| Typ <itemType> |
Foto |
| Fotodatum <presTimeLabel> |
1963 |
| Plats <presPlaceLabel> |
Land: Sverige, Län: Södermanland, Landskap: Södermanland, Kommun: Katrineholm, Socken: Sköldinge, Härad: Oppunda, Ort: Sköldingebruk, Fastighetsbeteckning: Sköldingebruk 1:13 |
| Titel <itemTitle> |
SLM A8-13 - Sköldinge bruk år 1963 |
| Anmärkning <itemDescription> |
-
"I gamla tider behövde man tre saker för att börja bruksrörelse: Malm, skogar för bergbränningen i gruvan och för träkolet i masugnen samt slutligen vattenkraft för att driva masugnens blåsbälgar. Malm fanns således i Sköldinge, skog likaså, men med vattenkraften var de sämre beställt. Sjön malmen längst väster ut i Sköldinge gav emellertid relativ god vattentillgång och en lite uppdämning gav tyd...
Visa hela
"I gamla tider behövde man tre saker för att börja bruksrörelse: Malm, skogar för bergbränningen i gruvan och för träkolet i masugnen samt slutligen vattenkraft för att driva masugnens blåsbälgar. Malm fanns således i Sköldinge, skog likaså, men med vattenkraften var de sämre beställt. Sjön malmen längst väster ut i Sköldinge gav emellertid relativ god vattentillgång och en lite uppdämning gav tydligen tillräcklig fallhöjd, och då byggdes "Skyllinge bruk" ett 20-tal m söder om den gård, som fortfarande bär brukets namn. En av 1600-talets storbruksägare Johan Dittmar, som verkade både vid Krämbol och Julita bruk fick 1641 drottning Kristinas privilegier på detta bruk. Malmen i Sköldinge började troligen brukas i ett gruvhål "strax vid Skyllinge prästegård" år 1635. Den fraktades till Julita masugn, som dock snart fick malm från närmare håll. År 1641 togs tydligen en gruva upp på Valla skog längst väster ut i socknen, och den kom att ge malm till det då 500 m söder därom upprättade "Skyllinge bruk". Som en kuriositet kan nämnas, att man minst två gånger senare sökt uppta brytningen i gruvan, nämligen 1785 och 1900. Den sistnämnda gången gavs den namnet Albertsgruvan. Nu finns att se troligen nio vattenfyllda smärre hål samt vid var oh en av dem några ganska obetydliga varphögar av sten bruten ur gruvhålen. Vid sjön Malmens utlopp syns fortfarande stenskoningar för ett vattenhjul för masugnens blåsbälgar. Omedelbart söder därom ligger den ganska välbevarade masugnen byggd av grova gråstenar, och där omkring finns högar av grönt eller blåvitt masugnsslagg. Johan Dittmar synes ha sålt bruket till Henrik Tripp, en medlem av en betydelsefull holländsk bruksägarefamilj, som bl.a. hade vissa intressen i Julita bruk. Siste ägaren blev den under Skalunda gård redan omtalade Edvard Ehrenstéen, som fick bruket om hand år 1669. År 1678 förnyades brukets privilegier, men strax därefter hade bruksdriften upphört, kanske i och med Ehrenstéens död 1686. Gruvområdet återgick därpå som skogsmark till Valla. Först ett stycke in på 1800-alet blev nya gruvor aktuella i Sköldinge. Vid Skalunda c:a 1 km SO om herrgården, inmutades en gruva 1827 av Högsjö bruk i V. Vingåkers socken. Sedermera brukades den av Forssjö bruk i St. Malms socken, dit malmen fraktades vintertid med oxar den två mil långa vägen. Forssjö inmutade också 1854 Vilhelminagruvan ytterligare 1 km mot öster. Gruvan uppkallades efter makan till ägaren av Forssjö bruk, grevinnan Vilhelmina Bonde på Eriksberg. […]. Det blev emellertid Kantorpsgruvorna, som kom att få någon betydelse, och de inmutades 1862 av Finspångs styckebruk" / Ur Sköldinge kommun (1963), sidan 60-62
Stäng
|
| Bildtext <itemDescription> |
|
| Händelse <context> |
-
Motiv 1963 - i Sverige Södermanland Södermanland Katrineholm Sköldinge Oppunda Sköldingebruk Sköldingebruk 1:13, Sköldinge, Katrineholm, Södermanland, Södermanland, Sverige, Europa1963.
-
Hittad 1963 - .
|
| Nyckelord <itemKeyWord> |
-
Bergsbruk med stenbrytning
-
Järnbruk
-
Topografi
|
| Motiv <itemMotiveWord> |
|
| Motivkategori<itemName> |
- Landskap
|
| Titel<itemName> |
- Sköldinge bruk år 1963
|
| Ämne <subject> |
|
| Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
| Källa <presOrganization> |
Sörmlands museum |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
