FLISTADS KYRKA

FLISTADS KYRKA - Interiören domineras av sitt spegelvälvda, dekormålade trätak samt av sina folkligt målade bänkdörrar, predikstol och altaruppsats i barock. Kyrkan består av långhus med kor i öster, vapenhus i tornets nederdel och vidbyggd sakristia i norr.
LÅNGHUS - Östra delen av långhuset är smalare än västra delen och placerad under tornet. Långhuset uppdelas genom mittgång. Predikstolen s plats är utmed nordväggen, närmast långhuset. I väster är en läktare.
GOLV - Golvet utgörs av kvadratiska, slipade kalkstenar. Under bänkarna är golvet förhöjt och utgörs av lackade, längsgående granplankor.
VÄGG - Väggarna slätputsade och vitmålade. De avslutas vid taket av en list. På listen står texterna ur den apostoliska trosbekännelsen - en slags bildtexter till takmålningarna. Mellan bänkskärmar och långhusväggarna är element placerade samt häröver trägaller i grått.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Pardörren mot vapenhuset i väster är av svängdörrsmodell och tillkom 1939. De gråmålade dörrbladen har överst tre glasrutor över varandra och underst en blåmålad spegel. Lister är brunmålade.
FÖNSTER - Långhuset har två större, rundbågade fönster på varje långsida. De gråmålade innerbågarna har vardera sex lufter med s.k. antikglas. Fönstren är placerade i rundbågade, utåt konande fönstersmygar, putsade och målade som väggarna. Under fönstren finns element.
TAK - Taket är ett spegelvälvt trätak, rikt dekorerat 1747 av Lars Hasselbom, Lidköping. I takets välvda sidor är målade medaljonger, som illustrerar den apostoliska trosbekännelsen. Mellan medaljongerna finns omväxlande en snäcka omgiven av akantusblad, blomsterurna samt en anemon omgiven av akantusblad. I takets plana mittparti finns änglar i bl.a. rött och vitt framför en molnbakgrund.
KOR - Koret ligger på en högre nivå än långhusgolvet. Det har tresidig avslutning i öster. Utmed östväggen är altaruppsatsen placerad med en nummeravla på vardera sida. I korets södra del finns dopfunt och dopaltare och i den norra delen en trädopfunt med dopängel. Över dopaltaret är en oljemålning föreställande Kristus som välsignar barnen. Bilden från 1956 är målad i ljusa blå, orange och vita toner av GA Schiller. Vid sidan av denna är en före detta atlartavla.
GOLV - Korgolvet består av kvadratiska, slipade kalkstensplattor. Framför altarringen ligger en matta i starka, främst blå färger. Golvet innanför altarringen är ett ytterligare förhöjt trägolv, täckt av masonit samt grön heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggen har samma beläggning som långhusväggen och är något tunnare än långhusväggarna. En ca en meter hög bröstning är dekorerad med nedsänkta, rektangulära speglar och marmorerad i grått och vitt.
DÖRR - Till sakristian leder en segmentbågad, järnbeslagen dörr med horisontella plåtar lagda omlott samt dragring av järn. Dörren är placerad i en djup, rundbågad nisch.
FÖNSTER - Koret har i västligaste delen ett nordfönster samt ett fönster i nordöst och ett i sydöst. Fönstren har samma utformning och placering som långhusfönstren.
TAK - Taket utgör en fortsättning på långhusets spegelvälvda, dekormålade trätak. I korets plana mittparti är en Jahvésol. Första versraden av apostoliska trosbekännelsen illustreras i korets östra sidofält.
FAST INREDNING
ALTARE - består av en träskiva med träunderrede, målat i gråbrunt. Utmed södra korväggen är ett dopaltare från 1939 av polerad kalksten och med murat och vitmålat underrede.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen består av två kvarter, uppdelade genom en bred mittgång. Bänkarna står ända intill ytterväggarna. På varje sida finns sexton bänkar. Väggskärmar, bokbräden samt ryggarnas framsidor är ådrade i grågrönt. Dörrarnas insidor, framskärmar och ryggarnas baksidor är marmorerade i samma färger. Dörrar har alrotsimiterande ådringsmålning med blå speglar, dekorerade med brunmönstrade urnor och tulpaner, pingstliljor mm i rött, vitt på blå botten. Dörrarna är troligen målade vid 1700-talets slut. Målningarna framtogs 1939 och bänkarna ombyggdes något. I koret står en sluten bänk på vardera sida om altaret. Skärmarna är målade som korets bröstning.
PREDIKSTOL - Den polygona predikstolen från början av 1700-talet har enkla marmoreringar i blått och gulbrunt i överdelen och grå i den konande nederdelen. På varje sida är en spegel med skulpterade, genombrutna akantusrankor i guld på blå bottnen. Mellan speglarna är Kristus och de fyra evangelisterna skulpterade på var sitt podium tillsammans med respektive symbol. Ovanför varje figur, målad i främst guld och blått, är ett skulpterat änglahuvud. Under figurerna är ett textband med namnen samt en fris av nedhängande, skulpterade akantusblad och franska liljor, målade i grönt, rött och guld. Trappan från söder har en skärm, marmorerad som predikstolen, prytt av två blå speglar med guldfärgade lister. Mellan listerna är aposteln Petrus skulpterad. Ljudtaket med broskverksornament är sexkantigt med blå undersida och gröna -och blåmarmorerade kanter. Utmed fyra av sidorna är en fristående medaljong med ram av genombruten akantus i grågrönt och guld. I medaljongerna är skrivet "helig", "helig" "helig" respektive "är Herren" . Mellan medaljongerna är skulpturer av trumpetande änglar samt i hörnen änglahuvuden. Från varje sida hänger en festong och under taket är en duva. Taket kröns av en pelare med en Kristusfigur.
ORGEL - Orgeln från 1939, byggd av Nordfors och co, Lidköping, har elva stämmor och två manualer. Spelbordet är vänt mot öster. Orgeln har en enkel samtida fasad, ådrad i gulbrunt. Orgeln renoverades 1962.
LÄKTARE - Det ljust gråblå läktarbröstet består av ett helt skrank, dekorerat med försänkta, gröna speglar, troligen från 1700-talets början. Tre speglar har gula arabeskornament och två har medaljonger med bibelord. Torntrappan går upp från läktarens sydvästra del.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan från 1747 hängde 1922 - 1983 bakom tavlan nedan. Tavlan, målad av Johan Risberg, Skövde, föreställer Kristus i röd klädnad och med strålgloria.
FÖRE DETTA ALTARTAVLA - På södra korväggen hänger Ernst Wennerblads altartavla med Kristus på korset från 1919.
ALTARUPPSATS - Johan Risbergs altaruppsats från 1747 består av två våningar. I den nedre omges altartavlan på båda sidor av en skulpterad, korintisk blåmålad kolonn med guldfärgade kannelyrer, målade arabeskornament i rött, vitt och gult samt ytterst skulpterad akantusranka i grått. Underst är två rektangulära textband med bibelord mellan två skulpterade voluter samt målade akantusrankor. Övervåningen innehåller en målad duva, omgiven av fyra änglar. Vid sidorna är två korintiska kolonner, målad akantus samt över och under profilerade lister, ådrade i blått och grått. Altaruppsatsen kröns av en Jahvésol i guld samt två skulpterade fialer.
ALTARRING - Den runda altarringen når ända intill altaruppsatsen invid väggen. Den består av balusterdockor, marmorerade i grått. Knäfallet är, liksom armstödet stoppat och klätt med rött ylletyg.
DOPFUNT - Den medeltida dopfunten med uttömningshål har kvadratisk cuppa och fyrsidig, uppåt konande fot. Cuppan är dekorerad med bl.a. bandornament i relief och foten med bladfris och fläta. Utmed norra korväggen är en dopfunt av trä med polykrom målning. Foten utgörs av en skulpterad, naken putti. Cuppans utsida är prydd av skulpterade blommor samt inskriptioner, bl.a. "1693".
NUMMERTAVLA - Kyrkan har två fristående nummertavlor, troligen från 1700-talets slut. Tavlorna är svarta med genombruten ram med guldfärgad lyra och bladslingor i grönt. De har profilsågad fot, ådrad som korbänkarna.
ÖVRIGT - På norra korväggen är ett porträtt av doktor Axel Luth samt en bild föreställande Pauli omvändelse. Båda oljemålningarna donerades till kyrkan av familjen Luth på 1700-talet. På samma vägg hänger en skulpterad, polykromt målad dopängel med duva, troligen 1600-tal. Konsolen är gjord 1939. Kyrkan äger också en romansk, genombruten bänkrygg och sju lampetter av mässing.
VAPENHUS - Vapenhuset utgörs av östra partiet av tornets underbyggnad
GOLV - Golvet består av kvadratiska, slipade kalkstenar
VÄGG - Väggen är slätputsad. Mot norr är två förvaringsskåp med släta, vita dörrar samt väster om detta läktartrappa. Utmed östra väggen står en blåmålad kista och på sydväggen hänger en minnestavla över kyrkans renoveringar.
PORT - Den segmentbågade porten i väster består av en hög, gråmålad pardörr. Varje dörrblad har fyra blåmålade speglar med bruna ramar.
TAK - Taket utgörs av längsgående, vita brädor.
SAKRISTIA - Utmed sakristians södra vägg finns förvaringsskåp med släta, vita dörrar från 1939. Utmed östväggen är en ålderdomlig, rikt järnbeslagen kista med två myntinkast och flera lås, bl.a. ett hänglås. Utmed nordväggen är ett 1800-tals skrivbord med stol i grått. Utmed östväggen är ett murat altare med slipad och polerad kalkstensskiva.
GOLV - Golvet består av kvadratiska, slipade kalkstenar.
VÄGG - De vitmålade väggarna är slätputsade.
DÖRR - I väster är en segmentbågad, vit dörr med sex nedsänkta speglar. Innanför dörren är ett vindfång samt segmentbågad, vit ytterdörr. Båda dörrarna är nya.
FÖNSTER - Fönstret mot norr är gråmålat, rektangulärt med två lufter. Fönstret är placerat i en ålderdomlig, starkt konande fönstersmyg, putsad och vitmålad.
TAK - Taket är ålderdomligt tunnvälvt, slätputsat och vitmålat.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. Via en halvtrappa från läktaren når man vidare. Våning 2 har golv och tak av grå träplankor. Väggen är murad och putsad.
Våning tre utgör lanterninvåning med fyra torngluggar, samt golv, tak och vägg av trä. Här förvaras de två klockorna, omgjutna på 1700-talet samt en av dem dessutom 1853 av Norling i Jönköping.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2002:
Flistads kyrka uppfördes under tidig medeltid. Delar av långhuset är medeltida liksom en dopfunt. Enligt en avbildning i Peringskiölds Monumenta bestod kyrkan på 1670-talet av långhus med smalare absidkor, sakristia i norr, vapenhus i söder och inbyggd klockstapel invid kyrkans sydvästra del. Kyrkan utbyggdes 1688 med ett fullbrett, tresidigt avslutat kor. Efter en brand 1706 uppbyggdes kyrkan på de gamla murarna. Baron Carl Axelsson Sparre bekostade uppbyggnaden. Klockorna omgöts. Johan Risbergs altartavla är från 1747. Takmålningar utfördes 1759 av Lars Hasselbom, Lidköping. Troligen målade denne även blomstermotiv på bänkdörrarna.
1922 framtogs och konserverades äldre målning på predikstol och korbänkar. På altaruppsatsen ersattes två nästan nakna utsågade änglar av voluter och Risbergs altartavla ersattes med en bild av Ernst Wennerblad från 1919. Förändringsarbetet leddes av Anders Roland.
1935 utvidgades kyrkogården i norr och försågs här med en grind. 1939-1941 skedde en restaurering under ledning av Adolf Niklasson. Skåp byggdes i sakristian, nya läktartrappor, nya ytterbågar med antikglas, nya innerdörrar och ny orgelfasad tillkom. Läktaren sänktes och läktarbröstet rätades. Värme med varmvattensystem installerades. Ett äldre vapenhus av trä i revs och ett nytt inreddes i tornets underdel. Korgolvet förhöjdes och ett dopaltare uppsattes. Västportalen förstorades och fick ny dörr. Interiör och exteriör målades. Bänkinredningen ombyggdes. Bänkarnas gavlar och läktarbarriärens äldre målning, båda troligen från slutet av 1700-talet, framtogs av Olle Hellström. Denne konserverade även det dekorerade taket och dopfunt. Predikstol flyttades från kor till långhus. En orgel inköptes från Nordfors och co. Denna renoverades 1962.
Alf Hedman konserverade 1983-1985 det dekormålade innertaket, läktarbröstet, predikstol, dopängel och altaruppsats. Samtidigt skedde en partiell omputsning av yttermurens nedre delar samt målning av takfot. Risbäcks altartavla placerades åter i altaruppsatsen. 1991 byggdes en brandavskiljande vägg mellan torn och långhus på vinden. 1999 brödrengjordes innerväggarna och målades. 2002 utbyttes tornets spån.

, Flistad 19:1, Flistads kyrka
Flistads sockenkyrka är ursprungligen uppförd under tidig medeltid, och delar av långhuset är bevarat sedan dess. Kyrkan har emellertid fått sitt nuvarande utseende efter flera ombyggnader, främst under 1600- och 1700-talet. En genomgripande ombyggnad av kyrkobyggnaden genomfördes år 1688 och efter en brand 1706 återuppbyggdes kyrkan på de äldre murarna. Under 1900-talet har flera ombyggnads- och restaureringsarbeten genomförts, då bl.a. äldre invändigt måleri konserverats, men även ett vapenhus av trä rivits. Långhuset med sitt tresidigt avslutade kor är byggt i sten och spritputsat, liksom tornets nedre del. Tornets övre del är byggt i trä och klätt med träspån och lanterninen med träpanel, båda vitmålade. Lanterninen kröns av ett högt torntak, täckt med träspån. Långhus, kor och sakristia har tak av enkupigt tegel. Kyrkobyggnaden ligger på en kyrkogård, som kringgärdas av en stenmur. På kyrkogårdens norra del ligger den mäktiga järnåldersgravhögen Kung Ranes hög.