Tillinge kyrka

Tillinge kyrka består av långhus med rakslutet kor, torn och vapenhus i väster samt sakristia i norr. Kyrkan har en lång och komplicerad byggnadshistoria. Dess nutida form är resultatet av ett flertal stora om- och tillbyggnader. Kyrkan var ursprungligen en romansk kyrka från omkring 1200. Delar av de äldsta murarna finns kvar mot norr och väster liksom tornet i väster. Omkring 1300 förlängdes kyrkan mot öster och förvandlades till en gotisk salkyrka. Samtidigt byggdes sakristian på norra sidan. Omkring 1614 breddades hela kyrkan då den byggdes ut mot söder så att den erhöll sin nuvarande bredd. 1745 byggdes tornet till på höjden och försågs med tegelblinderingar i medeltida stil. Ett slags nygotik alltså. På 1760-talet försågs kyrkans inre med tre kryssvalv som vilar på kraftiga murpelare. Samtidigt tillkom altaruppsats och altarring. Det är denna enhetliga interiör som fortfarande till stor del präglar kyrkan. Ungefär samtidigt tillkom ett nytt vapenhus söder om det gamla i tornets bottenvåning.
År 1912 genomfördes ännu en restaurering då bl.a. den östra gaveln med sina tegelblinderingar tillkom.

Interiören präglas av en ljus luftighet och den rymdkänsla som de breda kraftfulla valven ger. Golvet täcks med kalksten. I bänkkvarteren ligger brädgolv. Bänkarna från 1912 är försedda med gavlar i nybarock och målade i blått. Resten av inredningen är till största delen målad i ljusa gråtoner. Altarväggen i öster domineras av den stora altaruppsatsen som flankeras av två rundbågiga fönster med glasmålningar från 1927 av konstnären Egil Schwab. Altaruppsatsen från 1767 i nyklassicistisk stil inramar en altartavla föreställande Jesus på korset. Den har marmorerade pilastrar som bär ett profilerat överstycke i vars mitt finns en förgylld strålglans utgående från en treenighetssymbol. Den flankeras av två förgyllda änglaskulpturer, sannolikt förfärdigade av Caspar Schröder och skänkta till kyrkan 1703.

I väster finns en läktare med nyklassicistisk orgelfasad från 1828. Dopfunten i kalksten är från tiden omkring 1200 och därmed kyrkans äldsta inventarium. Av övriga inventarier ska särskilt framhållas predikstolen som uppsattes 1754. På korgens bröstningsfält och på ljudtaket placerades medeltida träskulpturer från ett sönderstyckat altarskåp.