SUNDALS-RYRS KYRKA

Kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus samt de f d kyrkstallarna, ombyggda till en förrådslänga. Det vitputsade bårhuset med skiffertäckt sadeltak är placerat i kyrkogårdens nordöstra hörn och byggt efter ritningar av arkitekt Axel Forssén 1955. De f d kyrkstallarna/förrådslängan är belägna strax intill bårhuset vid en stor grusplan på kyrkogårdens östra sida. Byggnaden, uppförd omkring 1940, har en fasad av faluröd locklistpanel och sadeltak täckt av tvåkupigt tegel.

Kyrkogården invigdes och togs i bruk samtidigt med kyrkan vilken är orienterad i nordvästlig-sydostlig riktning. Kyrkogården var ursprungligen i stort sett helt kvadratisk med kyrkan i mitten men har sedan en utvidgning åt väster 1968 en rektangulär form. Kyrkogården gränsar i söder mot landsvägen och den f d prästgården på andra sidan vägen. Mot väster och sydväst är öppen odlingsmark och mot norr en skogsdunge. I öster finns grusplanen med parkeringsplatser och de f d kyrkstallarna (förråd).

Kyrkogårdens ursprungliga del inramas av hagtornshäckar och rader med almar. Sammantaget finns fyra ingångar med dekorativt utformade smidesgrindar på naturstensstolpar. Dels en mot norr och en mot söder (med likadana grindar till prästgården i söder) och dels två mot grusplanen i öster. Den utvidgade delen mot väster inramas av björkar och en häckplantering. På västra delen finns en dubbelgång och en liten stenskodd damm som kantas av pyramidekar. Stora träd, almar, växer också längs den grusgång som leder runt om kyrkan. Häckplanteringar kring gravkvarter finns över hela kyrkogården. Alla gångar är grusade och på äldsta delen finns några enstaka grusade gravar.

Kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus samt de f d kyrkstallarna, ombyggda till en förrådslänga. Det vitputsade bårhuset med skiffertäckt sadeltak är placerat i kyrkogårdens nordöstra hörn och byggt efter ritningar av arkitekt Axel Forssén 1955. De f d kyrkstallarna/förrådslängan är belägna strax intill bårhuset vid en stor grusplan på kyrkogårdens östra sida. Byggnaden, uppförd omkring 1940, har en fasad av faluröd locklistpanel och sadeltak täckt av tvåkupigt tegel.

Kyrkogården invigdes och togs i bruk samtidigt med kyrkan vilken är orienterad i nordvästlig-sydostlig riktning. Kyrkogården var ursprungligen i stort sett helt kvadratisk med kyrkan i mitten men har sedan en utvidgning åt väster 1968 en rektangulär form. Kyrkogården gränsar i söder mot landsvägen och den f d prästgården på andra sidan vägen. Mot väster och sydväst är öppen odlingsmark och mot norr en skogsdunge. I öster finns grusplanen med parkeringsplatser och de f d kyrkstallarna (förråd).

Kyrkogårdens ursprungliga del inramas av hagtornshäckar och rader med almar. Sammantaget finns fyra ingångar med dekorativt utformade smidesgrindar på naturstensstolpar. Dels en mot norr och en mot söder (med likadana grindar till prästgården i söder) och dels två mot grusplanen i öster. Den utvidgade delen mot väster inramas av björkar och en häckplantering. På västra delen finns en dubbelgång och en liten stenskodd damm som kantas av pyramidekar. Stora träd, almar, växer också längs den grusgång som leder runt om kyrkan. Häckplanteringar kring gravkvarter finns över hela kyrkogården. Alla gångar är grusade och på äldsta delen finns några enstaka grusade gravar.

Kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus samt de f d kyrkstallarna, ombyggda till en förrådslänga. Det vitputsade bårhuset med skiffertäckt sadeltak är placerat i kyrkogårdens nordöstra hörn och byggt efter ritningar av arkitekt Axel Forssén 1955. De f d kyrkstallarna/förrådslängan är belägna strax intill bårhuset vid en stor grusplan på kyrkogårdens östra sida. Byggnaden, uppförd omkring 1940, har en fasad av faluröd locklistpanel och sadeltak täckt av tvåkupigt tegel.

Kyrkogården invigdes och togs i bruk samtidigt med kyrkan vilken är orienterad i nordvästlig-sydostlig riktning. Kyrkogården var ursprungligen i stort sett helt kvadratisk med kyrkan i mitten men har sedan en utvidgning åt väster 1968 en rektangulär form. Kyrkogården gränsar i söder mot landsvägen och den f d prästgården på andra sidan vägen. Mot väster och sydväst är öppen odlingsmark och mot norr en skogsdunge. I öster finns grusplanen med parkeringsplatser och de f d kyrkstallarna (förråd).

Kyrkogårdens ursprungliga del inramas av hagtornshäckar och rader med almar. Sammantaget finns fyra ingångar med dekorativt utformade smidesgrindar på naturstensstolpar. Dels en mot norr och en mot söder (med likadana grindar till prästgården i söder) och dels två mot grusplanen i öster. Den utvidgade delen mot väster inramas av björkar och en häckplantering. På västra delen finns en dubbelgång och en liten stenskodd damm som kantas av pyramidekar. Stora träd, almar, växer också längs den grusgång som leder runt om kyrkan. Häckplanteringar kring gravkvarter finns över hela kyrkogården. Alla gångar är grusade och på äldsta delen finns några enstaka grusade gravar.

Kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus samt de f d kyrkstallarna, ombyggda till en förrådslänga. Det vitputsade bårhuset med skiffertäckt sadeltak är placerat i kyrkogårdens nordöstra hörn och byggt efter ritningar av arkitekt Axel Forssén 1955. De f d kyrkstallarna/förrådslängan är belägna strax intill bårhuset vid en stor grusplan på kyrkogårdens östra sida. Byggnaden, uppförd omkring 1940, har en fasad av faluröd locklistpanel och sadeltak täckt av tvåkupigt tegel.

Kyrkogården invigdes och togs i bruk samtidigt med kyrkan vilken är orienterad i nordvästlig-sydostlig riktning. Kyrkogården var ursprungligen i stort sett helt kvadratisk med kyrkan i mitten men har sedan en utvidgning åt väster 1968 en rektangulär form. Kyrkogården gränsar i söder mot landsvägen och den f d prästgården på andra sidan vägen. Mot väster och sydväst är öppen odlingsmark och mot norr en skogsdunge. I öster finns grusplanen med parkeringsplatser och de f d kyrkstallarna (förråd).

Kyrkogårdens ursprungliga del inramas av hagtornshäckar och rader med almar. Sammantaget finns fyra ingångar med dekorativt utformade smidesgrindar på naturstensstolpar. Dels en mot norr och en mot söder (med likadana grindar till prästgården i söder) och dels två mot grusplanen i öster. Den utvidgade delen mot väster inramas av björkar och en häckplantering. På västra delen finns en dubbelgång och en liten stenskodd damm som kantas av pyramidekar. Stora träd, almar, växer också längs den grusgång som leder runt om kyrkan. Häckplanteringar kring gravkvarter finns över hela kyrkogården. Alla gångar är grusade och på äldsta delen finns några enstaka grusade gravar.

Kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus samt de f d kyrkstallarna, ombyggda till en förrådslänga. Det vitputsade bårhuset med skiffertäckt sadeltak är placerat i kyrkogårdens nordöstra hörn och byggt efter ritningar av arkitekt Axel Forssén 1955. De f d kyrkstallarna/förrådslängan är belägna strax intill bårhuset vid en stor grusplan på kyrkogårdens östra sida. Byggnaden, uppförd omkring 1940, har en fasad av faluröd locklistpanel och sadeltak täckt av tvåkupigt tegel.

Kyrkogården invigdes och togs i bruk samtidigt med kyrkan vilken är orienterad i nordvästlig-sydostlig riktning. Kyrkogården var ursprungligen i stort sett helt kvadratisk med kyrkan i mitten men har sedan en utvidgning åt väster 1968 en rektangulär form. Kyrkogården gränsar i söder mot landsvägen och den f d prästgården på andra sidan vägen. Mot väster och sydväst är öppen odlingsmark och mot norr en skogsdunge. I öster finns grusplanen med parkeringsplatser och de f d kyrkstallarna (förråd).

Kyrkogårdens ursprungliga del inramas av hagtornshäckar och rader med almar. Sammantaget finns fyra ingångar med dekorativt utformade smidesgrindar på naturstensstolpar. Dels en mot norr och en mot söder (med likadana grindar till prästgården i söder) och dels två mot grusplanen i öster. Den utvidgade delen mot väster inramas av björkar och en häckplantering. På västra delen finns en dubbelgång och en liten stenskodd damm som kantas av pyramidekar. Stora träd, almar, växer också längs den grusgång som leder runt om kyrkan. Häckplanteringar kring gravkvarter finns över hela kyrkogården. Alla gångar är grusade och på äldsta delen finns några enstaka grusade gravar.

FÖRSAMLING 1995: SUNDALS-RYR
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1000, år 1900: 1641, år 1995: 632

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen är belägen på den västliga delen av Dalboslätten på gränsen mot Kroppefjäll. Sundals-Ryrs gamla kyrka övergavs 1905, när ny kyrka uppfördes på annan plats, men brukas idag som säsongskyrka. Den nuvarande församlingskyrkan i Sundals-Ryr är från år 1900-talets början och ligger på den s.k. Lysingsbacken, vilken är monumentalt framträdande på Dalsboslätten.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den murade kyrkan uppfördes 1903-06 efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson. Den består av ett rektangulärt långhus, med symmetriskt anlagda vapenhus i östra delen av kyrkan (mot norr och söder), ett smalare och tresidigt avslutat kor, flankerat av sakristia i norr samt arkivrum i söder, samt torn i väster med utbyggda spiraltrappor.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Såväl beträffade exteriör som interiör är kyrkan i stort sett bibehållen i ursprungligt skick. Exteriören blottar ett kvaderhugget murverk av granit med muröppningar och dekorativa detaljer av nygotisk karaktär. Samtliga byggnadskroppar har yttertak med mönsterlagd skiffertäckning, förutom den höga tornspiran som är plåtklädd. Ingångar i väster, norr och söder, via torn och vapenhus. Det ljusa kyrkorummet täcks av ett vinklat innertak, buret av en öppen takstol i kontrasterande mörk färgsättning. Det ribbvälvda koret öppnar sig mot långhuset med en rundvälvd triumfbåge . Kyrkans fasta inredning är konsekvent formgiven och samtida med byggnadens uppförande. Vid restaureringen 1984 försökte man i största möjliga mån rekonstruera kyrkorummets ursprungliga färgsättning. Den då avlägsnade färgsättningen hörde sannolikt samman med en restaurering 1950, utförd efter förslag av arkitekt Axel Forssén. Korets glasmålningar från 1938 är utförda av Gunnar Torhamn.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.