BELLEVUEGÅRDEN, MALMÖ

Bellevuegården var ett av de sista områdena i Malmö som byggdes inom ramen för miljonprogrammet. Det präglas av stora byggnadsvolymer med en enhetlig arkitektur i gult tegel. Husen har en strikt rätvinklig placering med entréer vända mot gårdarna vilket ger området en introvert karaktär. En del av husen har fått en fasadartikulering med burspråk, säkerligen ett resultat av det tidiga 70-talets kritik mot miljonprogrammets ofta ekonomiska och rationella estetik. Ett nytt inslag i arkitekturen är även de mörka fönstersnickerierna och burspråken.

Bellevuegården ligger i sydvästra Malmö. Området omfattar många olika typer av bebyggelse förutom flerbostadshus från 1970-talet: villor och radhus, äldreboende från 1990-talet, kontorshus samt en bevarad 1800-tals gård. Delen som på 1970-talet fick höghusbebyggelse ligger i öster och delas i två delar av Lorensborgsgatan. Den avgränsas i öst respektive väst av de två parkerna Ärtholmsparken och Bellevueparken och i norr och söder av Stadiongatan respektive Ärtholmsvägen.

HISTORIK FÖRE 1965
Namnet Bellevuegården kommer från lantegendomen Bellevue. Namnet är franska och betyder vacker utsikt. Gården ligger kvar i områdets västra del. Egendomen förvärvades i början av 1800-talet av Lorens Kockum, svärson till den mer berömde Frans Suell. Den nuvarande mangårdsbyggnaden tillkom efter en brand på 1800-talet och av gårdens ekonomibyggnader återstår bara en. Mangårdsbyggnaden restaurerades på 1980-talet och rymmer idag bland annat lokaler för Friluftsfrämjandet.
Västra delen av området stadsplanelades redan 1908 som en del av Bellevue villastad. Här byggdes, med början på 1960-talet, radhus och villor. I 1956- års generalplan markerades den östra delen av området för flerbostadshus men först under 1970-talet kom marken att bebyggas.

BEBYGGELSE EFTER 1965 STADSPLANER; UTBYGGNADSHISTORIA
Trots det centrala läget var Bellevuegården ett av de sista områdena som bebyggdes med flerbostadshus under miljonprogrammet. 1965 antogs en stadsplan med fjorton femvånings bostadshus i en strikt gruppering. Planen kom aldrig att utföras och 1968 gjordes en ny stadsplan av stadsplanechefen Gabriel Winge och arkitekten A Malmsten. Nu ville man åstadkomma en mer varierad bebyggelse med bostadshus i tre, sex och nio våningar och butiks- och kontorsbyggnader av varierande höjd. Husens placering var inte fixerad.
Husen på den östra sidan av Lorensborgsgatan ritades 1968 med betongelement som fasadmaterial på niovåningshusen och rött tegel på sexvåningshusen, en fasadkombination som då uppfördes till exempel på Lindängen. Det kom dock att dröja en bit in på 1970-talet innan det blev aktuellt att bygga husen, vilka då istället fick gult tegel i fasaderna. Planlösningarna från 1968 bibehölls dock.
Som avskärmning och bullerdämpning från Stadiongatan och Ärtholmsvägen byggdes kontorsbyggnader i kvarteren längst i norr och söder. Här finns bland annat Ångpanneföreningens kontorsbyggnad, Stadionkyrkan, Hyllie stadsdelskontor samt en kombinerad motions- och kontorsbyggnad.
1999 utarbetades en ny detaljplan som gav det möjlighet till att etablera verksamheter i flerbostadshusens första och andra våningar samt till påbyggnad med en extra våning på sex- och niovåningshusens gavlar. Därtill tillät planen att en mindre låg- och mellanstadieskola etableras i bostadshusen. Mot planen invände bland annat bostadsbolaget Drott som äger centrumanläggningen. Man ansåg att det inte fanns underlag för en konkurrerande verksamhet.
I början av 1990-talet uppfördes i Bellevuegårdens nordvästra hörn äldreboendet Bellevue Park. Husen fick en postmodernistisk utformning med kraftfulla tak och putsade fasader i pastellfärger.

BOSTÄDER OCH BOENDE
Bellevuegården hade 1998 cirka 3900 invånare, vilket innebär en mindre befolkningsökning sedan området stod färdigt. Lägenheterna från 70-talet varierar i storlek från ett rum med kokskåp till fyra rum och kök. Sedan tillkomsten har en del av de mindre lägenheterna slagits samman med de större. Lägenheterna är hyresrätter i privat eller allmännyttans ägo.

ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR
Såväl flerbostadshus som butikscentrum är ritade av arkitekter på Skånska Cementgjuteriet. Byggherre för husen var Skånska Cementgjuteriet fastighetsbolag Sulcus. Kontorshusen i området har ritats av olika arkitekter, bland andra Sten Samuelson. Arkitekt för den första etappen av Bellevue Park var Boje Lundgaard och Lene Tranberg.

TRAFIK
Bellevuegården genomkorsas av den trafikerade Lorensborgsgatan. Bebyggelsen nås dock från norr och söder genom fyra säckgator från Stadiongatan och Ärtholmsvägen. Infarterna är breda med en trädplanterad refug i mitten. Från säckgatorna nås underjordiska garage som finns vid respektive gata, samt parkeringsytor på marken. Bellevuegårdens olika delar binds samman av en gång- och cykelväg, Bellevueallén, som går i öst-västlig riktning mitt i området. Den går under Lorensborgsgatan och fortsätter till Ärtholmsparken och därifrån in mot centrum eller ut mot Kroksbäck.

SERVICE
Intill Lorensborgsgatan i Bellevuegårdens västra del ligger Bellevuegårdens centrum. Denna anläggning kan ses som ett mindre stadsdelscentrum med livsmedelsbutik, tobaksaffär, blomsterhandel, konditori, frisör samt apotek, stadsdelsbibliotek och vård- och omsorgslokaler. Här finns även en kombinerad restaurang och pizzeria. Ursprungligen var centrumet också utrustat med bank. Intill centrumanläggningen ligger även en bemannad bensinstation. På andra sidan Lorensborgsgatan har en liten butik etablerats i ett av husens bottenvåningar.

BEBYGGELSEKARAKTÄR
Flerbostadshusen från 1970-talet i Bellevuegårdens östra del utgörs av lamell- och skivhus i tre, sex och nio våningar. Området får sin identitet av de stora glest placerade byggnadvolymerna med enhetliga gula tegelfasader.
Vid en snabb anblick ter sig bebyggelsen på båda sidor om Lorensborgsgatan identisk men vid en närmare granskning urskiljer sig två något olika utformningar. Gemensamt är skalan, det gula fasadteglet och fönstren med mörkbruna snickerier av trä. Husens planer är i princip likadana. Husen i öster har tydlig rätvinklighet och sammanhållna byggnadsvolymer med stora utskjutande partier medan de i väster som ritades några år senare har fått en något större artikulering med burspråk och fönster i gavlarna.
Husen har placerats i en strikt rätvinklig ordning och bildar fyra likartade gårdsbildningar. Gårdarna öppnar sig mot norr och söder. Strukturen är ganska gles men eftersom byggnadsvolymerna är stora och långsträckta upplevs området som relativt tättbebyggt. Området har en introvert karaktär med entréfasader in mot gårdarna. Mot omgivningen är bottenvåningarna mer slutna och husen reser sig oförmedlat i stort sett utan rabatter eller uteplatser från jämna gräsmattor.
Fyra långsträckta trevåningshus i öst-västlig riktning utgör en inre ryggrad för området. De flankeras av sexvåningshus i nord-sydlig riktning som sluter gårdarna mot öster och väster, det vill säga mot park respektive Lorensborgsgatan. Respektive gård har därtill ytterligare två skivhus i nord-sydlig riktning. I den norra delen är de i nio våningar liksom delar av Lorensborgsområdets bebyggelse på andra sidan Stadiongatan. I söder har de sex våningar, för att skapa en aningen mjukare övergång till den intilliggande småhusbebyggelsen.

PARKER
Omgivet av villa-, radhus och flerbostadshusbebyggelse ligger den lilla Bellevueparken, en grönyta i vilken gården Bellevues trädgård integrerats. Grönytan har minskats med åren då området förtätats med radhus omkring 1990. En stor del av parkens yta upptas av odlingslotter som kringgärdas av en häck. Här ligger dessutom ett barndaghem och en bollplan.
På östra sidan om Bellevuegården löper Ärtholmsparken. Parken bildar mest en grön gräns mellan bostadsområdet och det intilliggande koloniområdet Ärtholmen.

FÖRÄNDRINGAR, FÖRNYELSE, FÖRTÄTNING
Bebyggelsen har inte genomgått några större förändringar. I den östra delen av området har två hus fått utbyggnader i bottenvåningarna mot Lorensborgsgatan. Fasadteglet har på sina ställen bytts ut. I hus med mindre lägenheter har en del lägenhetssammanslagning skett.