TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en tvåvåningsbyggnad i rött tegel med markerat mittparti i form av en risalit och en rikt dekorerad frontespis utförd som en trappgavel. Både den norra fasaden mot torget och den södra mot älven har fått en monumental utformning. Sockeln består av kvaderhuggen natursten medan gördel- och takgesimserna samt den kraftiga omfattningen kring urverket i frontespisens krön är av puts. Ovan frontespisen reser sig ett öppet klocktorn med spira. Torn av olika typ och utförande präglar byggnaden. Huvudentrén från Storgatan nås via en monumental dubbeltrappa och på avsatsen framför porten reser sig putsade valv och naturstenspelare som bär upp en paradbalkong. Det branta sadeltaket täcks av falsad plåt. Värt att notera är en tom nisch i det västra gavelpartiet. Meningen var att nischen skulle rymma en staty föreställande Fru Justitia, men den blev aldrig gjord.
Risalitens fönster i andra våningen är mycket stora och framhäver den forna stadsfullmäktigesalens läge i byggnaden. 1997 användes denna sal för vigslar. Rådhusrättens forna sal ligger också på andra våning men i byggnadens västra del. Ursprungligen var hela denna delen av huset reserverad för rättsväsendet. Rådhusrättens sal, som användes som sessionssal under rådhusets tingsrättstid, är kvadratiskt och har två stora fönsterpartier som vetter mot väster. Väggarna är klädda med marmoreringsmålad bröstningspanel upp till huvudhöjd och döbattangdörrarna liksom dörrfodren har likartat utförande. Det gamla möblemanget, troligen utbytt på 1950-talet, lämnades kvar av rådhusrätten och användes fram till 1994. Rätten satt på ett podium med fönstren i ryggen. Bakom domaren hängde en väv med vågskålar som motiv.
Rådhuset har sedan det byggdes genomgått en mängd inre ombyggnader för att överensstämma med dess varierande funktioner. Ursprungligen rymde det förutom stadsfullmäktige och rådhusrätt även polis, telegraf, post och inte minst en bostad för rådhusvaktmästaren. En större ombyggnad och renovering skedde 1982 när Umeå tingsrätt slogs samman med Umebygdens tingsrätt. Tingsrätten hade sedan lokaler i både rådhuset och det gamla tingshuset på Brogatan fram till dess att det nya tingshuset stod klart 1994.
KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-09-01, Rådhuset i Umeå ligger strax intill den plats där stadens första rådhus byggdes på 1600-talet. Den nuvarande byggnaden, grundlagd 1890 och ritad av Umeås förste stadsarkitekt Fredrik Olaus Lindström, fick i den nya stadsplanen en framträdande placering uppe på älvbrinken med sin huvudfasad mot älven i söder. Lindström gav rådhuset ett representativt men ändå festligt utseende, inspirerat av holländsk renässans, med en bred hög trappgavel och många torn av olika modeller. Till det omväxlande intrycket bidrar också färgspelet mellan väggytornas röda tegel och den ljusa sandstenen i fönsteromfattningar, portaler mm. På många ställen i fasaden tvangs man av sparsamhetsskäl att använda billigare material, bl gjutjärn som ströks med oljefärg i sandstenens ljusgula ton.
Rådhuset innehöll inte bara stadsfullmäktigesal och administrationslokaler. Hela västra delen var från början reserverad för rättsväsendet med polisstation och finkor i bottenvåningen samt rättssal i övervåningen. I bottenvåningen fanns dessutom telegrafstation och postkontor. Numera disponeras lokalerna av Umeå tingsrätt.
KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
