UPPHÄRADS KYRKA

UPPHÄRADS KYRKA är en enskeppig salkyrka med tresidigt kor i öster och orgelläktare i väster. Ingång i väster via vapenhuset. Kyrkorummet är luftigt och brett med ett välvt trätak som bemålats med bland annat änglar, moln och kartuscher år 1745. De vita väggarna genombryts av stora rundbågiga fönster. Östra korväggen pryds av en draperimålning i rött och blått som sträcker sig upp i taket. Kyrkorummet präglas av den ursprungliga barockinredningen som i princip bevarats i sin helhet med undantag för bänkinredningen, som fick sitt nuvarande utseende år 1954. Västpartiet under läktaren omgestaltades år 1999 då bland annat toalett och lekrum tillkom. Bänkarna är ovanligt låga och längs långväggarna löper sidogångar. Med kor avses i den följande texten det utrymme som sträcker sig ända fram till första bänkraden.

LÅNGHUS
GOLV - Lackat trägolv från 1954. Grå matta i mittgången.
VÄGG - Vita slätputsade väggar där murverkets ojämnheter kan anas.
DÖRRAR - Dörren mot vapenhuset i väster är en dubbeldörr med elliptisk välvning. Ramverket är laserat i en grågrön kulör, de tre fyllningarna har en träimiterande bemålning i en mörkare grågrön kulör. Den översta fyllningen följer dörrbladets rundning. Karmen är grå. Dörrarna till rummen under läktaren är vita enkeldörrar med en stor fyllning som täcker större delen av dörrbladet.
FÖNSTER - Två stora rundbågiga fönster med dubbla bågar åt söder och två åt norr. Sex lufter samt ett lunettfönster upptill med två lufter i innerbågen. Såväl båge som glas är sannolikt från 1800-talet eller tidigt 1900-tal. I västra långhusväggen finns ett helt runt fönster med hjulformig spröjs på var sida om orgeln. Snickerierna är ljust grå. TAK - Det välvda trätaket bemålades 1745 av Ditleff Ross. Målningarna föreställer huvudsakligen moln och änglar samt andra figurer mot en blå himmel. Över koret är treenigheten med Kristus, Gud samt Anden i form av en duva avbildade. Över mittgången syns en avbildning av Kristus och längst åt väster har helvetet avmålats. Längs takets sidor syns rullverkskartushcer med bilder ur Kristi lidande. Förgyllda stjärnor i trä är fastsatta mot taket. Gråmålad taklist. Över kyrkorummet finns två tvärgående träbjälkar bemålade med blå himmel och moln.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - År 1999 tillkom toalett, lekrum och städförråd under läktaren. Väggarna ut mot kyrkorummet är klädda med en slät panel som laserats i vitt. Längst ut mot långhusväggarna finns smala fönster som räcker från golv till tak. Då läktaren har ett stort djup och rummen är relativt små upplevs de inte som särskilt störande för kyrkorummets karaktär.

KOR
GOLV - Lika långhuset.
VÄGG - Lika långhuset med undantag för östra korväggen som pryds av en draperimålning i rött och blått.
DÖRRAR - I norra korväggen sitter i en djup nisch en grågrön enkeldörr med rakt överstycke. Tre fyllningar med träimiterande bemålning i mörkare grågrönt, den mittersta fyllningen är större än de båda andra. Längs nischens ena sida sitter de smidda tapparna från en äldre dörrs gångjärn kvar.
FÖNSTER - Ett fönster åt nordöst och ett åt sydöst med samma utseende som de övriga fönstren.
TAK - Se beskrivning av långhusets tak. Östra korväggen pryds av en draperimålning i blått och rött som sträcker sig upp i taket.

FAST INREDNING
ALTARE - Det gråmålade altaret i trä är ålderdomligt och med all sannolikhet ursprungligt. Rektangulär form. Utsmyckningar saknas.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är tillverkad av bildhuggaren Johan Mentz Scheffer och stod klar år 1727. Arkitektoniskt uppbyggd med tre bemålade träreliefer insatta i ett dekorerat ramverk som huvudsakligen går i gråblå kulörer med inslag av beigevitt. På den första våningen syns en framställning av nattvardens instiftande med snidade figurer insatta mot en målad bakgrund med malmkrona i en fyrsidig inramning. Denna ram kantas i sin tur av akantusornamentik i vitt och guld. Framställningen flankeras av blå kolonner med en huggen spiralvriden ranka med blad av silver och förgyllda druvklasar. Sidostycken med akantusornament i silver mot blå botten samt förgylld sol. Den första och andra reliefen skiljs genom ett förkroppat listverk som prytts med änglahuvuden över de båda kolonnerna. På listverket över kolonnerna syns även en vegetativ dekoration med druvliknande ornament och blad. På den andra våningen visas korsfästelsen inramat av ett törnekransat hjärta och flankerat av akantusornamentik i silver samt förgyllda druvor. Överst himmelsfärden i rund relief som kröns av Kristus med segerfana. På sidorna av himmelsfärden syns akantusornamentik i silver samt två änglar som står på listverket.
ALTARRING - Rundad altarring som med största sannolikhet härstammar från 1889 års renovering. Den är tillverkad i trä och når inte väggen. Barriären består av höga och smala svarvade dockor som målats i en grå kulör liksom sockeln. Överliggaren och knäfallet är klädda i ett tyg med grön kulör.
BÄNKINREDNING - 1954 byggdes bänkarna från 1889 om och försågs med nya skärmar och rektangulära gavlar. Bänkarna, som är relativt låga och som inte når långhusväggarna, står i två kvarter med elva bänkrader i varje kvarter. Gavlarna är laserade i en röd kulör med grågrön, profilerad överliggare och sockel. Under överliggaren sitter en tandlist i en gulgrå kulör med M-formad glugg. Ryggstyckena är något lutade och har två liggande fyllningar. Innandömet är målat i en grön kulör, på sitsarna ligger lösa dynor klädda i ett rödrosa tyg. Skärmarna har ett rödlaserat ramverk samt likadan tandlist som gavlarna och pryds av fyllningar som laserats i en grågrön kulör. Kring varje fyllning sitter en grågrön samt en orange list. Bänkinredningens färgsättning är från 1954.
KORBÄNKAR - På var sida om altaret finns korbänkar längs med korets snedställda väggpartier. Dess skärmar är utformade på samma sätt som bänkinredningens skärmar men färgsättningen är annorlunda. Ramverket liksom överliggaren är målade i en ljus grågrön kulör med ådringsmålad fyllning i gult som omramas av en grågrön list. Den tandade listen med M-formad glugg går i gulgrå kulörer. Innandömet är avfärgat i grågrönt.
PREDIKSTOL - Predikstolen i barockstil tillverkades 1725 av Johan Mentz Scheffer. Den består av en fyrsidig korg med rak trappa åt öster och sexsidigt ljudtak. Predikstolens sidor pryds av skulpturer av de fyra evangelisterna samt Kristus insatta i rektangulära fält med grågrön botten och ram av vitmålade bladrankor. En av evangelisterna är uppsatt på övergången mellan korg och trappbarriär. På korgens hörn sitter svarta vridna kolonner och sockeln under varje kolonn pryds av en förgylld skuren blomma. Listverken över och under skulpturerna har bemålats med bibeltexter i vitt mot grågrön botten. Överliggaren, som fortsätter längs med trappbarriärens överkant, är delvis brunmålad med vit ådringsmålning liksom även det nedre listverket. I korgens nederkant sitter bladverk och förgyllda blommor och från varje hörn hänger vitmålade klasar med gröna blad. Korgens undersida är målad i gult med svarta inslag. Även foten, som består av en trästock, är färgsatt på ett liknande sätt men med vit ådringsmålning.
Trappbarriärens ramverk går i en blågrå kulör och har en enda fyllning som pryds av en målad bladranka mot en grågrön botten. Listverket kring fyllningen går i svart, vitt och orange. Korgen och barriären är på insidan målad i en grågrön kulör. På trappstegen och korgens golv ligger en plastmatta.
Det sexsidiga ljudtaket går främst i gråblått och vitt. Det pryds på ovansidan av kartuscher med gråblå botten och vit text som omges av akantusornamentik i vitt och silver. På takets mitt är en krona uppbyggd, denna kröns av en skulptur av Kristus med segerfanan. Från ljudtakets sidor hänger festonger som går främst i gråblått och guld. Takets undersida dekoreras av olika listverk som bland annat går i orange, blågrått och guld. På det blågråmålade sexsidiga partiet i takets mitt sitter en skuren förgylld sol från vilken en duva målad i silver hänger.
ORGEL - När orgeln på västläktaren tillkom är oklart, men det skedde med stor sannolikhet under 1800-talets mitt eller andra hälft. En ny orgel inköptes från S Molander & Co år 1889, sannolikt bibehölls den gamla fasaden. Enligt uppgift införskaffades sedan ännu ett nytt orgelverk år 1949 och detta skall ha renoverats eller justerats under år 1954. Den arkitektoniskt uppbyggda fasaden i nyklassicistisk stil bibehölls emellertid. Den senaste renoveringen genomfördes år 1983. Fasaden är tredelad och målad i en ljust grågrön kulör med förgyllda listverk. I det rundbågiga mittpartiet syns icke ljudande pipor. Rundbågen kantas upptill av ett förgyllt kymation och över öppningen sitter en tresidig gavel. Mittpartiet flankeras av pipor placerade i rundade knippen. Mellan mitt- och sidopartierna sitter räfflade pilastrar. Orgeln har ett stort djup och sidor målade i en grå kulör. Spelbordet är vänt mot öster.
LÄKTARE - Läktaren i väster bärs upp av sex kvadratiska pelare som har avfasade hörn och som avfärgats i grågrönt med en sockel laserad i grönt. Den fältindelade barriären visar apostlamålningar utförda år 1745 av Ditloff Ross. Målningarna är insatta i ramar som har formen av ett rundbågigt arkadmotiv. Dessa ramar är avfärgade i en brungrå kulör med gråblå detaljer samt förgyllda pyramidliknande dekorationer upptill och i svickeln. Mellan varje apostlabild syns en målad, rakt nedhängande festong i grå kulörer mot röd botten. I nederkant ett brunmålat profilerat listverk med vit ådringsmålning. Den övre listen liksom överliggaren är bemålade på samma sätt. Mellan dessa båda lister står apostlarna namn respektive Kristus skrivet i vitt mot brun botten. Överst ett modernt skyddsräcke i mässing. Läktarens baksida är laserad i en grön kulör. Läktargolvet, som är uppbyggt i gradänger, är klätt med masonit som täckts av en grå matta. På båda sidor om orgeln står öppna bänkar som bevarats från 1889 års bänkinredning. Bänkarna är i sin helhet laserade i en grön kulör. Gavlarna är rundade upptill och sidan svänger mjukt ut till ett armstöd. Odekorerade i övrigt.

SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten i trä är från år 1728. Cuppan är huggen ur en ekstock medan skaftet skurits i något annat, mjukare träslag. Den relativt flacka cuppan med rundad, blågrå undersida pryds av skurna, förgyllda ornament med bladliknande form. På det något utkragande, gråblå överstyckets sidor kan följande text läsas " Then ther tror och warder döpt han skal warda salig, men icke tror han skal warda fördömd. Anno 1728". Dopfuntens skaft dekoreras upptill av skulpterade förgyllda akantusblad och en ganska kraftig, vitmålad druvklase. Den nedre delen av skaftet är blått med enstaka förgyllda, bladliknande dekorer. Sockeln är målad i en brun kulör med ådringsmålning i vitt och blågrått. Dopfat i mässing.
NUMMERTAVLA - I kyrkan finns två nummertavlor som finns placerade på gråmålade pelare på var sida om altartavlan, intill korbänkarna. Tavlorna är rektangulära med blågrönt ramverk med förgyllda inslag, själva tavelbotten är grå. Förgyllt krön med vegetativt motiv. Sannolikt är den ena från år 1875 och den andra från 1907.

UPPHÄRADS KYRKA är en vitputsad stenkyrka uppförd år 1724. Den uppfördes på initiativ av kyrkoherde J F Kreitlow som stod bakom om- och nybyggandet av ett flertal kyrkor i trakten. Kyrkan har haft två föregångare, båda belägna ca 500 m nordväst om den nuvarande kyrkan. Den första kyrkan på platsen var en stenkyrka sannolikt uppförd på 1100-talet och som förstördes 1565 under det nordiska sjuårskriget. Därpå uppfördes en timrad träkyrka som övergavs 1724 i samband med byggandet av den nya kyrkan.

1725-26 blev inredningen och vapenhuset i väster färdigt. Altartavlan och predikstolen är tillverkade av bildhuggaren Johan Mentz Scheffer, som även tillverkat altartavlan i grannkyrkan i Fors socken. 1745 bemålades taket och läktarbröstet av Detleff Ross. Samtidigt täcktes det tidigare spånklädda yttertaket med tegel.

1802 omputsades kyrkan och 1819 insattes nya fönster inklusive bågar. Under 1800-talets senare del påbyggdes västra vapenhuset med en våning i timmer som putsades utvändigt.

Vid en renovering år 1889 försågs kyrkan med ny öppen bänkinredning och ny altarring. Förmodligen fick taket och den äldre inredningen ny bemålning. I öster vidbyggdes en rundad sakristia och i norr tillkom ett vapenhus eller vindfång av trä. 1928 borttogs det sistnämnda och vapenhusets bottenvåning i sten påbyggdes med tre våningar i tegel till ett torn med skiffertäckt tak. Samtidigt renoverades också kyrkans övriga takfall samt ytskikten på innerväggar och fasader.

Under slutet av 1930-talet försågs kyrkan med värmeledning. Ett pannrum med överbyggt förråd vidbyggdes norr om koret vid en befintlig dörröppning i muren.

Kyrkan genomgick en omfattande renovering 1954 då de ursprungliga målerierna på tak, predikstol, läktarbröst, dopfunt och altartavla framtogs och konserverades. Innerväggarna omputsades och målades och nytt golv inlades. De befintliga bänkarna byggdes om och försågs med nya rektangulära gavlar och orgeln renoverades.

En utvändig renovering genomfördes 1966 då fasaderna omputsades och målades samt att fönsteröppningarna på långhus och kor försågs med nya solbänkar i kalksten.

1999 byggdes vänt- och samlingsrum, handikapptoalett, städskrubb samt kapprum under läktaren. Samtidigt slipades också golvet i kyrkorummet.
Arkiv: Antikvarisk-topografiska arkivet.

UPPHÄRADS KYRKA har ett rektangulärt långhus med tresidigt kor, rundad sakristia i öster, vidbyggt pannrum med överbyggt förråd norr om koret och torn i väster. De vita spritputsade murarna genombryts av rundbågiga fönster. Långhusets och korets takfall är klädda i brunt, glaserat tegel medan det högsträckta tornet är klätt i skiffer. Ingångar genom tornets västfasad samt det vidbyggda förrådets sydsida.

FASAD - Vita spritputsade fasader med slätputsade hörnkedjor. Långhusets puts följer murlivets ojämnheter vilket ger en känsla av hög ålder. Tornets bottenvåning stöds vid de västra hörnena av två kraftiga strävpelare, avtäckta upptill med skivor av kalksten. Sockel saknas förutom på sakristian som har en spritputsad utkragande fot. Enstaka spritputsade grundstenar buktar ut längs långhusmurarna nära marken, huvudsakligen på sydsidan. På tornets fjärde våning finns två rundbågiga ljudluckor åt alla väderstreck. Luckorna är klädda i fiskbenslagdpanel som målats svart. Under luckorna sitter bänkar i kalksten.

FÖNSTER - Två rundbågiga fönster åt söder, två åt norr och två i koret. Fönstren har sex lufter samt ett lunettfönster upptill med strålformad spröjs. Av fönsteröppningarnas utseende att döma har de ursprungliga fönstren varit stickbågiga och det är sannolikt att öppningarna förstorats vid något tillfälle, till exempel år 1819 då nya fönster och bågar insattes eller vid renoveringen 1889. Såväl bågar som glas på långhus och kor bedöms vara tillverkade under 1800-talet eller tidigt 1900-tal. Släta fönsterbänkar i röd kalksten som insattes 1966. I långhusets västra vägg över läktaren sitter ett helt runt fönster på båda sidor om tornet. Tornet har ett helt runt fönster åt väster på våning två. Åt norr sitter ett litet rundbågigt fönster mellan våning ett och två. På sydsidan finns ett rundbågigt fönster på våning ett och ett på våning tre. Sakristian har tre rundbågiga fönster åt öster med åtta lufter, slätputsade omfattningar och fönsterbänkar av kopparplåt. Den vidbyggda förrådsbyggnaden i norr har ett kvadratiskt fönster åt öster och ett norr. Samtliga fönstersnickerier är avfärgade i en grå kulör.

PORT - Huvudingången i tornets västra fasad består av en svartmålad dubbeldörr från 1950- eller -60-talet med ellipsformat överstycke. Dörrbladen är klädda med breda snedställda brädor som dekorerats med svarta utkragande kvadrater i trä. Tre breda trappsteg i natursten. Svarta enkla handledare i metall på båda sidor om trappan. Dörren till förrådsbyggnaden norr om koret är en svartmålad enkeldörr med rakt överstycke. Dörrbladet är klätt i horisontellt lagd panel där varannan bräda är utanpåliggande.

TAK - Långhustaket är ett sadeltak som valmats över koret och som sedan 1928 är täckt med brunt, glaserat lertegel från Trelleborg. Förrådsbyggnadens sadeltak är klätt på samma sätt. Sakristian har ett mycket flackt takfall som belagts med kopparplåt. Tornets skifferklädda, högsträckta spira har svängda takfall nedtill. Förrådets och långhuset har gråmålade gesimser och vindskivor medan sakristian har en vit, slät takfot. Tornets taklist är brunmålad.