CAROLI KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - CAROLI

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1792, år 1900: 15837, år 1995: 23042

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Torpa 1622. Torpa införlivad 1911. Borås Gustav Adolf utbruten 1939.

LÄGE OCH OMGIVNING - Caroli kyrka ligger i Borås stadskärna på en sandås som i öst- västlig riktning sträcker sig ned mot östra stranden av Viskan. Kyrkan uppfördes på samma plats som Torpa medeltidskyrka. Torpa kom fram till 1911 att utgöra egen församling, men delade kyrka med Borås Caroli.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Torpa kyrka var byggd av sten, och sannolikt uppförd under äldre medeltid. Vid restaureringsarbeten i Caroli kyrka under 1930-talet påträffades bearbetad sandsten, bl.a. ett överstycke till en fönsteromfattning av romansk typ. En odaterad stadsplan från 1600-talets förra hälft (RA) visar en schematisk plan av kyrkan. Denna antyder att kyrkan då bestod av ett rektangulärt långhus med ett smalare, rakslutet kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Kärnan i denna kyrka torde ha varit medeltida. Möjligen genomgick den vissa förändringar under 1600-talet, men vad de innebar är inte säkert känt. Partier av medeltidskyrkan står troligen kvar i Caroli kyrkas sydmur, men i vilken omfattning är osäkert. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Snart efter Borås stads grundläggning på 1620-talet börjande planeringen för en ny kyrka, som emellertid förverkligades först i flera etapper under 1600- talets andra hälft. Kyrkan påbörjades 1661 under ledning av kyrkoföreståndaren Johan Svensson Wätterhusen och stod i stort sett färdig 1669. Den har treskeppigt långhus och tresidigt avslutat korparti i öster. Västtornet, som troligen var avsett från början, påbörjades 1679 och stod färdigt 1689. Vapenhus framför långhusportalerna på nord- och sydsidan tillfogades vid arkitekt Karl Berlins restaurering 1914-15. Den befintliga sakristian tillbyggdes i söder 1938-40, efter ritningar av arkitekt Sigfrid Ericsson.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har vid flera tillfällen drabbats av brand och därpå följande reparationer, men utgör dock en av landets främsta företrädare för den holländskt inspirerade barocken.
Efter en brand 1681 stöttades murarna med strävpelare. Kyrkans nuvarande takresning tillkom efter en brand 1822 och gjordes då lägre än den förut var. Taket hade tidigare ett fall i två avsatser, med ett vertikalt mellanled av samma slag som de s.k. säteritaken. Den nuvarande tornhuven uppfördes 1852 av byggmästare Olaus Ericsson i Bäckabo, Sandhults socken, men har därefter genomgått mindre förändringar 1893 och 1938-40. Kyrkans murar är exteriört putsade och avfärgade i grått. Höga rundbågiga fönsteröppningar. Ingångar i väster, söder och norr via tornets bottenvåning och vapenhusen. Kyrkorummet avdelas i tre skepp med kraftiga, oktogonala pelare. Kyrkans innertak har alltid varit av trä och har därför måst förnyas efter bränder. När kyrkan stod nybyggd fick den ett innertak bestående av tunnvalv i samtliga skepp, utförda av byggmästaren Arvid Hane. Nya innertak tillkom efter branden 1681, vilka smyckades med målningar av Erik Grijs (kontrakterad 1685). Grijs målningar gick förlorade vid branden 1727. De spegelvalv som byggdes därefter smyckades återigen med målningar, denna gång av Dittlef Ross 1740. De nuvarande innertaken, bestående av tunnvalv i mittskeppet och plana tak i sidoskeppen, utfördes efter 1822 års brand av byggmästaren Pehr Ericsson i Tåå, Sandhult socken.
Vid restaurering 1889-90 försågs de med panel av pärlspontade bräder. Vid restaureringen 1915 erhöll innertaken ett lager av puts som underlag för de dekorativa måningar som nu i hög grad präglar interiören. Väggarnas och valvens målade dekoration är utförd i jugendstil efter skisser av konstnär Filip Månsson. I inredningen finns flera tidsskikt representerade. Orgelfasaden är utförd efter ritningar av arkitekt Carl Gustaf Blom-Carlsson 1824. Den praktfulla, nyklassicistiska altaruppsatsen utfördes till sitt mittparti 1839-40 av Johannes Andersson i Mjöbäck. Mittstycket har ett förgyllt kors med törnekrona. Sidostyckenas ramverk och målningar är utförda 1862 av Birger Lignell. Predikstolen är snidad i ek av skulptören Johan Björk i Göteborg efter ritningar signerade 1916 av Sigfrid Ericson. Även dopfunten har samma upphovsmän.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Caroli kyrka ligger i öst-västlig riktning diagonalt på en närmast kvadratisk tomt, en parkliknande kulle omgiven av gator. Marken användes som begravningsplats till 1815, då en ny kyrkogård hade anlagts sydväst om staden, S:t Ansgars griftegård. Riksdagen hade då beslutat att begravningar i städer måste upphöra och förbud mot gravsättning inne i kyrkorna stadfästes.
Tomten inramas av en låg naturstensterrass med något sluttande planteringar av låga idegranar och stentrappor leder upp till kyrkoplanen. Planteringarna avgränsas in mot kyrkotomten, med ett lågt, svartmålat gjutjärnsstaket med spetsbågsmönster mellan enkla mäklare. Strax innanför gjutjärnsstaketet finns glest planterade lövträd; kastanj, lönn och björk. De flesta är äldre och två träd är nyplanterade. Öster om kyrkan finns en rad med nyplanterade lövträd och ett äldre utanför gjutjärnsstaketet. Gången norrut inramas på ömse sidor av rhododendronbuskar.
Breda gångar löper runt kyrkan som en oval runt kyrkan med utlöpare ned till gatorna i alla väderstreck utom i öster. De är belagda med gatsten. Mitt för västportalen finns en sentida trappa i natursten som leder från gatunivån upp till kyrkotomten. Trappan har enkla handledare av metall. Rakt söder om sydportalen liksom i kyrkotomtens sydöstra hörn finns liknande trappor. Framför västportalen är en gatstensbelagd plan. Från denna löper en svängd handikappgång av gatsten ned till gatan norr om trappan.
Utanför södra vapenhuset har man genom olikfärgade gatstenar lagt ett stjärnmönster. Utmed gången finns ett fåtal spridda ljusstolpar av sentida modell. På ömse sidor av gången är kyrkotomten gräsbesådd. Marken i hörnan mellan långhus, sakristia och sakristians förbindelselänk är belagd med naturstensplattor. Ytan avgränsas åt väster med ett högt staket av svartmålad metall. Sydost om koret finns en rektangulär plantering som inramas av vintergröna växter. Sydost om det södra vapenhuset finns en gravhäll från 1780 i marken. På kyrkotomtens norra del finns en liten, rest sten av gnejs utan synlig inskription, som hittades där i jorden 1938.
På kyrkotomtens sydvästra del avviker gångarna från sin ovala form på grund av en minneslund från 1995, som upptar kyrkotomtens sydvästra hörn. Här sker idag jordning av aska. Minneslunden avgränsas med smidesstaketet åt väster och söder och inåt kyrkotomten med en låg vintergrönhäck som löper i en trekvartscirkel. Gångar av naturstensplattor och mindre gatsten leder in till minneslunden som i övrigt är gräsbesådd och täcks av åkervinda. Där gångarna korsas finns en cirkelformad upphöjning som markeras med ett rektangulärt granitblock.
Åt Österlånggatan var förr en lång sluttning utan snedschaktningar, vilka gjordes 1942. Mot Södra kyrkogatan fanns tidigare en hög mur med en lång dubbeltrappa med enkelt järnräcke och en grind med årtalet 1748, vilken flyttades till S:t Ansgars griftegård. Dit flyttades också sakristians gamla naglade och nitade dörr.

Caroli kyrka ligger i öst-västlig riktning diagonalt på en närmast kvadratisk tomt, en parkliknande kulle omgiven av gator. Marken användes som begravningsplats till 1815, då en ny kyrkogård hade anlagts sydväst om staden, S:t Ansgars griftegård. Riksdagen hade då beslutat att begravningar i städer måste upphöra och förbud mot gravsättning inne i kyrkorna stadfästes.
Tomten inramas av en låg naturstensterrass med något sluttande planteringar av låga idegranar och stentrappor leder upp till kyrkoplanen. Planteringarna avgränsas in mot kyrkotomten, med ett lågt, svartmålat gjutjärnsstaket med spetsbågsmönster mellan enkla mäklare. Strax innanför gjutjärnsstaketet finns glest planterade lövträd; kastanj, lönn och björk. De flesta är äldre och två träd är nyplanterade. Öster om kyrkan finns en rad med nyplanterade lövträd och ett äldre utanför gjutjärnsstaketet. Gången norrut inramas på ömse sidor av rhododendronbuskar.
Breda gångar löper runt kyrkan som en oval runt kyrkan med utlöpare ned till gatorna i alla väderstreck utom i öster. De är belagda med gatsten. Mitt för västportalen finns en sentida trappa i natursten som leder från gatunivån upp till kyrkotomten. Trappan har enkla handledare av metall. Rakt söder om sydportalen liksom i kyrkotomtens sydöstra hörn finns liknande trappor. Framför västportalen är en gatstensbelagd plan. Från denna löper en svängd handikappgång av gatsten ned till gatan norr om trappan.
Utanför södra vapenhuset har man genom olikfärgade gatstenar lagt ett stjärnmönster. Utmed gången finns ett fåtal spridda ljusstolpar av sentida modell. På ömse sidor av gången är kyrkotomten gräsbesådd. Marken i hörnan mellan långhus, sakristia och sakristians förbindelselänk är belagd med naturstensplattor. Ytan avgränsas åt väster med ett högt staket av svartmålad metall. Sydost om koret finns en rektangulär plantering som inramas av vintergröna växter. Sydost om det södra vapenhuset finns en gravhäll från 1780 i marken. På kyrkotomtens norra del finns en liten, rest sten av gnejs utan synlig inskription, som hittades där i jorden 1938.
På kyrkotomtens sydvästra del avviker gångarna från sin ovala form på grund av en minneslund från 1995, som upptar kyrkotomtens sydvästra hörn. Här sker idag jordning av aska. Minneslunden avgränsas med smidesstaketet åt väster och söder och inåt kyrkotomten med en låg vintergrönhäck som löper i en trekvartscirkel. Gångar av naturstensplattor och mindre gatsten leder in till minneslunden som i övrigt är gräsbesådd och täcks av åkervinda. Där gångarna korsas finns en cirkelformad upphöjning som markeras med ett rektangulärt granitblock.
Åt Österlånggatan var förr en lång sluttning utan snedschaktningar, vilka gjordes 1942. Mot Södra kyrkogatan fanns tidigare en hög mur med en lång dubbeltrappa med enkelt järnräcke och en grind med årtalet 1748, vilken flyttades till S:t Ansgars griftegård. Dit flyttades också sakristians gamla naglade och nitade dörr.

Caroli kyrka ligger i öst-västlig riktning diagonalt på en närmast kvadratisk tomt, en parkliknande kulle omgiven av gator. Marken användes som begravningsplats till 1815, då en ny kyrkogård hade anlagts sydväst om staden, S:t Ansgars griftegård. Riksdagen hade då beslutat att begravningar i städer måste upphöra och förbud mot gravsättning inne i kyrkorna stadfästes.
Tomten inramas av en låg naturstensterrass med något sluttande planteringar av låga idegranar och stentrappor leder upp till kyrkoplanen. Planteringarna avgränsas in mot kyrkotomten, med ett lågt, svartmålat gjutjärnsstaket med spetsbågsmönster mellan enkla mäklare. Strax innanför gjutjärnsstaketet finns glest planterade lövträd; kastanj, lönn och björk. De flesta är äldre och två träd är nyplanterade. Öster om kyrkan finns en rad med nyplanterade lövträd och ett äldre utanför gjutjärnsstaketet. Gången norrut inramas på ömse sidor av rhododendronbuskar.
Breda gångar löper runt kyrkan som en oval runt kyrkan med utlöpare ned till gatorna i alla väderstreck utom i öster. De är belagda med gatsten. Mitt för västportalen finns en sentida trappa i natursten som leder från gatunivån upp till kyrkotomten. Trappan har enkla handledare av metall. Rakt söder om sydportalen liksom i kyrkotomtens sydöstra hörn finns liknande trappor. Framför västportalen är en gatstensbelagd plan. Från denna löper en svängd handikappgång av gatsten ned till gatan norr om trappan.
Utanför södra vapenhuset har man genom olikfärgade gatstenar lagt ett stjärnmönster. Utmed gången finns ett fåtal spridda ljusstolpar av sentida modell. På ömse sidor av gången är kyrkotomten gräsbesådd. Marken i hörnan mellan långhus, sakristia och sakristians förbindelselänk är belagd med naturstensplattor. Ytan avgränsas åt väster med ett högt staket av svartmålad metall. Sydost om koret finns en rektangulär plantering som inramas av vintergröna växter. Sydost om det södra vapenhuset finns en gravhäll från 1780 i marken. På kyrkotomtens norra del finns en liten, rest sten av gnejs utan synlig inskription, som hittades där i jorden 1938.
På kyrkotomtens sydvästra del avviker gångarna från sin ovala form på grund av en minneslund från 1995, som upptar kyrkotomtens sydvästra hörn. Här sker idag jordning av aska. Minneslunden avgränsas med smidesstaketet åt väster och söder och inåt kyrkotomten med en låg vintergrönhäck som löper i en trekvartscirkel. Gångar av naturstensplattor och mindre gatsten leder in till minneslunden som i övrigt är gräsbesådd och täcks av åkervinda. Där gångarna korsas finns en cirkelformad upphöjning som markeras med ett rektangulärt granitblock.
Åt Österlånggatan var förr en lång sluttning utan snedschaktningar, vilka gjordes 1942. Mot Södra kyrkogatan fanns tidigare en hög mur med en lång dubbeltrappa med enkelt järnräcke och en grind med årtalet 1748, vilken flyttades till S:t Ansgars griftegård. Dit flyttades också sakristians gamla naglade och nitade dörr.

Caroli kyrka ligger i öst-västlig riktning diagonalt på en närmast kvadratisk tomt, en parkliknande kulle omgiven av gator. Marken användes som begravningsplats till 1815, då en ny kyrkogård hade anlagts sydväst om staden, S:t Ansgars griftegård. Riksdagen hade då beslutat att begravningar i städer måste upphöra och förbud mot gravsättning inne i kyrkorna stadfästes.
Tomten inramas av en låg naturstensterrass med något sluttande planteringar av låga idegranar och stentrappor leder upp till kyrkoplanen. Planteringarna avgränsas in mot kyrkotomten, med ett lågt, svartmålat gjutjärnsstaket med spetsbågsmönster mellan enkla mäklare. Strax innanför gjutjärnsstaketet finns glest planterade lövträd; kastanj, lönn och björk. De flesta är äldre och två träd är nyplanterade. Öster om kyrkan finns en rad med nyplanterade lövträd och ett äldre utanför gjutjärnsstaketet. Gången norrut inramas på ömse sidor av rhododendronbuskar.
Breda gångar löper runt kyrkan som en oval runt kyrkan med utlöpare ned till gatorna i alla väderstreck utom i öster. De är belagda med gatsten. Mitt för västportalen finns en sentida trappa i natursten som leder från gatunivån upp till kyrkotomten. Trappan har enkla handledare av metall. Rakt söder om sydportalen liksom i kyrkotomtens sydöstra hörn finns liknande trappor. Framför västportalen är en gatstensbelagd plan. Från denna löper en svängd handikappgång av gatsten ned till gatan norr om trappan.
Utanför södra vapenhuset har man genom olikfärgade gatstenar lagt ett stjärnmönster. Utmed gången finns ett fåtal spridda ljusstolpar av sentida modell. På ömse sidor av gången är kyrkotomten gräsbesådd. Marken i hörnan mellan långhus, sakristia och sakristians förbindelselänk är belagd med naturstensplattor. Ytan avgränsas åt väster med ett högt staket av svartmålad metall. Sydost om koret finns en rektangulär plantering som inramas av vintergröna växter. Sydost om det södra vapenhuset finns en gravhäll från 1780 i marken. På kyrkotomtens norra del finns en liten, rest sten av gnejs utan synlig inskription, som hittades där i jorden 1938.
På kyrkotomtens sydvästra del avviker gångarna från sin ovala form på grund av en minneslund från 1995, som upptar kyrkotomtens sydvästra hörn. Här sker idag jordning av aska. Minneslunden avgränsas med smidesstaketet åt väster och söder och inåt kyrkotomten med en låg vintergrönhäck som löper i en trekvartscirkel. Gångar av naturstensplattor och mindre gatsten leder in till minneslunden som i övrigt är gräsbesådd och täcks av åkervinda. Där gångarna korsas finns en cirkelformad upphöjning som markeras med ett rektangulärt granitblock.
Åt Österlånggatan var förr en lång sluttning utan snedschaktningar, vilka gjordes 1942. Mot Södra kyrkogatan fanns tidigare en hög mur med en lång dubbeltrappa med enkelt järnräcke och en grind med årtalet 1748, vilken flyttades till S:t Ansgars griftegård. Dit flyttades också sakristians gamla naglade och nitade dörr.

Caroli kyrka ligger i öst-västlig riktning diagonalt på en närmast kvadratisk tomt, en parkliknande kulle omgiven av gator. Marken användes som begravningsplats till 1815, då en ny kyrkogård hade anlagts sydväst om staden, S:t Ansgars griftegård. Riksdagen hade då beslutat att begravningar i städer måste upphöra och förbud mot gravsättning inne i kyrkorna stadfästes.
Tomten inramas av en låg naturstensterrass med något sluttande planteringar av låga idegranar och stentrappor leder upp till kyrkoplanen. Planteringarna avgränsas in mot kyrkotomten, med ett lågt, svartmålat gjutjärnsstaket med spetsbågsmönster mellan enkla mäklare. Strax innanför gjutjärnsstaketet finns glest planterade lövträd; kastanj, lönn och björk. De flesta är äldre och två träd är nyplanterade. Öster om kyrkan finns en rad med nyplanterade lövträd och ett äldre utanför gjutjärnsstaketet. Gången norrut inramas på ömse sidor av rhododendronbuskar.
Breda gångar löper runt kyrkan som en oval runt kyrkan med utlöpare ned till gatorna i alla väderstreck utom i öster. De är belagda med gatsten. Mitt för västportalen finns en sentida trappa i natursten som leder från gatunivån upp till kyrkotomten. Trappan har enkla handledare av metall. Rakt söder om sydportalen liksom i kyrkotomtens sydöstra hörn finns liknande trappor. Framför västportalen är en gatstensbelagd plan. Från denna löper en svängd handikappgång av gatsten ned till gatan norr om trappan.
Utanför södra vapenhuset har man genom olikfärgade gatstenar lagt ett stjärnmönster. Utmed gången finns ett fåtal spridda ljusstolpar av sentida modell. På ömse sidor av gången är kyrkotomten gräsbesådd. Marken i hörnan mellan långhus, sakristia och sakristians förbindelselänk är belagd med naturstensplattor. Ytan avgränsas åt väster med ett högt staket av svartmålad metall. Sydost om koret finns en rektangulär plantering som inramas av vintergröna växter. Sydost om det södra vapenhuset finns en gravhäll från 1780 i marken. På kyrkotomtens norra del finns en liten, rest sten av gnejs utan synlig inskription, som hittades där i jorden 1938.
På kyrkotomtens sydvästra del avviker gångarna från sin ovala form på grund av en minneslund från 1995, som upptar kyrkotomtens sydvästra hörn. Här sker idag jordning av aska. Minneslunden avgränsas med smidesstaketet åt väster och söder och inåt kyrkotomten med en låg vintergrönhäck som löper i en trekvartscirkel. Gångar av naturstensplattor och mindre gatsten leder in till minneslunden som i övrigt är gräsbesådd och täcks av åkervinda. Där gångarna korsas finns en cirkelformad upphöjning som markeras med ett rektangulärt granitblock.
Åt Österlånggatan var förr en lång sluttning utan snedschaktningar, vilka gjordes 1942. Mot Södra kyrkogatan fanns tidigare en hög mur med en lång dubbeltrappa med enkelt järnräcke och en grind med årtalet 1748, vilken flyttades till S:t Ansgars griftegård. Dit flyttades också sakristians gamla naglade och nitade dörr.

Caroli kyrka ligger i öst-västlig riktning diagonalt på en närmast kvadratisk tomt, en parkliknande kulle omgiven av gator. Marken användes som begravningsplats till 1815, då en ny kyrkogård hade anlagts sydväst om staden, S:t Ansgars griftegård. Riksdagen hade då beslutat att begravningar i städer måste upphöra och förbud mot gravsättning inne i kyrkorna stadfästes.
Tomten inramas av en låg naturstensterrass med något sluttande planteringar av låga idegranar och stentrappor leder upp till kyrkoplanen. Planteringarna avgränsas in mot kyrkotomten, med ett lågt, svartmålat gjutjärnsstaket med spetsbågsmönster mellan enkla mäklare. Strax innanför gjutjärnsstaketet finns glest planterade lövträd; kastanj, lönn och björk. De flesta är äldre och två träd är nyplanterade. Öster om kyrkan finns en rad med nyplanterade lövträd och ett äldre utanför gjutjärnsstaketet. Gången norrut inramas på ömse sidor av rhododendronbuskar.
Breda gångar löper runt kyrkan som en oval runt kyrkan med utlöpare ned till gatorna i alla väderstreck utom i öster. De är belagda med gatsten. Mitt för västportalen finns en sentida trappa i natursten som leder från gatunivån upp till kyrkotomten. Trappan har enkla handledare av metall. Rakt söder om sydportalen liksom i kyrkotomtens sydöstra hörn finns liknande trappor. Framför västportalen är en gatstensbelagd plan. Från denna löper en svängd handikappgång av gatsten ned till gatan norr om trappan.
Utanför södra vapenhuset har man genom olikfärgade gatstenar lagt ett stjärnmönster. Utmed gången finns ett fåtal spridda ljusstolpar av sentida modell. På ömse sidor av gången är kyrkotomten gräsbesådd. Marken i hörnan mellan långhus, sakristia och sakristians förbindelselänk är belagd med naturstensplattor. Ytan avgränsas åt väster med ett högt staket av svartmålad metall. Sydost om koret finns en rektangulär plantering som inramas av vintergröna växter. Sydost om det södra vapenhuset finns en gravhäll från 1780 i marken. På kyrkotomtens norra del finns en liten, rest sten av gnejs utan synlig inskription, som hittades där i jorden 1938.
På kyrkotomtens sydvästra del avviker gångarna från sin ovala form på grund av en minneslund från 1995, som upptar kyrkotomtens sydvästra hörn. Här sker idag jordning av aska. Minneslunden avgränsas med smidesstaketet åt väster och söder och inåt kyrkotomten med en låg vintergrönhäck som löper i en trekvartscirkel. Gångar av naturstensplattor och mindre gatsten leder in till minneslunden som i övrigt är gräsbesådd och täcks av åkervinda. Där gångarna korsas finns en cirkelformad upphöjning som markeras med ett rektangulärt granitblock.
Åt Österlånggatan var förr en lång sluttning utan snedschaktningar, vilka gjordes 1942. Mot Södra kyrkogatan fanns tidigare en hög mur med en lång dubbeltrappa med enkelt järnräcke och en grind med årtalet 1748, vilken flyttades till S:t Ansgars griftegård. Dit flyttades också sakristians gamla naglade och nitade dörr.

Caroli kyrka ligger i öst-västlig riktning diagonalt på en närmast kvadratisk tomt, en parkliknande kulle omgiven av gator. Marken användes som begravningsplats till 1815, då en ny kyrkogård hade anlagts sydväst om staden, S:t Ansgars griftegård. Riksdagen hade då beslutat att begravningar i städer måste upphöra och förbud mot gravsättning inne i kyrkorna stadfästes.
Tomten inramas av en låg naturstensterrass med något sluttande planteringar av låga idegranar och stentrappor leder upp till kyrkoplanen. Planteringarna avgränsas in mot kyrkotomten, med ett lågt, svartmålat gjutjärnsstaket med spetsbågsmönster mellan enkla mäklare. Strax innanför gjutjärnsstaketet finns glest planterade lövträd; kastanj, lönn och björk. De flesta är äldre och två träd är nyplanterade. Öster om kyrkan finns en rad med nyplanterade lövträd och ett äldre utanför gjutjärnsstaketet. Gången norrut inramas på ömse sidor av rhododendronbuskar.
Breda gångar löper runt kyrkan som en oval runt kyrkan med utlöpare ned till gatorna i alla väderstreck utom i öster. De är belagda med gatsten. Mitt för västportalen finns en sentida trappa i natursten som leder från gatunivån upp till kyrkotomten. Trappan har enkla handledare av metall. Rakt söder om sydportalen liksom i kyrkotomtens sydöstra hörn finns liknande trappor. Framför västportalen är en gatstensbelagd plan. Från denna löper en svängd handikappgång av gatsten ned till gatan norr om trappan.
Utanför södra vapenhuset har man genom olikfärgade gatstenar lagt ett stjärnmönster. Utmed gången finns ett fåtal spridda ljusstolpar av sentida modell. På ömse sidor av gången är kyrkotomten gräsbesådd. Marken i hörnan mellan långhus, sakristia och sakristians förbindelselänk är belagd med naturstensplattor. Ytan avgränsas åt väster med ett högt staket av svartmålad metall. Sydost om koret finns en rektangulär plantering som inramas av vintergröna växter. Sydost om det södra vapenhuset finns en gravhäll från 1780 i marken. På kyrkotomtens norra del finns en liten, rest sten av gnejs utan synlig inskription, som hittades där i jorden 1938.
På kyrkotomtens sydvästra del avviker gångarna från sin ovala form på grund av en minneslund från 1995, som upptar kyrkotomtens sydvästra hörn. Här sker idag jordning av aska. Minneslunden avgränsas med smidesstaketet åt väster och söder och inåt kyrkotomten med en låg vintergrönhäck som löper i en trekvartscirkel. Gångar av naturstensplattor och mindre gatsten leder in till minneslunden som i övrigt är gräsbesådd och täcks av åkervinda. Där gångarna korsas finns en cirkelformad upphöjning som markeras med ett rektangulärt granitblock.
Åt Österlånggatan var förr en lång sluttning utan snedschaktningar, vilka gjordes 1942. Mot Södra kyrkogatan fanns tidigare en hög mur med en lång dubbeltrappa med enkelt järnräcke och en grind med årtalet 1748, vilken flyttades till S:t Ansgars griftegård. Dit flyttades också sakristians gamla naglade och nitade dörr.

Caroli kyrka ligger i öst-västlig riktning diagonalt på en närmast kvadratisk tomt, en parkliknande kulle omgiven av gator. Marken användes som begravningsplats till 1815, då en ny kyrkogård hade anlagts sydväst om staden, S:t Ansgars griftegård. Riksdagen hade då beslutat att begravningar i städer måste upphöra och förbud mot gravsättning inne i kyrkorna stadfästes.
Tomten inramas av en låg naturstensterrass med något sluttande planteringar av låga idegranar och stentrappor leder upp till kyrkoplanen. Planteringarna avgränsas in mot kyrkotomten, med ett lågt, svartmålat gjutjärnsstaket med spetsbågsmönster mellan enkla mäklare. Strax innanför gjutjärnsstaketet finns glest planterade lövträd; kastanj, lönn och björk. De flesta är äldre och två träd är nyplanterade. Öster om kyrkan finns en rad med nyplanterade lövträd och ett äldre utanför gjutjärnsstaketet. Gången norrut inramas på ömse sidor av rhododendronbuskar.
Breda gångar löper runt kyrkan som en oval runt kyrkan med utlöpare ned till gatorna i alla väderstreck utom i öster. De är belagda med gatsten. Mitt för västportalen finns en sentida trappa i natursten som leder från gatunivån upp till kyrkotomten. Trappan har enkla handledare av metall. Rakt söder om sydportalen liksom i kyrkotomtens sydöstra hörn finns liknande trappor. Framför västportalen är en gatstensbelagd plan. Från denna löper en svängd handikappgång av gatsten ned till gatan norr om trappan.
Utanför södra vapenhuset har man genom olikfärgade gatstenar lagt ett stjärnmönster. Utmed gången finns ett fåtal spridda ljusstolpar av sentida modell. På ömse sidor av gången är kyrkotomten gräsbesådd. Marken i hörnan mellan långhus, sakristia och sakristians förbindelselänk är belagd med naturstensplattor. Ytan avgränsas åt väster med ett högt staket av svartmålad metall. Sydost om koret finns en rektangulär plantering som inramas av vintergröna växter. Sydost om det södra vapenhuset finns en gravhäll från 1780 i marken. På kyrkotomtens norra del finns en liten, rest sten av gnejs utan synlig inskription, som hittades där i jorden 1938.
På kyrkotomtens sydvästra del avviker gångarna från sin ovala form på grund av en minneslund från 1995, som upptar kyrkotomtens sydvästra hörn. Här sker idag jordning av aska. Minneslunden avgränsas med smidesstaketet åt väster och söder och inåt kyrkotomten med en låg vintergrönhäck som löper i en trekvartscirkel. Gångar av naturstensplattor och mindre gatsten leder in till minneslunden som i övrigt är gräsbesådd och täcks av åkervinda. Där gångarna korsas finns en cirkelformad upphöjning som markeras med ett rektangulärt granitblock.
Åt Österlånggatan var förr en lång sluttning utan snedschaktningar, vilka gjordes 1942. Mot Södra kyrkogatan fanns tidigare en hög mur med en lång dubbeltrappa med enkelt järnräcke och en grind med årtalet 1748, vilken flyttades till S:t Ansgars griftegård. Dit flyttades också sakristians gamla naglade och nitade dörr.

Caroli kyrka ligger i öst-västlig riktning diagonalt på en närmast kvadratisk tomt, en parkliknande kulle omgiven av gator. Marken användes som begravningsplats till 1815, då en ny kyrkogård hade anlagts sydväst om staden, S:t Ansgars griftegård. Riksdagen hade då beslutat att begravningar i städer måste upphöra och förbud mot gravsättning inne i kyrkorna stadfästes.
Tomten inramas av en låg naturstensterrass med något sluttande planteringar av låga idegranar och stentrappor leder upp till kyrkoplanen. Planteringarna avgränsas in mot kyrkotomten, med ett lågt, svartmålat gjutjärnsstaket med spetsbågsmönster mellan enkla mäklare. Strax innanför gjutjärnsstaketet finns glest planterade lövträd; kastanj, lönn och björk. De flesta är äldre och två träd är nyplanterade. Öster om kyrkan finns en rad med nyplanterade lövträd och ett äldre utanför gjutjärnsstaketet. Gången norrut inramas på ömse sidor av rhododendronbuskar.
Breda gångar löper runt kyrkan som en oval runt kyrkan med utlöpare ned till gatorna i alla väderstreck utom i öster. De är belagda med gatsten. Mitt för västportalen finns en sentida trappa i natursten som leder från gatunivån upp till kyrkotomten. Trappan har enkla handledare av metall. Rakt söder om sydportalen liksom i kyrkotomtens sydöstra hörn finns liknande trappor. Framför västportalen är en gatstensbelagd plan. Från denna löper en svängd handikappgång av gatsten ned till gatan norr om trappan.
Utanför södra vapenhuset har man genom olikfärgade gatstenar lagt ett stjärnmönster. Utmed gången finns ett fåtal spridda ljusstolpar av sentida modell. På ömse sidor av gången är kyrkotomten gräsbesådd. Marken i hörnan mellan långhus, sakristia och sakristians förbindelselänk är belagd med naturstensplattor. Ytan avgränsas åt väster med ett högt staket av svartmålad metall. Sydost om koret finns en rektangulär plantering som inramas av vintergröna växter. Sydost om det södra vapenhuset finns en gravhäll från 1780 i marken. På kyrkotomtens norra del finns en liten, rest sten av gnejs utan synlig inskription, som hittades där i jorden 1938.
På kyrkotomtens sydvästra del avviker gångarna från sin ovala form på grund av en minneslund från 1995, som upptar kyrkotomtens sydvästra hörn. Här sker idag jordning av aska. Minneslunden avgränsas med smidesstaketet åt väster och söder och inåt kyrkotomten med en låg vintergrönhäck som löper i en trekvartscirkel. Gångar av naturstensplattor och mindre gatsten leder in till minneslunden som i övrigt är gräsbesådd och täcks av åkervinda. Där gångarna korsas finns en cirkelformad upphöjning som markeras med ett rektangulärt granitblock.
Åt Österlånggatan var förr en lång sluttning utan snedschaktningar, vilka gjordes 1942. Mot Södra kyrkogatan fanns tidigare en hög mur med en lång dubbeltrappa med enkelt järnräcke och en grind med årtalet 1748, vilken flyttades till S:t Ansgars griftegård. Dit flyttades också sakristians gamla naglade och nitade dörr.

Caroli kyrka ligger i öst-västlig riktning diagonalt på en närmast kvadratisk tomt, en parkliknande kulle omgiven av gator. Marken användes som begravningsplats till 1815, då en ny kyrkogård hade anlagts sydväst om staden, S:t Ansgars griftegård. Riksdagen hade då beslutat att begravningar i städer måste upphöra och förbud mot gravsättning inne i kyrkorna stadfästes.
Tomten inramas av en låg naturstensterrass med något sluttande planteringar av låga idegranar och stentrappor leder upp till kyrkoplanen. Planteringarna avgränsas in mot kyrkotomten, med ett lågt, svartmålat gjutjärnsstaket med spetsbågsmönster mellan enkla mäklare. Strax innanför gjutjärnsstaketet finns glest planterade lövträd; kastanj, lönn och björk. De flesta är äldre och två träd är nyplanterade. Öster om kyrkan finns en rad med nyplanterade lövträd och ett äldre utanför gjutjärnsstaketet. Gången norrut inramas på ömse sidor av rhododendronbuskar.
Breda gångar löper runt kyrkan som en oval runt kyrkan med utlöpare ned till gatorna i alla väderstreck utom i öster. De är belagda med gatsten. Mitt för västportalen finns en sentida trappa i natursten som leder från gatunivån upp till kyrkotomten. Trappan har enkla handledare av metall. Rakt söder om sydportalen liksom i kyrkotomtens sydöstra hörn finns liknande trappor. Framför västportalen är en gatstensbelagd plan. Från denna löper en svängd handikappgång av gatsten ned till gatan norr om trappan.
Utanför södra vapenhuset har man genom olikfärgade gatstenar lagt ett stjärnmönster. Utmed gången finns ett fåtal spridda ljusstolpar av sentida modell. På ömse sidor av gången är kyrkotomten gräsbesådd. Marken i hörnan mellan långhus, sakristia och sakristians förbindelselänk är belagd med naturstensplattor. Ytan avgränsas åt väster med ett högt staket av svartmålad metall. Sydost om koret finns en rektangulär plantering som inramas av vintergröna växter. Sydost om det södra vapenhuset finns en gravhäll från 1780 i marken. På kyrkotomtens norra del finns en liten, rest sten av gnejs utan synlig inskription, som hittades där i jorden 1938.
På kyrkotomtens sydvästra del avviker gångarna från sin ovala form på grund av en minneslund från 1995, som upptar kyrkotomtens sydvästra hörn. Här sker idag jordning av aska. Minneslunden avgränsas med smidesstaketet åt väster och söder och inåt kyrkotomten med en låg vintergrönhäck som löper i en trekvartscirkel. Gångar av naturstensplattor och mindre gatsten leder in till minneslunden som i övrigt är gräsbesådd och täcks av åkervinda. Där gångarna korsas finns en cirkelformad upphöjning som markeras med ett rektangulärt granitblock.
Åt Österlånggatan var förr en lång sluttning utan snedschaktningar, vilka gjordes 1942. Mot Södra kyrkogatan fanns tidigare en hög mur med en lång dubbeltrappa med enkelt järnräcke och en grind med årtalet 1748, vilken flyttades till S:t Ansgars griftegård. Dit flyttades också sakristians gamla naglade och nitade dörr.

Caroli kyrka ligger i öst-västlig riktning diagonalt på en närmast kvadratisk tomt, en parkliknande kulle omgiven av gator. Marken användes som begravningsplats till 1815, då en ny kyrkogård hade anlagts sydväst om staden, S:t Ansgars griftegård. Riksdagen hade då beslutat att begravningar i städer måste upphöra och förbud mot gravsättning inne i kyrkorna stadfästes.
Tomten inramas av en låg naturstensterrass med något sluttande planteringar av låga idegranar och stentrappor leder upp till kyrkoplanen. Planteringarna avgränsas in mot kyrkotomten, med ett lågt, svartmålat gjutjärnsstaket med spetsbågsmönster mellan enkla mäklare. Strax innanför gjutjärnsstaketet finns glest planterade lövträd; kastanj, lönn och björk. De flesta är äldre och två träd är nyplanterade. Öster om kyrkan finns en rad med nyplanterade lövträd och ett äldre utanför gjutjärnsstaketet. Gången norrut inramas på ömse sidor av rhododendronbuskar.
Breda gångar löper runt kyrkan som en oval runt kyrkan med utlöpare ned till gatorna i alla väderstreck utom i öster. De är belagda med gatsten. Mitt för västportalen finns en sentida trappa i natursten som leder från gatunivån upp till kyrkotomten. Trappan har enkla handledare av metall. Rakt söder om sydportalen liksom i kyrkotomtens sydöstra hörn finns liknande trappor. Framför västportalen är en gatstensbelagd plan. Från denna löper en svängd handikappgång av gatsten ned till gatan norr om trappan.
Utanför södra vapenhuset har man genom olikfärgade gatstenar lagt ett stjärnmönster. Utmed gången finns ett fåtal spridda ljusstolpar av sentida modell. På ömse sidor av gången är kyrkotomten gräsbesådd. Marken i hörnan mellan långhus, sakristia och sakristians förbindelselänk är belagd med naturstensplattor. Ytan avgränsas åt väster med ett högt staket av svartmålad metall. Sydost om koret finns en rektangulär plantering som inramas av vintergröna växter. Sydost om det södra vapenhuset finns en gravhäll från 1780 i marken. På kyrkotomtens norra del finns en liten, rest sten av gnejs utan synlig inskription, som hittades där i jorden 1938.
På kyrkotomtens sydvästra del avviker gångarna från sin ovala form på grund av en minneslund från 1995, som upptar kyrkotomtens sydvästra hörn. Här sker idag jordning av aska. Minneslunden avgränsas med smidesstaketet åt väster och söder och inåt kyrkotomten med en låg vintergrönhäck som löper i en trekvartscirkel. Gångar av naturstensplattor och mindre gatsten leder in till minneslunden som i övrigt är gräsbesådd och täcks av åkervinda. Där gångarna korsas finns en cirkelformad upphöjning som markeras med ett rektangulärt granitblock.
Åt Österlånggatan var förr en lång sluttning utan snedschaktningar, vilka gjordes 1942. Mot Södra kyrkogatan fanns tidigare en hög mur med en lång dubbeltrappa med enkelt järnräcke och en grind med årtalet 1748, vilken flyttades till S:t Ansgars griftegård. Dit flyttades också sakristians gamla naglade och nitade dörr.

Caroli kyrka ligger i öst-västlig riktning diagonalt på en närmast kvadratisk tomt, en parkliknande kulle omgiven av gator. Marken användes som begravningsplats till 1815, då en ny kyrkogård hade anlagts sydväst om staden, S:t Ansgars griftegård. Riksdagen hade då beslutat att begravningar i städer måste upphöra och förbud mot gravsättning inne i kyrkorna stadfästes.
Tomten inramas av en låg naturstensterrass med något sluttande planteringar av låga idegranar och stentrappor leder upp till kyrkoplanen. Planteringarna avgränsas in mot kyrkotomten, med ett lågt, svartmålat gjutjärnsstaket med spetsbågsmönster mellan enkla mäklare. Strax innanför gjutjärnsstaketet finns glest planterade lövträd; kastanj, lönn och björk. De flesta är äldre och två träd är nyplanterade. Öster om kyrkan finns en rad med nyplanterade lövträd och ett äldre utanför gjutjärnsstaketet. Gången norrut inramas på ömse sidor av rhododendronbuskar.
Breda gångar löper runt kyrkan som en oval runt kyrkan med utlöpare ned till gatorna i alla väderstreck utom i öster. De är belagda med gatsten. Mitt för västportalen finns en sentida trappa i natursten som leder från gatunivån upp till kyrkotomten. Trappan har enkla handledare av metall. Rakt söder om sydportalen liksom i kyrkotomtens sydöstra hörn finns liknande trappor. Framför västportalen är en gatstensbelagd plan. Från denna löper en svängd handikappgång av gatsten ned till gatan norr om trappan.
Utanför södra vapenhuset har man genom olikfärgade gatstenar lagt ett stjärnmönster. Utmed gången finns ett fåtal spridda ljusstolpar av sentida modell. På ömse sidor av gången är kyrkotomten gräsbesådd. Marken i hörnan mellan långhus, sakristia och sakristians förbindelselänk är belagd med naturstensplattor. Ytan avgränsas åt väster med ett högt staket av svartmålad metall. Sydost om koret finns en rektangulär plantering som inramas av vintergröna växter. Sydost om det södra vapenhuset finns en gravhäll från 1780 i marken. På kyrkotomtens norra del finns en liten, rest sten av gnejs utan synlig inskription, som hittades där i jorden 1938.
På kyrkotomtens sydvästra del avviker gångarna från sin ovala form på grund av en minneslund från 1995, som upptar kyrkotomtens sydvästra hörn. Här sker idag jordning av aska. Minneslunden avgränsas med smidesstaketet åt väster och söder och inåt kyrkotomten med en låg vintergrönhäck som löper i en trekvartscirkel. Gångar av naturstensplattor och mindre gatsten leder in till minneslunden som i övrigt är gräsbesådd och täcks av åkervinda. Där gångarna korsas finns en cirkelformad upphöjning som markeras med ett rektangulärt granitblock.
Åt Österlånggatan var förr en lång sluttning utan snedschaktningar, vilka gjordes 1942. Mot Södra kyrkogatan fanns tidigare en hög mur med en lång dubbeltrappa med enkelt järnräcke och en grind med årtalet 1748, vilken flyttades till S:t Ansgars griftegård. Dit flyttades också sakristians gamla naglade och nitade dörr.

Caroli kyrka ligger i öst-västlig riktning diagonalt på en närmast kvadratisk tomt, en parkliknande kulle omgiven av gator. Marken användes som begravningsplats till 1815, då en ny kyrkogård hade anlagts sydväst om staden, S:t Ansgars griftegård. Riksdagen hade då beslutat att begravningar i städer måste upphöra och förbud mot gravsättning inne i kyrkorna stadfästes.
Tomten inramas av en låg naturstensterrass med något sluttande planteringar av låga idegranar och stentrappor leder upp till kyrkoplanen. Planteringarna avgränsas in mot kyrkotomten, med ett lågt, svartmålat gjutjärnsstaket med spetsbågsmönster mellan enkla mäklare. Strax innanför gjutjärnsstaketet finns glest planterade lövträd; kastanj, lönn och björk. De flesta är äldre och två träd är nyplanterade. Öster om kyrkan finns en rad med nyplanterade lövträd och ett äldre utanför gjutjärnsstaketet. Gången norrut inramas på ömse sidor av rhododendronbuskar.
Breda gångar löper runt kyrkan som en oval runt kyrkan med utlöpare ned till gatorna i alla väderstreck utom i öster. De är belagda med gatsten. Mitt för västportalen finns en sentida trappa i natursten som leder från gatunivån upp till kyrkotomten. Trappan har enkla handledare av metall. Rakt söder om sydportalen liksom i kyrkotomtens sydöstra hörn finns liknande trappor. Framför västportalen är en gatstensbelagd plan. Från denna löper en svängd handikappgång av gatsten ned till gatan norr om trappan.
Utanför södra vapenhuset har man genom olikfärgade gatstenar lagt ett stjärnmönster. Utmed gången finns ett fåtal spridda ljusstolpar av sentida modell. På ömse sidor av gången är kyrkotomten gräsbesådd. Marken i hörnan mellan långhus, sakristia och sakristians förbindelselänk är belagd med naturstensplattor. Ytan avgränsas åt väster med ett högt staket av svartmålad metall. Sydost om koret finns en rektangulär plantering som inramas av vintergröna växter. Sydost om det södra vapenhuset finns en gravhäll från 1780 i marken. På kyrkotomtens norra del finns en liten, rest sten av gnejs utan synlig inskription, som hittades där i jorden 1938.
På kyrkotomtens sydvästra del avviker gångarna från sin ovala form på grund av en minneslund från 1995, som upptar kyrkotomtens sydvästra hörn. Här sker idag jordning av aska. Minneslunden avgränsas med smidesstaketet åt väster och söder och inåt kyrkotomten med en låg vintergrönhäck som löper i en trekvartscirkel. Gångar av naturstensplattor och mindre gatsten leder in till minneslunden som i övrigt är gräsbesådd och täcks av åkervinda. Där gångarna korsas finns en cirkelformad upphöjning som markeras med ett rektangulärt granitblock.
Åt Österlånggatan var förr en lång sluttning utan snedschaktningar, vilka gjordes 1942. Mot Södra kyrkogatan fanns tidigare en hög mur med en lång dubbeltrappa med enkelt järnräcke och en grind med årtalet 1748, vilken flyttades till S:t Ansgars griftegård. Dit flyttades också sakristians gamla naglade och nitade dörr.

Caroli kyrka ligger i öst-västlig riktning diagonalt på en närmast kvadratisk tomt, en parkliknande kulle omgiven av gator. Marken användes som begravningsplats till 1815, då en ny kyrkogård hade anlagts sydväst om staden, S:t Ansgars griftegård. Riksdagen hade då beslutat att begravningar i städer måste upphöra och förbud mot gravsättning inne i kyrkorna stadfästes.
Tomten inramas av en låg naturstensterrass med något sluttande planteringar av låga idegranar och stentrappor leder upp till kyrkoplanen. Planteringarna avgränsas in mot kyrkotomten, med ett lågt, svartmålat gjutjärnsstaket med spetsbågsmönster mellan enkla mäklare. Strax innanför gjutjärnsstaketet finns glest planterade lövträd; kastanj, lönn och björk. De flesta är äldre och två träd är nyplanterade. Öster om kyrkan finns en rad med nyplanterade lövträd och ett äldre utanför gjutjärnsstaketet. Gången norrut inramas på ömse sidor av rhododendronbuskar.
Breda gångar löper runt kyrkan som en oval runt kyrkan med utlöpare ned till gatorna i alla väderstreck utom i öster. De är belagda med gatsten. Mitt för västportalen finns en sentida trappa i natursten som leder från gatunivån upp till kyrkotomten. Trappan har enkla handledare av metall. Rakt söder om sydportalen liksom i kyrkotomtens sydöstra hörn finns liknande trappor. Framför västportalen är en gatstensbelagd plan. Från denna löper en svängd handikappgång av gatsten ned till gatan norr om trappan.
Utanför södra vapenhuset har man genom olikfärgade gatstenar lagt ett stjärnmönster. Utmed gången finns ett fåtal spridda ljusstolpar av sentida modell. På ömse sidor av gången är kyrkotomten gräsbesådd. Marken i hörnan mellan långhus, sakristia och sakristians förbindelselänk är belagd med naturstensplattor. Ytan avgränsas åt väster med ett högt staket av svartmålad metall. Sydost om koret finns en rektangulär plantering som inramas av vintergröna växter. Sydost om det södra vapenhuset finns en gravhäll från 1780 i marken. På kyrkotomtens norra del finns en liten, rest sten av gnejs utan synlig inskription, som hittades där i jorden 1938.
På kyrkotomtens sydvästra del avviker gångarna från sin ovala form på grund av en minneslund från 1995, som upptar kyrkotomtens sydvästra hörn. Här sker idag jordning av aska. Minneslunden avgränsas med smidesstaketet åt väster och söder och inåt kyrkotomten med en låg vintergrönhäck som löper i en trekvartscirkel. Gångar av naturstensplattor och mindre gatsten leder in till minneslunden som i övrigt är gräsbesådd och täcks av åkervinda. Där gångarna korsas finns en cirkelformad upphöjning som markeras med ett rektangulärt granitblock.
Åt Österlånggatan var förr en lång sluttning utan snedschaktningar, vilka gjordes 1942. Mot Södra kyrkogatan fanns tidigare en hög mur med en lång dubbeltrappa med enkelt järnräcke och en grind med årtalet 1748, vilken flyttades till S:t Ansgars griftegård. Dit flyttades också sakristians gamla naglade och nitade dörr.

Caroli kyrka ligger i öst-västlig riktning diagonalt på en närmast kvadratisk tomt, en parkliknande kulle omgiven av gator. Marken användes som begravningsplats till 1815, då en ny kyrkogård hade anlagts sydväst om staden, S:t Ansgars griftegård. Riksdagen hade då beslutat att begravningar i städer måste upphöra och förbud mot gravsättning inne i kyrkorna stadfästes.
Tomten inramas av en låg naturstensterrass med något sluttande planteringar av låga idegranar och stentrappor leder upp till kyrkoplanen. Planteringarna avgränsas in mot kyrkotomten, med ett lågt, svartmålat gjutjärnsstaket med spetsbågsmönster mellan enkla mäklare. Strax innanför gjutjärnsstaketet finns glest planterade lövträd; kastanj, lönn och björk. De flesta är äldre och två träd är nyplanterade. Öster om kyrkan finns en rad med nyplanterade lövträd och ett äldre utanför gjutjärnsstaketet. Gången norrut inramas på ömse sidor av rhododendronbuskar.
Breda gångar löper runt kyrkan som en oval runt kyrkan med utlöpare ned till gatorna i alla väderstreck utom i öster. De är belagda med gatsten. Mitt för västportalen finns en sentida trappa i natursten som leder från gatunivån upp till kyrkotomten. Trappan har enkla handledare av metall. Rakt söder om sydportalen liksom i kyrkotomtens sydöstra hörn finns liknande trappor. Framför västportalen är en gatstensbelagd plan. Från denna löper en svängd handikappgång av gatsten ned till gatan norr om trappan.
Utanför södra vapenhuset har man genom olikfärgade gatstenar lagt ett stjärnmönster. Utmed gången finns ett fåtal spridda ljusstolpar av sentida modell. På ömse sidor av gången är kyrkotomten gräsbesådd. Marken i hörnan mellan långhus, sakristia och sakristians förbindelselänk är belagd med naturstensplattor. Ytan avgränsas åt väster med ett högt staket av svartmålad metall. Sydost om koret finns en rektangulär plantering som inramas av vintergröna växter. Sydost om det södra vapenhuset finns en gravhäll från 1780 i marken. På kyrkotomtens norra del finns en liten, rest sten av gnejs utan synlig inskription, som hittades där i jorden 1938.
På kyrkotomtens sydvästra del avviker gångarna från sin ovala form på grund av en minneslund från 1995, som upptar kyrkotomtens sydvästra hörn. Här sker idag jordning av aska. Minneslunden avgränsas med smidesstaketet åt väster och söder och inåt kyrkotomten med en låg vintergrönhäck som löper i en trekvartscirkel. Gångar av naturstensplattor och mindre gatsten leder in till minneslunden som i övrigt är gräsbesådd och täcks av åkervinda. Där gångarna korsas finns en cirkelformad upphöjning som markeras med ett rektangulärt granitblock.
Åt Österlånggatan var förr en lång sluttning utan snedschaktningar, vilka gjordes 1942. Mot Södra kyrkogatan fanns tidigare en hög mur med en lång dubbeltrappa med enkelt järnräcke och en grind med årtalet 1748, vilken flyttades till S:t Ansgars griftegård. Dit flyttades också sakristians gamla naglade och nitade dörr.

Caroli kyrka ligger i öst-västlig riktning diagonalt på en närmast kvadratisk tomt, en parkliknande kulle omgiven av gator. Marken användes som begravningsplats till 1815, då en ny kyrkogård hade anlagts sydväst om staden, S:t Ansgars griftegård. Riksdagen hade då beslutat att begravningar i städer måste upphöra och förbud mot gravsättning inne i kyrkorna stadfästes.
Tomten inramas av en låg naturstensterrass med något sluttande planteringar av låga idegranar och stentrappor leder upp till kyrkoplanen. Planteringarna avgränsas in mot kyrkotomten, med ett lågt, svartmålat gjutjärnsstaket med spetsbågsmönster mellan enkla mäklare. Strax innanför gjutjärnsstaketet finns glest planterade lövträd; kastanj, lönn och björk. De flesta är äldre och två träd är nyplanterade. Öster om kyrkan finns en rad med nyplanterade lövträd och ett äldre utanför gjutjärnsstaketet. Gången norrut inramas på ömse sidor av rhododendronbuskar.
Breda gångar löper runt kyrkan som en oval runt kyrkan med utlöpare ned till gatorna i alla väderstreck utom i öster. De är belagda med gatsten. Mitt för västportalen finns en sentida trappa i natursten som leder från gatunivån upp till kyrkotomten. Trappan har enkla handledare av metall. Rakt söder om sydportalen liksom i kyrkotomtens sydöstra hörn finns liknande trappor. Framför västportalen är en gatstensbelagd plan. Från denna löper en svängd handikappgång av gatsten ned till gatan norr om trappan.
Utanför södra vapenhuset har man genom olikfärgade gatstenar lagt ett stjärnmönster. Utmed gången finns ett fåtal spridda ljusstolpar av sentida modell. På ömse sidor av gången är kyrkotomten gräsbesådd. Marken i hörnan mellan långhus, sakristia och sakristians förbindelselänk är belagd med naturstensplattor. Ytan avgränsas åt väster med ett högt staket av svartmålad metall. Sydost om koret finns en rektangulär plantering som inramas av vintergröna växter. Sydost om det södra vapenhuset finns en gravhäll från 1780 i marken. På kyrkotomtens norra del finns en liten, rest sten av gnejs utan synlig inskription, som hittades där i jorden 1938.
På kyrkotomtens sydvästra del avviker gångarna från sin ovala form på grund av en minneslund från 1995, som upptar kyrkotomtens sydvästra hörn. Här sker idag jordning av aska. Minneslunden avgränsas med smidesstaketet åt väster och söder och inåt kyrkotomten med en låg vintergrönhäck som löper i en trekvartscirkel. Gångar av naturstensplattor och mindre gatsten leder in till minneslunden som i övrigt är gräsbesådd och täcks av åkervinda. Där gångarna korsas finns en cirkelformad upphöjning som markeras med ett rektangulärt granitblock.
Åt Österlånggatan var förr en lång sluttning utan snedschaktningar, vilka gjordes 1942. Mot Södra kyrkogatan fanns tidigare en hög mur med en lång dubbeltrappa med enkelt järnräcke och en grind med årtalet 1748, vilken flyttades till S:t Ansgars griftegård. Dit flyttades också sakristians gamla naglade och nitade dörr.