det finns fem grusgravar i kvarter 3, fyra av
dem ligger på rad och den femte är belägen i närheten.
Grusgravarna ger denna del av kvarteret en
påkostad karaktär. Den äldsta gravstenen i kvarteret
är från 1944. Speciella gravstenar i kvarter 3
är en från 2001 i fri form utformad som ett hjärta.
Det finns även en återanvänd gravsten i antik tempelstil
från 2003. En liten häll i diabas pryder en
barngrav.
Den äldsta gravstenen i kvarter 4 är från 1952.
Den enda lite ovanligare gravstenen i kvarteret är
en natursten från 1953.
I kvarter 5 är gravstenarna från 1960- och 70-
talen. Ovanliga gravvårdar är en i antik tempelstil
i röd granit med mittplatta i diabas. En liten fyrkantig
gravsten från 1974 är tillverkad i labradorgranit.
Denna stensort blev inte populär förrän på
1980-talet. En annan ovanlig är en halvcirkelformad
gravsten i ljusröd granit.
I kvarter 6 är gravvårdarna oftast från 1950
60-talen. På en barngrav finns ett vitt marmorkors.
På en låg rektangulär i grå granit är namnen inte
inristade utan det sitter en liten skylt i mässing för
var och en av de begravda.
Oftast finns bara namn, födelseår och dödsår
nämnt på gravvårdarna. På ett mindre antal finns
en yrkestitel omnämnd. Exempel på titlar är folksskolläraren,
smedmästare, lokförare, köpman,
banvakten, bagerimästaren och hemmansägare.
Orts- och gårdsnamn är även de nämnda på bara
ett fåtal gravvårdar. Några namn är Grönö, Skafta,
Eneborg, Kylhult, Snöresjö, Röckla, Bökhult och
Pontansbygd. Endast ett fåtal bibel- och psalmhänvisningar
omnämns som Joh 3:16, Psalt 26:8, Sv
Ps 355 och 484. Tänkespråk omnämns på några
gravvårdar och är vanligare på de yngre. Ett urval
är Saliga äro de renhjärtade, Var trogen intill
döden så ska jag ge dig livets krona. Upp. 2:10,
Blott ett steg mellan livet och döden, Blott en
dag ett ögonblick i sänder och Ruhe in Frieden.
Urnlunden
Allmän karaktär
Urnlunden är ett halvcirkelformigt kvarter väster om Västra kyrkogården. Det växer ett flertal träd och
buskar i kvarteret, såsom hängbjörk, bergstall, silvergran, rhododendron och måbär.
I mitten av urnlunden finns en uppmurad brunn av ölandskalksten. Runt brunnen finns en yta av sjöstensplattor.
Ett stort svartmålat träkors står bakom brunnen. Två enkla bänkar står också vid brunnen.
Urnlunden är uppdelad på fyra delkvarter, med endast liggande gravvårdar. Den äldsta är från
1971.
Gravvårdstyper
Alla gravvårdar är av liggande typ. Det finns små
hällar av olika typ som fyrkantiga, avrundade,
hjärtformiga, ovala och vågformade på ytan. De
är tillverkade av röd granit, grå granit, diabas, randig
hallandsgnejs (hallandia) och labradorgranit.
Bland de små liggande hällarna finns några i form
av en uppslagen bok. Det finns även små liggande
platta naturstenar, som ibland är lite slipade.
Inga yrkestitlar nämns. Orts- och gårdsnamn är
mycket ovanligt. Bara några nämns som Strömsnäsbruk
och Tjushult. På en gravsten nämns ett
tänkespråk Du släckte ett ljus, för att tända en
stjärna. Vanligt är däremot inristade symboler på
gravvårdarna. Några bland alla är G-klav, duva,
liljekonvalj, kors, stjärna, ros, träd och Tro, hopp
och kärlek. På några gravstenar finns små figurer som exempelvis fåglar placerats. En av gravvårdarna
är i form av ett fågelbad.
Skanskyrkogården
Allmän karaktär
Skanskyrkogården ligger väster om urnlunden och invigdes 1980. Den är uppdelad i mindre delkvarter,
avgränsade sinsemellan med stenplattförsedda gångar. Hela kyrkogårdsdelen är enhetlig med mestadels
låga gravstenar. Inga är dock högre än rygghäckarna som löper genom kyrkogårdsdelen i nord-sydlig
riktning. Delen längst västerut har ännu inte utnyttjats och är fortfarande en grön gräsyta.
Omgärdning
Kyrkogårdsdelen avgränsas i söder av ett lågt trästaket
mot branten, där det växer mycket träd. Mot
väster finns ett förstärkt fårstängsel mot grönområdet
och branten ned mot Lagan. Utanför stängslet
växer ek, björk och bok. Kallmur av natursten
avgränsar Skanskyrkogården mot Nya kyrkogården
och urnlunden.
Gångsystem
Gångarna runt mur och stängsel är asfalterade.
Träbänkar är utplacerade vid gångarna. Inne i
kvarteren är gångarna belagda med stenplattor.
Ingångar
Man kan nå Skanskyrkogården söderifrån på ömse
sidor om urnlunden. Inga grindar finns.
Vegetation
Inne kvarteren finns det rygghäckar av måbär och
oxbär i nord sydlig riktning. I kvarteren växer
även ölandstok, lind, pil, thuja, gullregn, buxbom,
rosenspirea och körsbärsplommon.
Gravvårdstyper
Skanskyrkogården domineras av de låga rektangulära
gravstenarna som har olika typer av krön. De
är tillverkade av röd granit, grå granit, labradorgranit
och diabas. Bland de yngre gravstenarna finns
även de i fri form, bland annat i hjärtform. De är
tillverkade av grå granit, röd granit, hallandsgnejs
(hallandia) och en gråflammig stensort. Av den
sistnämnda stensorten finns det endast en gravsten.
Bland de yngre finns även gravstenar som är
något högre och smalare. Små hällar förekommer
också, tillverkade av samma stensorter som de övriga.
En typ av liten häll är den uppslagna boken.
I kvarteret finns flera stora naturstenshalvor med
slipad plan framsida.
Yrkestitlar, ort- och gårdsnamn är ytterst sällsynta.
De enda som förekommer är elektriker,
Ingershult, Åsa och Gräsholma. Inga Bibel- eller
psalmhänvisningar förekommer. Däremot finns
det många tänkespråk och hälsningfraser. Några
exempel är Alltid saknad, aldrig glömd, vår älskade
i graven gömd, Om aftonen gästar gråt,
men om morgonen kommer jubel, Evigt förenade
i kärlek och Kämpa för allt vad du har kärt, dö
om så det gäller
Symboler är också vanligt förekommande på
gravstenarna såsom träd, linnéor, soluppgång, sädesax,
noter och vinranka. På en gravsten finns ett
fastsatt Mercedes-märke på krönet.
Ekängen/Eklunden
Allmän karaktär
Den nya kyrkogården ligger norr om Skanskyrkogården och urnlunden och väster om Västra kyrkogården.
Den ska invigas hösten 2007. Kistgravdelen kallas Ekängen, medan minneslunden, asklunden
och urnlunden kallas Eklunden. Kyrkogårdsdelen avgränsas ned mot ån med ett fårstängsel, förstärkt
med ett trästaket, som det på Skanskyrkogården. Kyrkogårdsdelen är uppdelad efter vilka olika typer av
begravningar som ska ske.
En urnlund har skapats med ett område med åtta stensatta cirklar med planteringar. Urngravarna ska
placeras runt stencirklarna.
Kistgravarna inom Ekängen avgränsas av rygghäckar av avenbok och en kallmurad mur av natursten. I
kistgravområdet står en hög belysningsstolpe av svartmålat järn och kupa av klarglas. Ett område mellan
urglunden och kistgravområdet är bevuxet med träd, bland annat ek och lönn.
Minneslunden ligger i nordvästra hörnet av området och är ett cirkelformat område avgränsat av
en halvcirkelformig kallmur av röd natursten i söder och en häck av avenbok i norr. Urnnedsättningen
ska ske inom den cirkelformiga gräsytan i mitten. Gräsytan sträcker sig fram till muren i söder. Åt det
andra hållet utsträcker sig en gång av betongsten. Två fastsatta parkbänkar i trä och järn står på gången.
En upphöjd rabatt, kantad med en kallmurad mur av natursten finns mellan bänkarna. Här finns även en
ljushållare i järnsmide och en belysningsstolpe i rostat järn.
Askgravar ska placeras i en slänt längst norrut
ned mot en gång. Gångarna är belagda med betongsten.
Låga belysningsstolpar i rostat järn står
långs gången.
Gravvårdstyper
Inga gravläggningar har ännu skett.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
