BARLINGBO KYRKA

Barlingbo kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den nuvarande byggnadens äldsta delar är koret med korutsprånget och sakristian, vilka kom till vid en byggnads¬etapp i början eller mitten av 1200-talet som ersättning för en äldre, romansk stenkyrkas korparti. Grundresterna av denna äldre kyrkobyggnad från 1100-talet påträffades under golvet vid en restaurering 1924.
Det nuvarande långhuset byggdes vid mitten av 1200-talet. Tornet, från slutet av samma århundrade, är kyrkans yngsta byggnadsdel. Det är osäkert om det fullbordades med en klockvåning eller om bygget avbröts innan det nått avsedd höjd.
Kyrkan har genomgått mycket få utvändiga förändringar sedan byggnadstiden. Den största är utbytet av det ursprungliga takmaterialet, bräder, mot tegel respektive skiffer.
Kyrkan genomgick invändiga re¬staureringar 1924 och 1947-48. Vid det första tillfället var C. O. Hallström, Stockholm, ansvarig arkitekt, vid det senare länsarkitekt Olle Karth, Visby. 1924 lades stengolven i kyrkorummet, och 1947-48 togs bl. a. muralmålningarna fram och golven i bänkkvarteren förnyades. 1967 revs orgel-läktaren i tornrummet och dopfunten placerades där. Ett uppvärmningssystem för lågtrycksånga med pannrum under sakristians västra del installerade redan 1908. Kyrkans glasmålningar konserverades 1989 och placerades i nya infattningar.

Barlingbo kyrka stegrar sig trappstegsvis i tre avsatser från öster till ett kraftigt västtorn, som är väl synligt över det omgivande åkerlandskapet. Trots sina betydande proportioner är tornet inte uppfört till full höjd utan klockvåningen med ljudgluggar har inrymts i nedre delen av tornspiran. Rester av en tidigmedeltida stenkyrka med västtorn har grävts fram under den nuvarande kyrkan av putsad kalksten. Under 1200-talets andra fjärdedel uppfördes det nuvarande koret, som i öster såsom ett slags absid har ett mycket märkligt fyrsidigt utsprång där altaret är placerat. Samtidigt med koret vidbyggdes en sakristia med två rum på korets norra sida. Vid 1200-talets mitt uppfördes murarna till långhuset. På 1280-talet avslutades byggnaden med tornet, samtidigt som långhuset välvdes. Den stora gotiska sydportalen i långhuset fungerar som huvudportal. Den har en huggen omfattning av perspektiviskt placerade bågar och upptill ett gavelfält vars höjd överstiger takfoten. En stor gotisk portal, nu igenmurad, finns även på tornets nordsida, och en romansk i korets sydfasad. Interiören får sin karaktär av de kraftiga bågarna som bär upp de djärva kryssvalv som spänner över rummets från utsprånget i öster till ringkammaren i väster. I östväggen finns ett spetsbågigt fönster med masverk från 1200-talets slut och i väster avslutas rummet av ett stort rundfönster från samma tid. Flera av kyrkans fönster har märkliga figurala och ornamentala glasmålningar från 1280-talet. På väggarna och i valven finns medeltida kalkmålningar från olika perioder. Bland dessa märks en för Gotland ovanlig serie apostlabilder kring altaret. Det stora triumfkrucifixet med hjulkors kan dateras till 1240-talet. Den rikt skulpterade dopfunten i ringkammaren härrör från 1100-talet och är en av de märkligaste på Gotland.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.

Kyrkogården
Kyrkogården är numera svagt rektangulär efter den utbyggnad mot söder som skedde på 1930- eller 1940-talen. Utbyggnaden ökade kyrkogårdens storlek med över en tredjedel.
Kyrkobyggnaden är belägen i den norra delen av kyrkogården, nära den norra gränsen, viken markeras av en enkel trädrad (lindar) mot prästgården. Träden utgör en del med den trädkrans som inramar kyrkogården. I de tre övriga vädersträcken avgränsas den av terrassmurar med ett utanförliggande dike (ca 150 170 cm djupt). Innanför muren är en låg häck planterad.
Kyrkogårdens ingångar är belägna i söder, väster samt i det sydöstra hörnet, och de är försedda med järngallergrindar Från parkeringen i söder och från landsvägen i väster leder breda grusgångar fram till kyrkan, den södra gångstigen kantas av en allé med tätt växande almar.
Kyrkogården lyses upp med två lyktstolpar med vardera en lykta, båda placerade på södra sidan av kyrkan.
En minneslund är förlagd omedelbart utanför kyrkogården i öster med entré via en ramp med räcken genom kyrkogårdsmuren. En stenlagd gång av kalkstensflis som bildar ett ringkors och en parkbänk markerar är lundens viktigaste inslag.

Övriga byggnader på kyrkogården
Inga övriga byggnader finns på kyrkogården.