Björke kyrka

Kyrkans byggnadshistoria
Korets västparti från 1200- talets början är kyrkans äldsta bevarade del. Ursprungligen var koret försett med en absid i öster. Långhuset uppfördes vid mitten av samma århundrade. Omkring 1350 utfördes den kvarstående, rakslutna förlängningen av koret åt öster. Ett torn var uppenbarligen planerat att komplettera anläggningen, men något sådant kom aldrig till utförande. Istället har klockan hängts i en låg takryttare av trä på långhusets västra del.

Kyrkan har genomgått förhållandevis stora förändringar sedan medeltiden. En sakristia byggdes 1860, och samtidigt förstorades fönstren, korets väggar förhöjdes och vattentaken sänktes och täcktes med tegel. Även interiören ändrades. Ytterligare förändringar av såväl exteriören som interiören utfördes 1910-12, och under åren 1954-63 utfördes omfattande yttre och inre reparationsarbeten.

De senaste restaureringarna
Den senaste utvändiga re¬staureringen utfördes 1994 efter förslag av arkitekt Jan Utas, Gotlands fornsal. Då lades samtliga tegeltak om och samtidigt lades ny papp och läkt. Teglen återanvändes och på södra sidan kompletterade man med nya tegel. Gavelpartiet ändrades genom att vindskivorna togs bort och istället lades de yttersta raderna med tegel i bruk. Takryttarens rötskadade konstruktionsvirke och panel byttes ut och klockbocken reparerades. Fasaderna lagades med rent kalkbruk och avfärgades. Ankarslutarna rengjordes och målades och all huggen natursten, förutom portalerna, rengjordes och behandlades med algdödande medel. Fönstren försågs med invändiga rännor för uppsamling av kondensvatten, ljudgluggarna täcktes med pälsdjursnät, samtliga portblad skrapades och behandlades med kinesisk träolja och åskskyddsanläggningen kompletterades.

Inventarier
Kyrkans mest värdefulla inventarier är triumfkrucifixet från 1100-talet, dopfunten, krucifixet och skulpturerna på nummertavlan från 1200-talet, samt predikstolen och ljuskronan från 1500-talet.

Kort beskrivning av kyrkobyggnaden
Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av ett långhus, kor och sakristia.

Ytterväggar och murverk
Väggarna är uppmurade av kalksten i skalmursteknik.

Takryttare och yttertak
Takryttaren är åttkantig och klädd med snedsågad panel. Höjden till flöjeln är ca 29 m.
Stommen är tillverkad av främst sågade virken. Spiran kröns av en vindflöjel. Kyrkklockan hänger i takryttaren. Vattendäcket under klockan består av ett trädäck, klätt med asfaltpapp med fall åt norr med vattenkastare av trä klädd med plåt.

Fasader
Fasaderna är spritputsade med kalkbruk och vitkalkade. Mittpartiet på långhusets västra fasad är något utstickande och skyddas av ett droppbleck av plåt.

Fönster och andra muröppningar
Fönstren med omfattningar av huggen kalksten, blyinfattade enkla glas, delvis färgade, infästa i kalkstensomfattningarna med undantag för ett fönster i koret som har en båge av trä.

Portaler
Portalerna (3 st.) med omfattningar av huggen kalksten. Norra långhusportalen och korportalen rundbågiga, den sistnämnda ensprångig med skulpterade baser och kapitäl. Södra långhusportalen är spetsbågig med konturerat tympanonfält.

Väggar och valv i kyrkan är putsade och vitkalkade. Koret täcks av två kupolartade kryssvalv, långhuset av fyra d:o.
Av medeltida muralmålningar finns endast två konsekrationskors på korets södra vägg.

Bjälklag och golv
Golven är utförda av kalksten i kor och långhus. I sakristian, på orgelpodiet och under bänkarna finns brädgolv.

Trappor och stegar etc.
Till vinden kommer man via en trappa av trä från det f.d. pannrummet.

Fast inredning
Den fasta inredningen i övrigt består av högaltare av sten, altarskrank, altaruppsats predikstol, bänkinredning och vindfång av trä.