steg, tryckning

utfyllnadsmateriel i boktycksformen. Steg användes för utfyllnad av större utrymmen mellan textgrupper och kolumner, till fyllnad av blanka sidor etc. Mest avändes blysteg, i regel gjutna på 2,3 0ch 4 ciceros kägel och i längder om 1-5 konk eller längre. Större steg tillverkas av järn, aluminium, lättmetall eller konstharts, förr även av trä. Steg av metall började användas omkr. 1830.
Vid formatpåläggning för vanliga bokark kallas de steg som reglerar kolumnernas avstånd och därmed bokens marginaler tillsammanstagna för format och dessa formatsteg bibehålles från ark till ark medan kolumnerna byts ut. dessa steg eller snarare de utrymmen de utfyller har olika namn alltefter sin plats i formen. De steg som bildar ryggmarginalerna i boken kallas bunt- eller bindsteg, de som motsvarar yttermarginalerna mittelsteg. Övermarginalerna bildas av huvudsteget och nedermarginalen av skärsteget (avskärningssteget) när, som vanligen är fallet, arket skall skäras före falsningen. Stegen vid iläggningskanten bildar kapitalsteget. Sörre steg är oftast utformade som hålsteg i viktbesparande syfte. Stegen har som all annan lågmateriel lägre höjd än den tryckande materielen, normalhöjd för blystegen är 51 punkter. För formar som skall steriotyperas änvänds dock även steg av typhöjd. För formens slutning, dvs fasta infogande i formen används särskilda slutsteg av olika konstruktion. De tidigare använda kilformade snedstegen liksom rullstegen har numera nästan försvunnit och ersatts av amerikanska skruvsteg.
Källa: Grafisk uppslagsbok, 2:o, 1956.